Det finns flera olika mätare för produktionsdjurens välfärd: den belyses på olika sätt av bland annat djurens hälsa, produktion, hållningsförhållanden, vård och förverkligandet av deras artspecifika beteende. En väsentlig del av produktionsdjurens liv och välfärd är sist och slutligen även slakttransporten, bedövningen och slakten (eller avlivningen). I denna del av rapporten Djurvälfärd i Finland III granskas utvecklingen av produktionsdjurens välfärd under de senaste åren utifrån nyckeltal.
Inledning
Statistiken visar att många slags framsteg har skett i produktionsdjurens välfärd under de senaste åren: till exempel har andelen kor som lever i lösdriftsladugårdar ökat och andelen som hålls kopplade minskat. Av de kor som hör till produktionsuppföljningen för gårdar lever nu cirka 70 % i lösdriftsstall, då över hälften av korna bodde i båsladugårdar ännu år 2013. På de nötkreatursgårdar som tillhör systemet för uppföljning av nötkreaturens hälsovård Naseva har avhorning av kalvar som genomförs av en veterinär under smärtlindring och med sedativ blivit vanligare. Endast ett par procent av avhorningarna genomförs numera av producenten själv och utan smärtlindring som främjar kalvarnas välbefinnande. År 2012 skedde detta ännu i 24 % av avhorningarna.
Suggornas frigrisning och digivning blir snabbt allt vanligare i Finland. Olika slags jordbrukarstöd har underlättat övergången till frigrisning, exempelvis djurvälfärdsersättningen och förhöjt investeringsstöd vid övergång till frigrisning. Man har beslutat avstå från kirurgisk kastrering av spädgrisar av hankön före utgången av år 2035 och före det tas bedövning i bruk i samband med kirurgisk kastrering.
I internationellt hänseende är kycklingarnas hälsa i sin ordning; exempelvis säkerställer det nationella salmonellaövervakningsprogrammet att salmonella praktiskt taget inte förekommer hos oss. Enligt den lagstadgade poängsättningen av kycklingars fotsulor är fåglarnas fotsulor i utmärkt skick: år 2020 underskred nästan 99 % av de kycklingflockar som slaktades i Finland poänggränsen för utmärkt status, 20 poäng (ju lägre poäng, desto bättre resultat). Fotsuleindexet grundar sig på välfärdsdirektivet för kycklingar på EU-nivå.
Allt som allt är djursjukdomssituationen i Finland mycket god i internationell jämförelse. Vi har exempelvis få smittsamma djursjukdomar som klassificeras som allmänfarliga, vilket minskar behovet av läkemedelsbehandling och främjar djurens välfärd. Ett undantag till Finlands goda djursjukdomssituation är den högpatogena fågelinfluensa (H5N1) som under sommaren 2023 har dödat frilevande fåglar och pälsdjur.
Det finns dock mycket att förbättra i hållningen av produktionsdjur. Exempelvis har kalvdödligheten inte minskat på önskat sätt under de senaste åren. Sarvarna kastreras i allmänhet utan smärtlindring. En stor del av våra suggor grisar fortfarande i burar som förhindrar dem att röra sig. Vid slakterierna bedövas svin och hönor i allmänhet med koldioxidgas, vilket ger upphov till en smärtsam känsla av kvävning för djuren. Vid uppfödningen av kycklingar används så gott som uteslutande snabbväxande animaliskt material, vilket är förknippat med sina egna risker för välbefinnandet. Mjölkkor och kvigor hålls fortfarande i betydande utsträckning kontinuerligt inne i lösdriftsstall, utan att de får gå ut och röra på sig eller äta.
Denna del av rapporten innehåller nyckeltal som anknyter till produktionsdjurens välfärd och statistisk information, exempelvis antalet djur, djurgårdar och slaktdjur samt djurtransporternas varaktighet. Det finns även statistisk information om fynd i samband med köttgranskning och om kassering av slaktkroppar. I denna del finns det också information om djurens förhållanden, hälsa, bedövning, slakt och avlivning. Du hittar artspecifik grundinformation om de vanligaste produktionsdjuren och deras välfärd på webbplatsen eläintieto.fi i avsnittet för arter (pälsdjur, svin, nötkreatur, får, höna och forell). Den guide för konsumenter som finns på webbplatsen eläintieto.fi har utarbetats för konsumenter som använder produkter av animaliskt ursprung så att de kan få en översikt om hur djurens välfärd genomförs i inhemska produkter av animaliskt ursprung som produceras på olika sätt (ägg, mjölk och malet kött).
Författarna är ledande expert Satu Raussi och specialist Tiina Kauppinen från Djurens välfärdscentral.
Välbefinnande hos nötkreatur
Uppgifter om mjölkproduktionen i Finland samlas in i produktionsuppföljningssystemet. ProAgrias produktionsuppföljning för mjölkgårdar har inletts år 1898. Produktionsuppföljningen regleras av den internationella organisationen ICAR(International Committee for Animal Recording), vars gemensamma praxis och standarder iakttas av 128 medlemsorganisationer i 57 länder. I Finland hör 73 % av mjölkgårdarna och 80 % av korna till produktionsuppföljningen (ProAgria: Produktionsuppföljningen för mjölkkor 2022).

I ladugårdar för mjölkkor används allt oftare olika automatiska uppföljningsanordningar för att följa med kornas tillstånd. Exempel på sådana är aktivitetsmätare, anordningar för uppföljning av idissling och dräktighet samt anordningar och övervakningskameror som ger larm vid kalvning.
Kor som omfattas av produktionsuppföljningen lever i medeltal 5,4 år, kalvar 3,4 gånger och ger över 32 000 kg mjölk under sin livstid (ProAgria: Produktionsuppföljningen för mjölkkor 2022). Av korna på gårdar med produktionsuppföljning levde 69 % i lösdriftsladugårdar år 2021, då motsvarande andel år 2013 var mindre än 50 %.
Av nötköttkreaturen levde 20 % i båsladugårdar år 2010. I lantbruksräkningens statistik för år 2020 hade andelen minskat till fem procent (källa: Naturresursinstitutet/Statistikdatabas / Lantbruksstatistik / Struktur / Boskapsstall och gödselstäder / Nötdjurplatsernas fördelning enligt typ av boskapsstall).
Koppling av nötkreaturen minskar det arttypiska beteendet
När nötkreaturen hålls kopplade i bås begränsas deras möjligheter att röra sig och umgås med varandra. Å andra sidan ska mjölkkor och kvigor som hålls kopplade i båsladugårdar få vistas ute under betessäsongen, och denna skyldighet gäller inte för nötkreatur som hålls i lösdriftsladugårdar. Statens investeringsstöd har inte längre funnits att få för att utvidga eller bygga nya båsladugårdar på många år. Enligt den nya lagen om djurvälfärd som träder i kraft i början av år 2024 får man inte längre bygga nya båsladugårdar för nötkreatur. Båsplatserna får inte längre utökas i existerande båsladugårdar i samband med utvidgningar eller renoveringar, men i lagen om djurvälfärd fastställs ingen tidsgräns för gamla båsladugårdars livslängd.
Enligt den nya lagen om djurvälfärd ska hållningen av köttkreatur kopplade i bås upphöra senast i slutet av år 2027. Kalvar, det vill säga under sex månader gammal nötboskap får inte hållas kopplade i bås från och med år 2024.
I den utredning som utarbetades för den nya lagen om djurvälfärd om effekterna för välfärd och ekonomi av att hålla nötboskap i bås och i lösdrift från år 2014 finns mer information om effekterna av olika ladugårdstyper på djurens välfärd och produktionsekonomin.

Båset (i båsladugårdar den plats där kon hålls och i lösdriftsladugårdar kons liggplats) för de kor som tillhör produktionsuppföljningen är i allmänhet täckt med en båsmatta (63 % av båsplatserna). 21 % av båsplatserna är båsbäddar och 2 % är sandbås. I några ladugårdar har korna vattenbädd och cirka 10 % av båsplatserna är betongbås.
Andelen mjölkkor som fick gå på bete minskade från år 2010 till år 2020. År 2010 fick 87,1 % av mjölkkorna gå på bete, medan andelen år 2020 var endast 72,4 %. Andelen övrig nötboskap än mjölkkor som fick gå på bete ökade dock. År 2010 fick 57,7 % av övrig nötboskap än mjölkkor gå på bete, medan motsvarande andel år 2020 var 67,8 % (Naturresursinstitutet/Statistikdatabas / Lantbruksstatistik / Struktur / Boskapsstall och gödselstäder / Betesgång av nötdjur).
Av produktionsuppföljningsboskap:
- låter 10 % korna gå på bete på sommaren och dessutom gå ute i en rastgård på vintern
- låter 59 % korna gå på bete endast på sommaren
- låter 2 % korna gå ute i en rastgård året om
- låter 6 % korna gå ute i en rastgård bara på sommaren
Kor som hålls inomhus hela tiden bor i lösdriftsladugårdar.
Vårdpraxis har stor inverkan på kalvens välbefinnande
Ifall kalvarnas hornanlag förstörs, det vill säga kalven avhornas, genomförs åtgärden av en veterinär medan kalven har fått lugnande medel, är bedövad och har fått smärtstillande medel på 98 % av de gårdar som tillhör systemet för uppföljning av nötboskapens hälsovård Naseva. Motsvarande andel år 2012 var cirka 76 % av Naseva-gårdarna. Cirka 83 % av Finlands nötgårdar tillhörde Naseva i början av år 2023.
Kalvarna får mjölken genom att suga den ur en napphink, nappflaska eller en kalvutfodringsautomat på 96 % av produktionsuppföljningens mjölkgårdar. Utfodring med napp eller automat erbjuder kalven ett naturligt sätt att suga och är därför bättre för kalvens välmående än utfodring direkt ur en hink.
Medianen för kalvdödligheten på produktionsuppföljningsgårdarna var 6,7 % år 2020, medan den var 6,3 % år 2015. Med kalvdödlighetstalet avses andelen dödfödda kalvar och kalvar som dött före tre månaders ålder av alla de kalvar som fötts.
Ovannämnda uppgifter om förhållandena för mjölkkor och kalvar framgår av ProAgrias Tonkka-databas, som innehåller uppgifter om förhållandena på cirka 4 000 mjölkgårdar.
Djurvälfärdsersättning för nötkreatur
För att främja nötboskapens välfärd kan producenten till vissa villkor få djurvälfärdsersättning (mer information om djurvälfärdsersättningen i del 9 till denna rapport: Politik och ekonomi / Stöd till djurhållning. Djurvälfärdsersättning beviljades år 2021 för förbättring av utfodringen och vården av nötboskap (åtgärden vald 4 105 gånger), förbättring av kalvarnas hållningsförhållanden med utrymmeskrav (2 155 gånger) eller utan utrymmeskrav (804 gånger), förbättring av hållningsförhållandena för kalvarna på dikogårdar (719 gånger), förbättring av hållningsförhållandena för minst 6 månader gammal boskap (2 848 gånger), förbättring av hållningsförhållandena för minst 12 månader gammal boskap (145 gånger), betesgång eller utegång för nötkreatur utanför betessäsongen (300 gånger), längre betesgång för nötkreatur under betessäsongen (1 382 gånger), sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor (1 947 gånger) samt sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar (1 971 gånger) (källa: Livsmedelsverket, Förbindelsevillkoren för förbindelse för djurens välbefinnande förnyades 2023).
Naseva producerar information om nötkreaturens välbefinnande
Systemet för uppföljning av nötboskapens hälsovård Naseva är ett tredje parts certifierat kvalitetssystem, som lyder under Eläinten terveys ETT ry. De 25 mejerier och sju slakterier som är medlemmar i Naseva svarar för Nasevas kostnader. Det är frivilligt för producenter att ansluta sig till Naseva. I början av år 2023 hörde cirka 83 % av alla nötgårdar i Finland till Naseva, medan motsvarande andel år 2015 var 58 %. I början av år 2023 hörde 95,5 % av mjölkproduktionsgårdarna och cirka 58,6 % av dikogårdarna i Finland till Naseva.
För gårdar som ansluter sig till Naseva utarbetar en veterinär en hälsovårdsplan och genomför ett årligt hälsovårdsbesök. År 2020 var antalet veterinärer som genomför Naseva-hälsovårdsbesök totalt 650. Under besöket utvärderas nötboskapens utfodring, sjukdomssituation och symtom, dödlighet, förhållanden och beteende med en blankett som har cirka 240 punkter. År 2020 genomförde veterinärerna totalt 7 013 årsbesiktningshälsovårdsbesök till Naseva-gårdarna. Under åren 2012–2014 var antalet hälsovårdsbesök som genomfördes av veterinärer nästan 6 500 besök i året.
I tabell 16 framställs de uppgifter som har införts i Naseva om de gårdar som hör till systemet. Värdena i tabellen är i % av observationerna. I tabellerna har inte observerats kategorierna ”inte aktuell på min gård” och ”kan inte bedömas”, det vill säga situationer i vilka ifrågavarande djur inte finns på gården, uppgifterna inte är tillgängliga, eller utvärderingen inte kan genomföras av någon annan orsak.
Bedömningsanvisningar för enskilda mätare finns under tabellen. Bedömningsanvisningarna har ändrats under årens lopp. Procentandelarna för åren 2020/2021 grundar sig till största delen på hälsovårdsbesök som genomförts 2020 (2 975 besök) och 2021 (4 399 besök). Naseva-hållningsplatserna och därmed tabellernas värden är inte helt identiska, och är således inte jämförbara med åren 2012–2014 och 2020. Uppgifterna om hållningsplatser ändras kontinuerligt, exempelvis då boskapshållningen upphör (hållningsplatsen avlägsnas ur Naseva) eller då en ny hållningsplats ansluter sig till Naseva. (Källa: ETT ry.)
Tabell 16. Uppgifter från systemet för uppföljning av nötboskapens hälsovård Naseva om gårdar som hör till systemet för tiden 1.5.2012–1.5.2013, 1.5.2013–1.5.2014 och 2020/2021.
God | Måttlig | Bör korrigeras | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2012/2013 | 2013/2014 | 2020/2021 | 2012/2013 | 2013/2014 | 2020/2021 | 2012/2013 | 2013/2014 | 2020/2021 | |
1. Dödlighet, alla nötkreatur* | 65.8 | 70.8 | 60.3 | 27.5 | 24.1 | 28.3 | 6 | 4.9 | 10.63 |
2. Tillgång till vatten, mjölkkor* | 68 | 69.4 | 69.5 | 26.1 | 25.3 | 26.2 | 5.8 | 5.2 | 3.78 |
3. Tillgång till vatten, kalvar 0-3 mån. | 80.2 | 81.7 | 80.1 | 16.3 | 15.8 | 16.8 | 2.3 | 1.6 | 1.64 |
4. Hud- och ledskador, mjölkkor* | 70.7 | 66.6 | 55.8 | 28.2 | 32.8 | 42.5 | 0.9 | 0.6 | 1.29 |
5.Hårrem, dikor | 83.5 | 83.2 | 85.4 | 14.6 | 15.7 | 13.6 | 1.5 | 0.9 | 0.31 |
6. Avhorning, kalvar* | 75.5 | 80.4 | 97.7 | 8.9 | 9.2 | 1.1 | 14.6 | 9.6 | 0.78 |
7. Renhet och torrhet, mjölkkor * | 75.2 | 75 | 77.2 | 23.1 | 23.6 | 21.5 | 1.6 | 1.3 | 0.99 |
8. Renhet och torrhet, kvigor* | 78.2 | 78.4 | 79.8 | 19.4 | 19.9 | 18.1 | 2.2 | 1.6 | 1.64 |
9. Renhet och torrhet, kalvar 3-6 mån.* | 82.6 | 83.3 | 85.4 | 16.1 | 15.6 | 13.0 | 0.8 | 0.8 | 0.73 |
10.Liggutrymme, mjölkkor | 91.8 | 91.8 | 86.0 | 6.6 | 7.1 | 12.6 | 1.4 | 1.1 | 1.09 |
11. Liggutrymme, kalvar 3-6 mån. | 93.2 | 94.1 | 92.5 | 5.6 | 5.2 | 6 | 0.8 | 0.4 | 0.71 |
12. Liggområdets bekvämlighet, mjölkkor* | 76.2 | 76.1 | 58.9 | 23.4 | 23.6 | 37.5 | 0.4 | 0.3 | 3.35 |
13. Liggområdets bekvämlighet, tjurar* | 56.1 | 59 | 60 | 42.3 | 40.4 | 29.4 | 1.3 | 0.6 | 10.15 |
14. Liggområdets bekvämlighet, kalvar 3-6 mån.* | 64.5 | 65.7 | 66.2 | 34.2 | 33.3 | 26.9 | 1.1 | - | 6.2 |
15. Liggområdets bekvämlighet, kalvar 0-3 mån.* | 88 | 89.5 | 87.7 | 9.7 | 8.8 | 9.3 | - | - | 1.52 |
Bedömningsanvisningar för mätarna 1.Dödlighet, alla notkreatur 2012–2014 God: dödligheten är under 3 % i alla djurgrupper (mjölkkor, kvigor, kalvar och tjurar). Måttlig: dödligheten är 3–10 % i en eller flera djurgrupper. Bör korrigeras: dödligheten är över 10 % i en eller flera djurgrupper. 2020 Bedömningsanvisningen för dödligheten grundar sig på den kalkylmässiga månadsdödligheten och bedömningsanvisningen har ändrats jämfört med åren 2012–2014. God: dödligheten är under 5 % i alla djurgrupper (mjölkkor, dikor, kvigor, kalvar 0–3 mån., kalvar 3–6 mån och tjurar). Måttlig: dödligheten är 5–10 % i en eller flera djurgrupper. Bör korrigeras: dödligheten är över 10 % i en eller flera djurgrupper. 2. och 3. Tillgång till vatten, mjölkkor och kalvar 2012–2014 God: djuren har fri tillgång till rent vatten ur vattenkoppar eller bassänger. I lösdriftsladugårdar har mjölkkor 1 vattenkopp per 5 kor eller motsvarande bassängutrymme för varje ko. I kalla lösdriftsladugårdar bör drickskärlet eller vattenanordningen vara uppvärmda. Vattenflödet ska för mjölkkor vara 15–20 liter i minuten och för kalvar 2 liter i minuten. Måttlig: de lagstadgade kraven uppfylls. Vattenflödet ska för mjölkkor vara minst 10 liter och för kalvar minst två liter i minuten. Om djuren får sitt vatten ur en dricksnippel, blir bedömningen högst måttlig. Bör korrigeras: de lagstadgade kraven uppfylls inte eller vattenflödet för mjölkkor är under 10 liter i minuten. 2020 God: djuren har fri tillgång till rent vatten ur vattenkoppar eller bassänger. I lösdriftsladugårdar har mjölkkor 1 vattenkopp per 4 kor eller motsvarande bassängutrymme för varje ko (cirka 10 cm bassängkant till förfogande). I lösdriftsladugårdar har övrig nötkreatur minst 1 vattenkopp per 10 nötkreatur eller motsvarande bassängutrymme för varje ko. I kalla lösdriftsladugårdar bör drickskärlet eller vattenanordningen vara uppvärmningsbara. Vattenflödet ska för mjölkkor vara minst 15–20 liter i minuten, för ungdjur och köttkreatur 4–6 liter i minuten och för kalvar 2 liter i minuten. Måttlig: de lagstadgade kraven uppfylls. Vattenflödet ska för mjölkkor vara minst 10 liter i minuten, för ungdjur och köttkreatur minst 4 liter i minuten och för kalvar 2 liter i minuten. Om djuren får sitt vatten ur en dricksnippel, eller det exempelvis inte går att mäta vattenkopparnas flöde, blir bedömningen högst måttlig. Bör korrigeras: bedömningen är samma som åren 2012–2014. 4. Hud och ledskador, mjölkkor 2012–2014 God: friska ben som är i gott skick. Lindriga skador (slemsäcksinflammation, skavsår och svullnader) påträffas endast hos enstaka djur. Måttlig: lindriga hud- eller benskador påträffas hos flera djur (5–25 %). Bör korrigeras: mer än en fjärdedel av djuren har svullna leder eller skavsår. 2020 God: friska ben som är i gott skick. Lindriga skador påträffas hos mindre än 10 % av djuren (hårlösa områden, förtjockning på huden, skavsår utan kraftig svullnad). Allvarliga skador påträffas inte (blodiga och omfattande skavsår, svullna leder, kraftig bursit). Förtida bortskaffande eller slakt på grund av ledskador mindre än 1 %. Måttlig: lindriga hud- eller benskador hos högst 10–25 % av djuren, allvarligare skador hos högst 1–2 djur eller mindre än 5 % av djuren. Förtida bortskaffande eller slakt på grund av ledskador 1–5 % och 3–5 %. Bör korrigeras: lindriga hudskador påträffas hos klart över 25 % eller allvarliga skador påträffas hos klart över 5 % av djuren. Förtida bortskaffande eller slakt på grund av ledskador > 5 %. 5. Hårrem, dikor 2012–2014 och 2020 God: djuren har en fin och glansig hårrem. Lindriga förändringar av hårremmen påträffas högst hos enstaka djur. Måttlig: flera djur har dålig behåring på grund av ektoparasiter, bristfällig utfodring, konstruktioner eller övriga faktorer. Bör korrigeras: mer än en fjärdedel av djuren har tydliga ovannämnda symtom. 6. Avhorning, kalvar 2012–2014 God: alla kalvar avhornas vid ett veterinärbesök med lugnande medel, bedövning och smärtlindring i form av injektion, eller kalvarna är hornlösa, eller det finns inget behov av avhorning. Måttlig: alla kalvar avhornas vid ett veterinärbesök med lugnande medel och bedövning, men kalvarna får inte smärtstillande medel, eller ägaren avhornar alla kalvar vid användning av smärtstillande medel. Bör korrigeras: ägaren avhornar kalvarna utan smärtstillande medel, eller kalvarna avhornas inte trots att behovet är uppenbart. 2020 God: kalvarna avhornas vid rätt ålder vid ett veterinärbesök med lugnande medel, bedövning och smärtstillande medel, eller djuren är hornlösa eller avhornas inte, och inget behov för avhorning finns. Måttlig: alla kalvar avhornas vid ett veterinärbesök med minst bedövning, med det finns brister i användningen av smärtstillande medel, eller veterinären är ofta tvungen att avhorna kalvarna när de är för gamla eller såga av hornen på enskilda kalvar. Bör korrigeras: kalvarna avhornas utan bedövning och smärtstillande medel, eller de avhornas inte trots att behovet är uppenbart. 7., 8., 9. Renhet och torrhet, mjölkkor, kvigor och kalvar 2012–2014 God: mjölkkornas juver är rena. Hårremmen hos mjölkkor är helt torr från kronranden och uppåt, och hos övriga nötkreatur från ovan om hasorna och framknät och uppåt, och ingen smutsighet påträffas i den. Måttlig: endast en aning dyngighet påträffas hos djuren, dock inget gödselpansar, eller hårremmen är fuktig. Djur i utomhusuppfödning som blir våta i regnet anses dock inte vara fuktiga, ifall de skulle ha haft tillgång till tillräckligt väderskydd. Bör korrigeras: djurens hårrem har ett gödselpansar. 2020 God: alla djur är rena eller enstaka lite smutsiga djur förekommer. Måttlig: mer än 5 % av djuren är lätt smutsiga och det finns enstaka smutsiga djur, men inga väldigt smutsiga djur. Åtgärder har vidtagits på gården för att begränsa smutsigheten. Bör korrigeras: över 10 % av djuren är smutsiga och vissa djur är väldigt smutsiga. Tillräckliga åtgärder har inte vidtagits på gården för att korrigera situationen. Se mer information om Nasevas anvisningar för veterinären inför hälsovårdens årsbesiktning, punkt 2.1.3 Förhållanden, 1. Djurens renhet/torrhet. 10., och 11. Liggutrymme, mjölkkor och kalvar 2012–2014 och 2020 God: djuren har utrymme att i liggområdet ligga alla på samma gång och i alla naturliga ställningar, och de använder liggområdet. Måttlig: djuren har utrymme att ligga alla på samma gång i liggområdet eller båsen, men i lösdriftsladugården förekommer djur som ligger på en annan plats eller enstaka djur som köar till en liggplats. Bör korrigeras: alla djur har inte en egen liggplats, eller liggområdet fungerar dåligt, eller det finns flera djur som köar till liggplatser, eller djuren har inte utrymme att ligga ner helt och hållet i båset. 12., 13., 14., och 15. Liggområdets bekvämlighet, mjölkkor, tjurar och kalvar 2012–2014 God: liggplatsen är ren, torr och mjuk. Tillräckligt med torrströ används. Djuren lägger ner sig snabbt och utan besvär. Måttlig: användningen av torrströ är bristfällig eller liggområdet är lite dyngigt, eller djuren är tvungna att ligga på ett hårt underlag. Dränerade golv eller helspaltgolv får högst bedömningen måttlig. Bör korrigeras: djuren är tvungna att ligga på ett vått, isigt eller dyngigt underlag, eller liggunderlaget för under 2 månader gamla kalvar är inte mjukt eller välförsett med torrströ. 2020 God: liggplatsen är försedd med torrströ, ren, torr och mjuk. Djuren lägger ner sig och stiger upp snabbt och utan besvär. Måttlig: torrströet är bristfälligt eller liggområdet lite dyngigt, eller djuren har ett tillräckligt stort gummiförsett liggområde, på vilket alla djur har utrymme att ligga. Bör korrigeras: djuren är tvungna att ligga på ett hårt, vått, isigt eller dyngigt underlag, (exempelvis ett liggunderlag i betong utan gummi) eller liggunderlaget för under 2 månader gamla kalvar är inte mjukt eller välförsett med torrströ.
Grisars välbefinnande
Frigrisning blir allt vanligare.
I jämförelse med burgrisning främjar frigrisning suggornas välbefinnande, och blir allt vanligare i Finland. Enligt resultaten för lantbruksräkningen för år 2020 var andelen grisstall med frigrisning 10 % av alla grisstall (Statistikdatabas / Lantbruksstatistik / Struktur / Boskapsstall och gödselstäder / Boxplatser för frigrisning). Den största delen av suggorna grisar dock fortfarande i burar som hindrar dem från att röra sig. Övergången till frigrisning har underlättats av olika slags jordbrukarstöd, exempelvis djurvälfärdsersättningen för förbättrade grisningsförhållanden och förbindelsevillkoren för frigrisning samt förhöjt investeringsstöd vid övergång till frigrisning. När den nya lagen om djurvälfärd träder i kraft i början av år 2024 får antalet grisningsburar inte ökas i samband med utvidgning eller renovering av ett grisstall som är i användning.

Kastrering av spädgrisar av hankön
I och med den nya lagen om djurvälfärd ändras praxis för behandling av smärta i samband med kirurgisk kastrering av spädgrisar av hankön, och man kommer till slut att avstå helt från kirurgisk kastrering. Från och med början av 2024 ska antiinflammatoriskt analgetikum ges till spädgrisar av hankön i samband med kirurgisk kastrering. Från och med början av 2027 ska grisarna dessutom få lokalbedövning i samband med kirurgisk kastrering. Kirurgisk kastrering förbjuds med en övergångsperiod på 12 år, från och med början av år 2035.
Den vanligaste typen av golv i de finländska grisstallen är delvis dränerade golv.
I våra grisstallar är det vanligast att grisarna går på ett delvis spaltgolv (år 2010 var andelen 83 % av grisstallen och år 2020 var andelen 85 %). Andelen grisstall med helspaltgolv ökade något från 4,2 % år 2010 till 5,1 % år 2020. Finländska grisar får inte egentligen vara ute, eftersom andelen utomhusuppfödning år 2020 var 0,1 % av våra grisstallar. Uppgifterna framgår av lantbruksräkningens resultat (Statistikdatabas / Lantbruksstatistik / Struktur / Boskapstall och gödselstäder / Svinplatsernas fördelning enligt typ av svinhus).

Djurvälfärdsersättning för grisar
För att främja grisarnas välfärd kan man till vissa villkor få djurvälfärdsersättning (mer information om djurvälfärdsersättningen i del 9 till denna rapport (Politik och ekonomi / Stöd till djurhållning). Djurvälfärdsersättning beviljades år 2021 för förbättring av utfodringen och vården av grisar (åtgärden vald 636 gånger), utegång för sinsuggor och gyltor (14 gånger), förbättring av hållningsförhållandena för suggor och gyltor (143 gånger), förbättrade grisningsförhållanden för suggor/gyltor (119 gånger), torrströ för boxarna för avvanda grisar/slaktsvin (358 gånger), smärtlindring vid kastrering av spädgrisar av hankön (277 gånger), aktivitetsobjekt för svin (252 gånger) samt sjuk- och behandlingsboxar för svin (615 gånger) (källa: Livsmedelsverket, Förbindelsevillkoren för förbindelse för djurens välbefinnande förnyades 2023).
Hälsoklassificeringsregistret Sikava för grisstallar producerar information om grisarnas välfärd på gårdsnivå
Hälsoklassificeringsregistret för grisstallar Sikava lyder under Eläinten terveys ETT ry. Medlemsslakterierna svarar för dess kostnader. Grunden för Sikavas verksamhet är grisstallarnas hälsoklassificering samt ett kvalitetssystem som är auditerat av en tredje part. Sikava har uppnått sin ställning som nationellt kvalitetssystem år 2013. Detta innebär att man i produktionen av svin som har uppfötts i enlighet med villkoren på nationell nivå genomför åtgärder som överskrider de lagstadgade kraven. Sådana är exempelvis den sjukdomsfrihet som krävs av hållningsplatser som omfattas av kvalitetssystemet vad gäller flera smittsamma grissjukdomar och strängare krav på salmonellaundersökningarna än det nationella salmonellabekämpningsprogrammet En veterinär besöker gårdar flera gånger per år och observerar djurens förhållande, hälsa, och välmående samt vården av djuren.
Antalet svingårdar har under de senaste åren minskat betydligt i Finland, så även antalet gårdar som hör till Sikava. År 2010 ingick i Sikava cirka 2 300 hållningsplatser för svin, medan motsvarande antal år 2020 var 1 036 och år 2023 endast 862 hållningsplatser. Över 90 % av de finländska svingårdarna är dock med i Sikava, och i den kommersiella svinköttsproduktionen omfattar Sikava över 97 % av gårdarna.
Åt 2010 lades mätare för bedömning av djurens välfärd till Sikava i enlighet med protokollet Welfare Quality™. Inom ramen för Sikava har man även kommit överens om gränsvärden för ansvarsfull djurproduktion, som följs upp i Sikava två gånger om året. Innehållet i hälsovårdsbesöken har under årens lopp uppdaterats efter behov. Sikavas hälsovårdsveterinärer genomförde år 2019 och 2020 över 4 600 hälsovårdsbesök per år till de hållningsplatser som hörde till Sikava. Under åren 2011–2014 var det årliga antalet besök mellan 5 500 och 8 000. Man har på den senaste hälsovårdsbesöksblanketten lagt till observationer om fri digivning, mjukt liggunderlag och andelen hela knorrar.
Utifrån observationerna vid hälsovårdsbesöken har från och med år 2018 beräknats ett välfärdsindex två gånger per år. Välfärdsindexet beräknas enligt produktionsskede (digrisar, avvanda grisar, suggor och slaktgrisar). I Sikava gestaltas välfärdsindexets resultat med hjälp av trafikljusfärger. Grönt innebär att djurens välfärd på gården är på en god nivå. Gult innebär att djurens välfärd är lite lägre än den genomsnittliga. Om indexet visar rött är det skäl att vidta åtgärder för att förbättra djurens välfärd, bland annat vad gäller djurens hälsa och förhållanden.
På Sikavas blankett för hälsovårdsplanen som förnyades år 2021 bedömer man djurens välfärd mer omfattande än förr och kompletterar bedömningen av välfärden vid hälsovårdsbesöken. Resultaten utifrån den nya planblanketten kan rapporteras från och med år 2022.
Bedömningsverktyget för sjukdomsbekämpning Biocheck.UGent® togs i bruk som en del av Sikava år 2018. Utvecklingen av sjukdomsbekämpning främjar djurens hälsa och välbefinnande samt minskar behovet av att använda antibiotika. Bedömningens maximiresultat är 100 %. Det totala medeltalet för de Biocheck.UGent®-utvärderingsbesök som har genomförts på alla grisgårdar i Finland är för närvarande 67 %, medan det totala internationella genomsnittet är 70 %. Medeltalet för yttre sjukdomsbekämpning är i Finland 73 % och för inre sjukdomsbekämpning 61 %; motsvarande internationella värden är 74 % och 66 %. De internationella värdena inkluderar 5 813 utvärderingsbesök.

Tabell 17 visar Sikava-uppgifter om de gårdar som hör till registret. Tabellens värden är genomsnittliga procentandelar av de observationer som har gjorts under hälsovårdsbesöken. Med mellanuppfödning avses tidsperioden mellan avvänjningen från honan och slaktgrisskedet, från cirka fyra veckors ålder till knappt tre månaders ålder. Med slaktgrisskedet avses tiden efter mellanuppfödningen, som avslutas med slakt av grisen vid cirka tre månaders ålder.
Tabell 17. Uppgifter ur svingårdarnas hälsoklassificeringsregister för de svingårdar som tillhör registret för åren 2011, 2012, 2013, 2019 och 2020. (*Åren 2019 och 2020: Vatten- och utfordringsanordningarnas renhet och skick, slaktgrisar)
God | Måttlig | Dålig | |||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
% av observationerna | 2011 | 2012 | 2013 | 2019 | 2020 | 2011 | 2012 | 2013 | 2019 | 2020 | 2011 | 2012 | 2013 | 2019 | 2020 |
Sensorisk luftkvalitet, mellanuppfödning | 84 | 87 | 86 | 86.2 | 88.8 | 16 | 13 | 14 | 13.6 | 10.7 | 0.4 | 0.2 | 0.1 | 0.1 | 0.3 |
Sensorisk luftkvalitet, grisningsavdelning | 87 | 90 | 90 | 92 | 92.7 | 13 | 10 | 10 | 7.8 | 7 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.1 | 0.2 |
Boxarnas renhet, slaktgrisar | 73 | 76 | 73 | 60.2 | 59.8 | 26 | 24 | 26 | 37.3 | 37.6 | 0.6 | 0.4 | 0.5 | 2.4 | 2.4 |
Konstruktionernas skick, slaktgrisar | 81 | 82 | 82 | 79.7 | 79.2 | 19 | 18 | 18 | 19.4 | 20.1 | 0.4 | 0.4 | 0.3 | 0.7 | 0.6 |
Utfodringsanordningarnas skick, slaktgrisar* | 81 | 88 | 82 | 89 | 90.1 | 18 | 11 | 17 | 10.5 | 9.7 | 0.4 | 0.1 | 0.3 | 0.4 | 0.1 |
Djurtäthet, mellanuppfödning | 84 | 89 | 87 | 89.7 | 89.5 | 14 | 9 | 11 | 9.8 | 9.8 | 0.8 | 0.3 | 0.5 | 0.4 | 0.6 |
Djurtäthet, slaktgrisar | 91 | 93 | 93 | 94.9 | 94.6 | 8 | 6 | 6 | 4.8 | 4.9 | 0.3 | 0.2 | 0.2 | 0.2 | 0.4 |
Aktivitetsobjekt, mellanuppfödning | 80 | 83 | 82 | 76.1 | 73.6 | 18 | 16 | 17 | 23.4 | 25.6 | 0.9 | 0.6 | 0.3 | 0.4 | 0.7 |
Aktivitetsobjekt, slaktgrisar | 75 | 77 | 79 | 68.4 | 66.5 | 23 | 21 | 20 | 30.4 | 31.9 | 2 | 1 | 0.7 | 1.1 | 1.5 |
Svansbitning i Sikava-uppgifterna
År 2013: Förekomsten av svansbitning bland svin bedömdes år 2013 vid Sikava-hälsovårdsbesök på skalan: ingen svansbitning, några bitna svansar (1–5 %), flera bitna svansar (6–19 %) eller många bitna svansar (≥ 20 %). Hos avvanda grisar observerades svansbitningssituationen individuellt. År 2013 observerades hos grisar som avvants inga bitna knorrar vid 61 % av besöken, några bitna knorrar vid 37 % av besöken, flera vid 2 % av besöken och många vid 0,2 % av besöken. Hos slaktsvin observerades inga vid 33 % av besöken, några vid 63 % av besöken, flera vid 3 % av besöken och många vid 0,3 % av besöken.
Åren 2019 och 2020: Förekomsten av svansbitning har bedömts från och med år 2018 både som bett på svansar och som andelen hela svansar, särskilt i mellanuppfödnings- och slaktsvinskedet.
Tabell 18. Andelen hela knorrar (%) hos mellanuppfödningsgrisar och slaktsvin i Sikava-uppgifterna åren 2019 och 2020
2019 | 2020 | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Andelen hela knorrar, % | >95 % | >80 % | >70 % | <70 % | >95 % | >80 % | >70 % | <70 % | |
andelen hela knorrar mellanuppfödning | 74.6 | 16.3 | 7.4 | 1.7 | 73.5 | 18.1 | 7.3 | 1 | |
andelen hela knorrar slaktsvin | 65 | 22.8 | 10.1 | 2.2 | 62.1 | 24.3 | 11.4 | 2.2 |
Dödlighet i Sikava-uppgifterna
Åren 2012 och 2013: År 2012 var 7,9 % av grisarna dödfödda, medan motsvarande siffra år 2013 var 7,7 %. Grisarnas dödlighet fram till avvänjningen var 8,9 % år 2012 och 10,0 % år 2013. Dödligheten efter avvänjningen var 1,1 % år 2012 och 1,5 % år 2013. I slaktsvinskedet är dödligheten mindre: åren 2012 och 2013 dog totalt 0,7 % av slaktsvinen.
Åren 2019 och 2020: I dödlighetstalen från år 2019 och 2020 har även beaktats dödligheten för svin som har avlivats på gårdarna. År 2019 var 7,3 % av grisarna dödfödda och år 2020 7,5 %. Fram till avvänjningen dog och avlivades i medeltal 10,1 % och 10,3 % av grisarna år 2019 och 2020. Efter avvänjningen i mellanuppfödningsskedet dog och avlivades i medeltal 2,2 % av grisarna under de ovannämnda åren. I slaktsvinskedet dog och avlivades i medeltal 1,4 % både år 2019 och 2020.
Enligt AgroSoft®:s (numera Agrovision) var grisarnas totala dödlighet från födelse till avvänjning (cirka 29 dagars ålder) i Finland 21,1 % år 2013.
Fri digivning på Sikava-gårdarna
Fri digivning innebär att den grisningsbur som begränsar suggans rörlighet öppnas efter tre dagar från grisningen. Under själva grisningen är suggan i allmänhet i en bur, men inte under digivningen. År 2020 fanns det över 100 hållningsställen i Sikava, där fri digivning användes för över hälften av samtidigt grisande suggor.
Fjärderfäns välfärd
Konsumtionen av kyckling har ökat betydligt under de senaste åren, vilket syns i antalet slaktade fåglar. Den största delen av de kycklingar som uppföds i Finland är förädlade kycklingar som växer till slaktstorlek på 5–6 veckor. År 2010 slaktades i Finland knappa 55 miljoner kycklingar, medan motsvarande antal år 2020 var 80 miljoner individer. Åren 2012–2020 har 3 500–4 000 slaktflockar av kyckling hämtats till Finlands fjäderfäslakterier.

Kycklingarna kläcks, transporteras från kläckeriet till uppfödningsanläggningen som dunungar, uppföds, samlas in och transporteras till slakterierna med det högsta individantalet av alla produktionsdjur, och därför är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid deras välfärd. Upphovsmannen till rapporten Animal Welfare in the European Union från år 2017, professor Donald Broom, utnämnde problem med kycklingarnas fötter till det värsta djurvälfärdsproblemet i världen.
Skicket hos kycklingarnas fotsulor används som välfärdsmätare
I Finland är kycklingarnas fotsulor väldigt friska. Kycklingarnas välbefinnande bedöms efter slakten genom att granska och poängsätta ett visst antal av fåglarnas fotsulor. Bedömningen är lagstadgad, omfattar hela den finländska kycklingproduktionen och genomförs av slakteriets besiktningsveterinär. Föremål för bedömningen är den ena fotsulan hos minst hundra kycklingar per slaktad flock.
Ju friskare fotsulorna i flocken är, desto mindre poäng får den. Det poängantal som en flock kan få varierar mellan 0–200 (0 = inga förändringar i flockens fotsulor, 200 = allvarliga inflammatoriska förändringar på alla hundra granskade fötter i flocken). De viktade medeltalen för fotsulornas poäng grundar sig på slakteriföretagens månatliga medeltal, på basis av vilka beräknas ett nationellt medeltal som är viktat med produktionsandelen. Fotsulornas poäng åren 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022 var 4,28; 2,43; 1,48; 1,94 och 2,64. Om hälsoindexet för en kycklingslaktflocks fotsulor är mindre än 20 poäng, har hälsan hos fåglarnas fotsulor varit utmärkt. År 2022 uppnådde 97 % av de kycklingflockar som slaktades i Finland ett resultat på under 20 poäng. (källa: Eläinten terveys ETT ry)
Värphönor lever oftast frigående inomhus
Av de ägg som värptes i Finland år 2020 var över hälften från hönserier med inredda burar. År 2022 var endast 28 % av äggen av klass A från hönserier med inredda burar, medan den största delen, 61 %, producerades i stall för frigående höns inomhus. Andelen utomhushönserier (där utrymmena inomhus motsvarar vanliga stall för frigående höns inomhus) av äggproduktionen år 2020 var 4 % och ekologiska hönserier 7% (källa: Fjäderfäförbundet).

Näringen har fastställt egna mål för fjäderfänas välfärd. I Finland uppföds även kycklingarnas föräldrafåglar (mor- och farföräldrarna uppföds i Sverige) och kalkoner. Det finns inte ännu några resultat att rapportera om välfärden hos dessa, men datainsamlingen utvecklas som bäst på näringens initiativ.
Djurvälfärdsersättning för fjäderfä
För att främja välfärden för fjäderfä kan djurhållare till vissa villkor få djurvälfärdsersättning (mer information om djurvälfärdsersättningen i del 9 till denna rapport (Politik och ekonomi / Stöd till djurhållning). Djurvälfärdsersättning beviljades år 2021 för förbättring av utfodringen och vården av fjäderfä (åtgärden vald 330 gånger), förbättring av hållningsförhållandena för kycklingar och kalkoner (207 gånger), förbättring av luftkvaliteten i värphönserier (76 gånger), aktivitetsobjekt för fjäderfä (265 gånger) samt nivåer, ramper och vaglar (225 gånger) (källa: Livsmedelsverket, Förbindelsevillkoren för förbindelse för djurens välbefinnande förnyades 2023).
Europeiskt medborgarinitiativ för burfri produktion
Förbättringar av produktionsdjurens välfärd krävs i hela Europa. EU-kommissionen gav år 2021 sitt stöd till ett medborgarinitiativ som kräver ett förbud mot uppfödning av värphöns, unghöns, avelsdjur för höns och kycklingar, vaktlar, ankor och gäss, kaniner, suggor och kalvar i bur. Burarna begränsar förverkligandet av djurens beteendebehov, och det finns alternativ till buruppfödningen.
Medborgarinitiativet har även fått stöd av Europaparlamentet. Europeiska kommissionen ämnar framskrida i ärendet och föreslår till en början en utfasning och på sikt lagstiftning som helt förbjuder burhållning före utgången av år 2023. Som underlag för regleringen genomför Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA i ärendet en vetenskaplig bedömning om djurens välfärd. Effekterna i anknytning till den internationella handeln bedöms, så även de sociala och ekonomiska effekterna som riktas mot lantbrukssektorn.
Läs mer:
- Djurskyddsombudsmannen, kolumn i tidningen KMVET den 12.8.2021: Kommissionen driver på övergången till en burfri produktion
- Europeiska kommissionen: Djurens välfärd – europeiska medborgarinitiativet ”End the Cage Age”
Pälsdjurens välfärd
Fureva är ett hälsovårdssystem för pälsdjur som finansieras av Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf. Systemet som har utvecklats av veterinärer togs i bruk år 2015. Systemets tyngdpunkter är utredning av eventuella problem med produktionen, planmässigt hälsovårdsarbete, utveckling av pälsfarmens produktion och avkastning samt förebyggande av sjukdomar.
Under sommaren 2023 har pälsdjurens välfärd försämrats av det högpatogena fågelinfluensaviruset som har smittat till pälsdjur. Fram till mitten av augusti 2023 hade virus konstaterats på 24 finländska pälsfarmar och alla de pälsdjur som vanligen farmas. Fram till ovannämnda tidpunkt har Livsmedelsverket bestämt att 80 000 pälsdjur ska avlivas. De pälsdjur som har insjuknat i fågelinfluensa lider bland annat av diarré, kramper och luftvägssymtom, och kan falla i dvala eller dö plötsligt (Källa: Helsingin Sanomat).
Fårens och getternas välfärd

Det går att till vissa villkor få djurvälfärdsersättning för att främja fårens och getternas välfärd (mer information om djurvälfärdsersättningen i del XX till denna rapport. Politik och ekonomi / Stöd till djurhållning INTERN LÄNK?).Ersättning beviljades år 2021 för förbättring av utfodringen av får och getter (åtgärden vald 217 gånger), förbättring av hållningsförhållandena för får och getter (åtgärden vald 287 gånger), vård av får och getter (åtgärden vald 261 gånger), betesgång eller utegång för får och getter utanför betessäsongen (åtgärden vald 65 gånger) samt längre betesgång för får och getter under betessäsongen (åtgärden vald 103 gånger). (källa: Livsmedelsverket, Förbindelsevillkoren för förbindelse för djurens välbefinnande förnyades 2023).
Renarnas välfärd
I Finland kastreras årligen cirka 2 500 rentjurar eller sarvar, i allmänhet utan smärtlindring. Sarvarna kastreras vid cirka fem års ålder, då de inte längre behövs som avelsdjur. Kastrering förbättrar renarnas skick. Även tävlingsrenar och renar som används för turismtjänster kastreras vanligtvis. Inga forskningsrön om smärtlindring vid kastrering av renar finns att tillgå. Man önskar främja behandlingen av kastreringssmärta, och undersöker som bäst läkemedelsalternativ i projektet Behandling av kastreringssmärta hos renar som leds av Helsingfors universitet.

Slaktdjurens välfärd
När ett djur ska avlivas ska det enligt bestämmelserna besparas från sådan smärta, plåga och sådant lidande som går att undvika under avlivningen och anknytande åtgärder. Djuret ska alltså avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Avlivning är en avsiktlig process som leder till djurets död.
Slakt av ett djur innebär att det djur som avlivas ska användas som näring för människor. Slakt av ett djur omfattar bedövning och blodavtappning. Genom bedövning blir djuret medvetslöst och okänsligt innan blodavtappningen och fram till djurets död. Blodavtappningen säkerställer djurets död. Finlands lagstiftning tillåter sådana särskilda slaktsätt som iakttas av religiösa skäl, där blodavtappningen inleds samtidigt med bedövningen av djuret. Blodavtappningen får alltså inte inledas innan djuret bedövas.

Avlivningen av djur regleras i avlivningsförordningen (rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning 1099/2009). Förordningen innehåller också bestämmelser om de åtgärder som anknyter till avlivning, exempelvis hanteringen och förvaringen av slaktdjur, begränsning av djurens rörlighet, bedövning och blodavtappning. Avlivningsförordningen fastställer de bedövningsmetoder som tillåts för olika djurarter, och fastställer olika skyldigheter för aktörer inom slakterisektorn för att säkerställa djurens välfärd. Exempelvis har för personer som arbetar vid slakterier fastställts ett utbildningskrav, på större slakterier ska det finnas en person som ansvarar för djurens välfärd, och slakterierna ska utarbeta vägledningar genom vilka djurens välfärd säkerställs i samband med avlivningen.
De vanligaste bedövnings- och avlivningsmetoderna
Bedövning är en metod genom vilken djuret görs medvetslöst fram till dess död. I Finland bedövas nötdjur i allmänhet med en bultpistol mot pannan. Den genomträngande bultpistolens slag och bultens inträngande i hjärnan ger upphov till en allvarlig och oåterkallelig hjärnskada.
På stora slakterier bedövas svin i allmänhet med koldioxidgas. Dessutom bedövas svinen med elström som riktas mot huvudet och genom hjärnan samt med bultpistol. Elektrisk bedövning mot huvudet ger i hjärnvågorna upphov till ett generaliserat epileptiskt anfall.
Hästar bedövas med bultpistol eller skott. För bedövning av får används el eller bultpistol. Renar bedövas i allmänhet med bultpistol. Av pälsdjuren avlivas rävar och mårdhundar med el genom att rikta elektroder både mot huvudet och kroppen. Minkar avlivas antingen med kolmonoxid- eller koldioxidgas.
Hönor som har slutat lägga ägg avlivas vanligtvis med koldioxidgas i hönseriet eller dess närhet. För bedövning av kycklingar används koldioxidgas eller bedövning i vattenbassäng med hjälp av elektricitet, där djuret utsätts för elektrisk ström i en vattenbassäng. Den elektriska strömmen ger i hjärnvågorna upphov till ett generaliserat epileptiskt anfall och kammarflimmer i hjärtat eller hjärtstillestånd. Kalkoner bedövas med el, antingen i vattenbassänger eller med en elektrisk tång som riktas mot huvudet.
Ambulerande slakteri
Idén med ambulerande slakterier är att en slakteribil kommer till djurgården, vilket innebär att djuren inte behöver transporteras. Veterligen används egentliga ambulerande slakterier inte ännu hos oss. Ett ambulerande slakteri upprättat av ett finländskt företag har dock använts i Sverige.

Läs mera: Hultgren, J., Arvidsson Segerkvist, K., Berg, C., Karlsson, A.H., Algers, B. 2020. Animal handling and stress-related behaviour at mobile slaughter of cattle. Preventive Veterinaty Medicine 177.
Finlands slakterier
År 2015 fanns det i Finland 19 stora och 59 små registrerade slakterier samt 21 renslakterier. Både antalet stora och små slakterier har minskat fram till år 2022, då det i Finland fanns 15 stora och cirka 50 små slakterier samt 19 renslakterier. Godkända slakterier i Finland samt kontaktuppgifter till de största slakterierna finns på Livsmedelsverkets webbplats. Slakteriernas besiktningsveterinärer genomför vid slakterierna djurskyddsinspektioner, vars resultat rapporteras av Livsmedelsverket. Du hittar mer information på Livsmedelsverkets webbplats i sammanfattningen Vanliga frågor om slakt.
Djurens välfärdscentral (EHK) är en punkt för vetenskapligt stöd i Finland utnämnd av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med avlivningsförordningen. I publikationerna lpå EHK:s djurinfosidor hittar du guider för god praxis vid slakt av nötdjur, svin och fjäderfä samt avlivning av fjäderfä.
Kassering av slaktkroppar och köttbesiktningsfynd
Slaktkroppar från produktionsdjur kan på slakteriet kasseras delvis eller helt (Tabell 19). Den besiktningsveterinär som jobbar på slakteriet beslutar om kasseringen av slaktkroppen. En kassering är en ekonomisk förlust för djurproducenten och näringen. En kassering av en slaktkropp kan även vittna om brister i välbefinnandet för det djur som ska slaktas. Ett djur som blir kasserat har förmodligen mått dåligt i något skede av sitt liv.
Svinköttsindustrin har gemensamt kommit överens om nationella gränser för kassering av slaktkroppar som leder till åtgärder. Vad gäller slaktsvin är gränsvärdet för kasseringar av hela slaktkroppen 1,1 % och för suggor 7 %. För slaktsvin är gränsvärdet för kasseringar av en del av slaktkroppen 12 %. Ifall fler svin vars slaktkroppar kasseras kommer från en djurproduktionsgård, besöker en företrädare för slakteriet gården och ger handledning för att korrigera situationen. Gården ska underskrida gränsvärdet för kasseringar av hela slaktkroppen inom ett år, ifall den ämnar fortsätta samarbetet med slakterierna.
Tabell 19. Kasseringar av delar av och hela slaktkroppar av nötdjur, svin, får, getter, hästar och renar åren 2015–2022, slakterier, småskaliga slakterier och renslakterier (Källa: Livsmedelsverket)
2015 | Nötkreatur | Slaktsvin | Suggor | Får | Getter | Hästar | Renar | Total |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Antal djur transporterat till slakteriet | 277 870 | 2 027 299 | 42 479 | 57 622 | 239 | 1 639 | 69803 | 2 459 922 |
Delvis kasserade slaktkroppar | 33 022 | 142 080 | 5 573 | 102 | 2 | 3 | 11326 | 192 094 |
Helt kasserade slaktkroppar | 1466 | 6271 | 842 | 60 | 1 | 8 | 67 | 8715 |
2016 | Nötkreatur | Slaktsvin | Suggor | Får | Getter | Hästar | Renar | Total |
Antal djur transporterat till slakteriet | 279 800 | 2 008 209 | 43 266 | 57 711 | 248 | 1 284 | 62 465 | 2 452 983 |
Delvis kasserade slaktkroppar | 24 407 | 136 741 | 5 657 | 162 | 1 | 0 | 9190 | 176 158 |
Helt kasserade slaktkroppar | 1 575 | 6 967 | 782 | 106 | 0 | 5 | 85 | 9 520 |
2017 | Nötkreatur | Slaktsvin | Suggor | Får | Getter | Hästar | Renar | Total |
Antal djur transporterat till slakteriet | 273026 | 1930452 | 35133 | 56749 | 326 | 1263 | 60995 | 2357944 |
Delvis kasserade slaktkroppar | 22878 | 135866 | 4460 | 128 | 0 | 0 | 10767 | 174099 |
Helt kasserade slaktkroppar | 1581 | 7160 | 688 | 73 | 1 | 19 | 88 | 9610 |
2018 | Nötkreatur | Slaktsvin | Suggor | Får | Getter | Hästar | Renar | Total |
Antal djur transporterat till slakteriet | 273710 | 1 785 775 | 33162 | 64093 | 353 | 1171 | 55158 | 2 213 422 |
Delvis kasserade slaktkroppar | 25113 | 139218 | 4753 | 134 | 0 | 0 | 10182 | 179400 |
Helt kasserade slaktkroppar | 1786 | 7525 | 596 | 65 | 0 | 7 | 93 | 10072 |
2019 | Nötkreatur | Slaktsvin | Suggor | Får | Getter | Hästar | Renar | Total |
Antal djur transporterat till slakteriet | 267796 | 1 789 066 | 33543 | 62319 | 845 | 1105 | 73702 | 2 228 376 |
Delvis kasserade slaktkroppar | 25063 | 160156 | 5219 | 166 | 3 | 3 | 11811 | 202421 |
Helt kasserade slaktkroppar | 2026 | 9146 | 866 | 83 | 2 | 30 | 194 | 12347 |
2020 | Nötkreatur | Slaktsvin | Suggor | Får | Getter | Hästar | Renar | Total |
Antal djur transporterat till slakteriet | 261237 | 1 886 437 | 32 772 | 62 741 | 613 | 834 | 41 982 | 2 286 616 |
Delvis kasserade slaktkroppar | 25139 | 141342 | 4951 | 76 | 1 | 2 | 8305 | 179816 |
Helt kasserade slaktkroppar | 2065 | 9423 | 858 | 88 | 14 | 25 | 71 | 12544 |
Tabell 20. Kasseringar av delar av och hela slaktkroppar av fjäderfä åren 2015–2022, fjäderfäslakterier och småskaliga fjäderfäslakterier (Källa: Livsmedelsverket)
2015 | Slaktkycklingar | Avelshöns i kycklingproduktion | Kalkoner | Hönor | Ankor | Tamgäss | Änder | Total |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Antal djur fördes till slakteriet | 67362664 | 573866 | 823957 | 60979 | 2779 | 5280 | 4458 | 68 833 976 |
Delvis kasserade slaktkroppar, % | 3.5 | 4.3 | 7.3 | 0 | 4.1 | 0 | 0 | 3.5 |
Helt kasserade slaktkroppar, % | 3.4 | 13.3 | 2.9 | 7.6 | 2.4 | 0.25 | 0.4 | 3.5 |
2016 | Slaktkycklingar | Avelshöns i kycklingproduktion | Kalkoner | Hönor | Ankor | Tamgäss | Änder | Total |
Antal djur fördes till slakteriet | 69 443 416 | 545 532 | 879 763 | 40 972 | 3 020 | 3 659 | 7 778 | 70 924 140 |
Delvis kasserade slaktkroppar, % | 3.868 | 3.437 | 6.441 | 0 | 0 | 0 | 0 | 3.89 |
Helt kasserade slaktkroppar, % | 2.634 | 20.521 | 3.231 | 9.307 | 10.368 | 0.355 | 0.026 | 2.78 |
2017 | Slaktkycklingar | Avelshöns i kycklingproduktion | Kalkoner | Hönor | Ankor | Tamgäss | Änder | Total |
Antal djur fördes till slakteriet | 73 591 904 | 555 285 | 884 186 | 3 446 | 4399 | 3712 | 9782 | 75052720 |
Delvis kasserade slaktkroppar, % | 3.14 | 4.155 | 7.905 | 0 | 0.409 | 0 | 0 | 3.203 |
Helt kasserade slaktkroppar, % | 3.575 | 21.654 | 4.267 | 11.705 | 1.523 | 0.162 | 0.000 | 3.716 |
2018 | Slaktkycklingar | Avelshöns i kycklingproduktion | Kalkoner | Hönor | Ankor | Tamgäss | Änder | Total |
Antal djur fördes till slakteriet | 79 932 752 | 534576 | 914384 | 3070 | 4688 | 4766 | 12884 | 81 407 120 |
Delvis kasserade slaktkroppar, % | 4.111 | 4.171 | 6.955 | 0 | 1.474 | 0 | 0.233 | 4.142 |
Helt kasserade slaktkroppar, % | 4.849 | 20.517 | 5.046 | 4.56 | 3.311 | 0.126 | 0.078 | 4.953 |
2019 | Slaktkycklingar | Avelshöns i kycklingproduktion | Kalkoner | Hönor | Ankor | Tamgäss | Änder | Total |
Antal djur fördes till slakteriet | 78 922 528 | 532267 | 902265 | 4224 | 1967 | 4658 | 17703 | 80 385 608 |
Delvis kasserade slaktkroppar, % | 4.321 | 4.43 | 7.529 | 1.435 | 2.798 | 0.022 | 0.277 | 4.357 |
Helt kasserade slaktkroppar, % | 4.303 | 27.456 | 4.844 | 2.511 | 7.019 | 0.258 | 0.085 | 4.461 |
2020 | Slaktkycklingar | Avelshöns i kycklingproduktion | Kalkoner | Hönor | Ankor | Tamgäss | Änder | Total |
Antal djur fördes till slakteriet | 80 673 152 | 568 685 | 907 910 | 2 063 | 2 063 | 5 989 | 6 012 | 82 166 464 |
Delvis kasserade slaktkroppar, % | 4.164 | 4.343 | 7.652 | 0 | 2.181 | 0 | 0 | 4.203 |
Helt kasserade slaktkroppar, % | 4.18 | 24.434 | 4.318 | 6.082 | 1.939 | 0.167 | 0 | 4.321 |
Tabell 21 visar köttbesiktningsfynd, observationer och sjukdomar hos slaktade djur år 2020 som har statistikförts av Livsmedelsverket. Vid den köttbesiktning som genomförs på slakteriet bedöms slaktkroppens och/eller köttets livsmedelsduglighet med hjälp av flera kriterier och ändringar, och till slut uppnås en helhetsbedömning.
Tabell 21. Köttbesiktningsfynd hos slaktkroppar av nötdjur, svin, får, kycklingar och kalkoner som slaktats på slakterier år 2020 och 2022 (Källa: Livsmedelsverket)
Djurart | Nötkreatur | Gris | Får | Slaktkyckling | Kalkon | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Slaktade individer | 260366 | 1 917 473 | 55213 | 80 595 848 | 907 910 | |||||
individer | % | individer | % | individer | % | individer | % | individer | % | |
Väldigt smutsigt djur | 646 | 0.25 | 0 | 0 | ||||||
Bölder | 4122 | 1.58 | 57585 | 3.06 | 25 | 0.05 | ||||
Pneumoni =infektion i lungparenkymet | 6691 | 2.57 | 58282 | 3.09 | ||||||
Pleurit= inflammation i lungsäcken | 2255 | 0.87 | ||||||||
Pleuropneumoni | 448605 | 23.8 | ||||||||
Artrit eller artros = ledinflammation eller ledsvikt | 2481 | 0.95 | 56066 | 2.98 | 18 | 0.03 | ||||
Förändringar som tyder på parasiter | 362 | 0.14 | ||||||||
Skada i lever från spolmask | 96 242 | 5.11 | ||||||||
Avmagring, kakeksi | 89 | 0.03 | 56 | 0.1 | 27348 | 0.03 | 3441 | 0.38 | ||
Benbrott | 339 | 0.13 | 14 | 0.03 | ||||||
Sulblödning | 11412 | 4.38 | 40 | 0.07 | ||||||
Blödningar, färska benbrott | 74 465 | 0.09 | 433 | 0.05 | ||||||
Stora leverflundran | 24 | 0.01 | 8 | 0.01 | ||||||
Lilla leverflundran | 6 | 0 | 189 | 0.34 | ||||||
Perikardit= inflammation i hjärtsäcken | 106456 | 5.65 | ||||||||
Svansbitning | 19389 | 1.03 | ||||||||
Axelsår, bara suggor | 477 | 1.46 | ||||||||
Förändringar i buken | 222119 | 0.28 | 6856 | 0.76 | ||||||
Ödem | 354162 | 0.44 | 0 | 0 | ||||||
Hudinflammation, subkutan inflammation | 307414 | 0.38 | 21339 | 2.35 | ||||||
Andra orsaker | 166350 | 0.21 | 3269 | 0.36 |
Av de köttbesiktningsbeslut som fattades efter slakt (550 000 beslut) från åren 2005–2006 och 2014–2015 var problem förorsakade av parasiter det mest betydande skälet till kasseringar av delar av slaktkroppar eller organ från renar (Nieminen, 2017). Parasitfynden gällde särskilt renar i det södra renskötselområdet. Orsaken till problemet antas bero på det varmare väder som åtföljer klimatförändringen, vilket främjar parasiternas förökning.
Djurtransporter
Lastning, transport och lossning utgör risksituationer för djurens välfärd. Produktionsdjur utsätts i allmänhet för transport minst en gång under deras liv, då de förs till ett slakteri. Hönor som har slutat värpa och pälsdjur avlivas i allmänhet på produktionsgården, eftersom de inte ska användas som livsmedel. Små kalvar transporteras ofta från de mjölkgårdar där de har fötts till köttboskapsgårdar för uppfödning. Nykläckta kycklingdunungar transporteras från kläckerier till kycklingproduktionsgårdar för uppfödning. Även fiskar som uppföds transporteras från yngelproduktionsställen till uppfödningsställen. På basis av statistiken över mängden slaktdjur kan man säga att det på Finlands vägar år 2020 transporterades tiotals miljoner slaktdjur (se tabell 27. Mängden slaktdjur), eftersom man enligt Livsmedelsverket har hämtat dryga 80 miljoner individer som tillhör fjäderfä till slakterierna.

Skyddet av djuren i samband med och under transporterna bör ombesörjas. Transportavstånden för produktionsdjur är långa i Finland, vilket beror på geografin och slakteriernas fåtalighet. Kreaturens ringa storlek ger även ibland upphov till att slaktdjuren måste samlas in från ett stort område. Räknat i djurindivider transporteras kycklingar mest som slaktdjur. Inga öppna statistikuppgifter om transporterna av kycklingar eller deras avstånd finns att få, men största delen av kycklingsproduktionsgårdarna ligger relativt nära fjäderfäslakterierna. År 2014 var dödligheten för fjäderfä under slakttransporten, lossningen och förvaringen vid slakteriet 0,16 % (källa: Livsmedelsverket)
Tabell 22. Varaktigheten för slakt- och förmedlingstransporter av nötdjur och svin år 2020. Tabellens uppgifter omfattar cirka 80 % av slakt- och förmedlingstransporterna av djur. (Källa: Suomen kuljetus ja logistiikka ry SKAL).
Slakttransport på grisar | Griskultingar, förmedlingstransport | Slakttransport på nötkreatur | Kalvar, förmedlingstransport | |
---|---|---|---|---|
% andelen av transport | ||||
under 8 timmar | 97.3 | 98.6 | 74.6 | 86.1 |
över 8 timmar | 2.7 | 1.4 | 25.4 | 13.9 |
Referensdata från år 2014 omfattar nästan 17 000 djurtransportlaster, vilket innefattar över hälften av alla slakt- och förmedlingstransportlaster av djur under ifrågavarande år. Den största delen, 67 %, av dessa djurtransporter som förknippas med kommersiell aktivitet var under nio timmar långa. Andelen längre transporter, 9–12 timmar, var 15 % och över 12 timmar 18 % år 2014. År 2008 statistikförde Suomen kuljetus ja logistiikka ry SKAL 33 214 djurtransportlaster, varav andelen transporter på under nio timmar var 85 %, transporter på 9–12 timmar 12 % och över 12 timmar 3 %.
Djurens genomsnittliga transportsträcka varierar årligen.
År 2022 transporterades levande djur i Finlands vägtrafik i medeltal 120 km med en genomsnittlig lastningsgrad på 47 % (tabell 23). Under de senaste dryga tio åren har transportsträckan för levande djur i Finlands vägtrafik varierat mellan 96–408 km och lastningsgraden mellan 47–78 %. Uppgifterna finns i Statistikcentralens årliga statistik Varutransporter inom vägtrafiken.
Tabell 23. Transporter av levande djur, genomsnittlig transportsträcka, km och lastningsgrad, % åren 2010–2022 (källa: SVT, Varutransporter inom vägtrafiken).
År | Genomsnittlig avstånd, km | Fyllnadsgrad, % |
---|---|---|
2010 | 120 | 53 |
2011 | 134 | 51 |
2012 | 153 | 66 |
2013 | 212 | 77 |
2014 | 110 | 50 |
2015 | 408 | 75 |
2016 | 261 | 64 |
2017 | 352 | 78 |
2018 | 343 | 67 |
2019 | 356 | 78 |
2020 | 376 | 54 |
Vid EU-inspektioner av djurtransporter åren 2011–2014 och 2015–2018 inspekterade myndigheterna totalt 1 547 och 1 531 djurtransporter. Åren 2019–2021 inspekterades 1 239 djurtransporter. Den genomsnittliga varaktigheten för de inspekterade djurtransporterna åren 2011–2017 varierade mellan 3½–4½ timmar. Av de transporter som inspekterades 2011–2014 varade 99 transporter längre än åtta timmar. Av de inspekterade transporterna 2015–2018 och 2019–2020 varade 136 respektive 51 transporter mer än åtta timmar.
Man önskar förkorta djurtransporternas varaktighet
Slaktdjurtransporternas varaktighet har redan länge diskuterats i EU. Djurskyddsorganisationerna har föreslagit en maximigräns på åtta timmar för transporterna. I djurtransportförordningen har gränder för transporttid fastställts för olika djur, varefter djuren exempelvis ska få vila eller vattnas och utfodras. Oavvanda och fortfarande mjölkfodrade kalvar, lamm, killingar och föl samt oavvanda grisar ska få vila i minst en timme efter en nio timmars resa, särskilt för vattning och vid behov utfodring. Efter denna viloperiod kan transporten fortgå i nio timmar till. Enligt djurtransportförordningen får svin transporteras i högst 24 timmar. Det finns även regler som gäller förarens körtid per dygn: en förare får köra i högst nio timmar under ett dygn.
För kommersiella djurtransporter förutsätts enligt lagstiftningen ett tillstånd att transportera djur. Regionförvaltningsverken beviljar och lagrar beviljade tillstånd att transportera djur, intyg om godkännande av transportmedel för långa transporter och identifieringsuppgifter för andra transportmedel samt förarens och skötarens befogenhetsintyg och uppgifterna i dessa i Livsmedelsverkets register över djurtransportörer. En aktuell förteckning över beviljade tillstånd att transportera djur över långa sträckor finns på Livsmedelsverkets webbplats.
Djursjukdomar och sjukdomar hos djur
Flera sjukdomar som är vanliga hos djur, exempelvis luftvägs-, led- och juverinflammationer, förorsakar smärta för djuret och försämrar således deras välbefinnande. Internationellt sett har djursjukdomssituationen i Finland varit mycket god; vi har exempelvis väldigt lite smittsamma djursjukdomar som klassificeras som allmänfarliga. En god djursjukdomssituation främjar djurens välfärd och minskar behovet av läkemedelsbehandling. Livsmedelsverket rapporterar årligen om djurens hälsa i rapporterna Djursjukdomar i Finland.
Djursjukdomssituationen år 2021 avvek från den vanligtvis goda nivån i Finland, eftersom högpatogen fågelinfluensa för första gången påfanns hos fjäderfä. Även fisksjukdomen IHN påträffades hos laxfiskar på Åland, och varroakvalster hos bin. Högpatogen fågelinfluensa har i EU:s djurhälsoregelring klassificerats som en djursjukdom av klass A. Under sommaren 2023 har fågelinfluensa påträffats hos frilevande fåglar och pälsdjur i Finland. Myndigheterna har bestämt att pälsdjuren ska avlivas. Det har även konstaterats att fågelinfluensaviruset har muterat på pälsfarmarna.
Djur som uppfötts på naturbetesmarker
Med naturbetesmarker avses traditionella biotoper, exempelvis ängar, vallar, hagar och skogsbetesmarker. Sådana områden är ovanliga men väldigt värdefulla för naturens mångfald. De bästa vårdarna för naturbetesmarker är de djur som betar på dem, vanligtvis nötdjur och får. Producenter av naturbeteskött uppföder djur som under en del av året går på bete på naturbetesmarker. Kriterierna för produktion av naturbeteskött innehåller krav på förhållande som främjar djurens välfärd, exempelvis att djuren hålls okopplade och att de på vintern uppföds på torrströbotten.
Produktionsdjurens, djurgårdarnas, slaktdjurens, försöksdjurens, vilt- och fiskfångsternas samt de uppfödda fiskarnas volymer
I Finland statistikförs djurmängderna individuellt vad gäller produktionsdjur (Tabell 24), ekologiska produktionsdjur (Tabell 25), slaktdjur (Tabell 26), djur som avses för forsknings- eller undervisningssyfte, det vill säga försöksdjur, och viltfångsten. Fiskfångstens (Tabell 27) och de uppfödda fiskarnas volymer (Tabell 28) mäts i viktenheter. Vid försöksdjursanvändning statistikförs dock fiskarnas individantal.
Tabell 24. Produktionsdjurens volymer i Finland 2007–2022 samt antalet djurgårdar 2010, 2014, 2018 och 2022 (källor: Finlands officiella statistik (FOS), Naturresursinstitutet: Kotieläinten lukumäärä ja Metsätilastollinen vuosikirja 2014. ProFur Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf). Då det gäller nötdjur, svin, får, getter och fjäderfä statistikförs volymerna på våren. Produktionsinriktning avser den ekonomiskt viktigaste produktionsinriktningen för företaget. Om över 2/3 av gårdens totala avkastning härrör från en produkt, hänförs gården till motsvarande produktionsinriktning.
Produktionsdjurens volymer | Antal djurgårdar | ||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2010 | 2014 | 2018 | 2020 | ||
Nötkreatur | 926700 | 915300 | 918300 | 925800 | 914053 | 912768 | 911847 | 914439 | 914800 | 909000 | 893200 | 882300 | 857600 | 846400 | 14555 | 11887 | 9647 | 8468 | |
Grisar | 1448000 | 1482800 | 1381200 | 1366900 | 1335114 | 1290363 | 1307930 | 1244816 | 1242600 | 1234900 | 1135600 | 1089000 | 1072400 | 1087100 | 1355 | 932 | 577 | 504 | |
Får | 119300 | 122200 | 117700 | 125700 | 129091 | 130005 | 135546 | 137865 | 155200 | 156500 | 155900 | 155000 | 144900 | 140200 | .. | .. | .. | .. | |
Getter | 6200 | 5900 | 5900 | 4900 | 4902 | 4886 | 4509 | 4364 | 4500 | 4800 | 5300 | 5400 | 5900 | 6000 | .. | .. | .. | .. | |
Fjäderfän | 9791100 | 10521700 | 9369500 | 9586800 | 10235681 | 10760579 | 11980555 | 12576858 | 12926900 | 13444900 | 13135600 | 14140300 | 14359900 | 13576900 | 375 | 423 | 435 | 410 | |
Hästar | .. | .. | .. | 75000 | .. | .. | 75000 | 74600 | 74200 | 74200 | 74400 | 74400 | 74300 | 74000 | .. | 16000 | 16000 | 16000 | |
Renar (*) | 314000 | 301000 | 298000 | 301000 | 306000 | 304000 | 290000 | 262000 | .. | 191473 | .. | 191188 | 184934 | .. | .. | 4464 | .. | 4354 | |
Pälsdjur (1) | |||||||||||||||||||
Mink | 2100000 | 1800000 | 1900000 | 1900000 | 1700000 | 1800000 | 2000000 | 2100000 | 1900000 | 1620000 | 1448000 | 1368000 | 1042000 | 768000 | .. | 368 | 268 | 256 | |
Blåräv | 1300000 | 1100000 | 1200000 | 1300000 | 1400000 | 1600000 | 1700000 | 2000000 | 2400000 | 1729000 | 1857000 | 1628000 | 1564000 | 1025000 | .. | 767 | 694 | 590 | |
Silverräv | 91000 | 91000 | 94000 | 96000 | 102000 | 105000 | 110000 | 108000 | 92000 | 86000 | 74000 | 82000 | 83000 | 56000 | .. | 396 | 280 | 227 | |
Rävkorsningar | 522000 | 605000 | 241000 | 176000 | 248000 | 331000 | 256000 | 195000 | 156000 | 230000 | 211000 | 224000 | 260000 | 194000 | .. | .. | .. | .. | |
Finnsjubb | 160000 | 151000 | 101000 | 125000 | 133000 | 128000 | 120000 | 134000 | 148000 | 123000 | 140000 | 158000 | 153000 | 138000 | .. | 135 | 109 | 92 | |
Fiskungar, 1000 individer (2) | |||||||||||||||||||
Regnbågeforell < 20 g | 19569 | 19068 | 12547 | 13630 | 18344 | 11832 | 11568 | 9350 | 8946 | 9221 | 11934 | 9245 | 10556 | 10129 | |||||
Regnbågeforell 20-200 g | 7225 | 6150 | 5692 | 4321 | 7439 | 6371 | 8017 | 6523 | 5782 | 4928 | 6545 | 7119 | 6727 | 5833 | |||||
Regnbågeforell > 200 g | 2292 | 2092 | 2387 | 1829 | 2811 | 2539 | 2296 | 3517 | 2100 | 2329 | 2356 | 2486 | 2635 | 2963 | |||||
Atlantlax och saimenlax < 20 g | 1000 | 835 | 1192 | 1111 | 753 | 403 | 541 | 385 | 293 | 219 | 264 | 314 | 334 | 548 | |||||
Atlantlax och saimenlax 20-200 g | 2581 | 2736 | 2440 | 2269 | 2464 | 2161 | 1825 | 2106 | 1559 | 1568 | 1687 | 1537 | 1441 | 1387 | |||||
Atlantlax och saimenlax > 200 g | 49 | 17 | 30 | 34 | 37 | 32 | 21 | 31 | 13 | 19 | 20 | 33 | 13 | 75 | |||||
Insjööring och bäcköring < 50 g | 1040 | 1263 | 977 | 1137 | 572 | 1135 | 651 | 931 | 826 | 1023 | 1043 | 569 | 497 | 521 | |||||
Insjööring och bäcköring > 50 g | 1044 | 1236 | 1034 | 1011 | 1019 | 910 | 893 | 984 | 745 | 780 | 719 | 638 | 640 | 589 | |||||
Havsöring < 50 g | 774 | 643 | 829 | 600 | 556 | 443 | 546 | 460 | 519 | 252 | 545 | 330 | 388 | 177 | |||||
Havsöring > 50 g | 1115 | 1375 | 1480 | 1462 | 1363 | 1026 | 979 | 1063 | 959 | 1060 | 1169 | 930 | 765 | 746 | |||||
Röding < 50 g | 52 | 107 | 266 | 503 | 171 | 171 | 203 | 204 | 113 | 135 | 162 | 172 | .. | 66 | |||||
Röding > 50 g | 54 | 54 | 59 | 96 | 106 | 56 | 51 | 32 | 36 | 34 | 8 | 9 | 0 | 7 | |||||
Sik < 20 g | 20625 | 23926 | 25945 | 23895 | 23623 | 18100 | 17314 | 17371 | 17276 | 17498 | 15730 | 16476 | 16948 | 16541 | |||||
Sik > 20 g | 1124 | 822 | 472 | 1516 | 2390 | 1678 | 968 | 1504 | 1670 | 1348 | 1882 | 2044 | 1850 | 1343 | |||||
Gös | 9635 | 9527 | 7988 | 9156 | 8614 | 6905 | 7081 | 7427 | 7203 | 8058 | 7561 | 6690 | 5879 | 6013 | |||||
Harr | 1433 | 1704 | 1407 | 1199 | 780 | 1386 | 629 | 639 | 991 | 773 | 635 | 729 | 836 | 588 | |||||
Gädda | 293 | 247 | 177 | 94 | 83 | 84 | 91 | 50 | 40 | 58 | .. | 24 | .. | .. | |||||
Mörtfiskar | 0 | 1 | 18 | 1 | 3 | 0 | 9 | 8 | 4 | 3 | 4 | 4 | 0 | .. | |||||
Övriga fiskar | 210 | 40 | 108 | 34 | 119 | 0 | 154 | 109 | 103 | 20 | 24 | .. | 12 | .. | |||||
Kräftor | 70 | 66 | 54 | 46 | 34 | 18 | 33 | .. | .. | .. | .. | .. | .. | .. | |||||
(*) Antal renar per renskötselår räknat från (1.6.-31.5.) 2006/2007 och framåt. | |||||||||||||||||||
(1) Bara valpar, antal avelsdjur ingår ej. | |||||||||||||||||||
(2) Nykläckta fiskar ingår ej | |||||||||||||||||||
.. information saknas | |||||||||||||||||||
Antal hästar från: Hevostalous lukuina http://www.hippolis.fi/yhteistyo-ja-edunvalvonta/hevostalous-lukuina/ | |||||||||||||||||||
Antal renar från: Naturresursinstitutet (Luke), Ruoka- ja luonnonvaratilastojen e-vuosikirjat ja Paliskunnat | |||||||||||||||||||
Antal pälsdjur från: FIFUR, Pälsnäringens statistik | |||||||||||||||||||
Nötkreatur, grisar, får, getter, fjäderfän: FOS, Naturresursinstitutet, Antalet husdjur | |||||||||||||||||||
Fiskungar: FOS, Naturresursinstitutet, Vattenbruk |
Tabell 25. Antalet ekologiska produktionsdjur och ekologiska djurgårdar i Finland åren 2008–2022 (källa: Livsmedelsverket)
2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Ekologiska djurgårdar | 511 | 548 | 574 | 643 | 759 | 814 | 825 | 899 | 959 | 974 | 1037 | 1036 | 1126 |
Total antalet ekologiska produktionsdjur | 111349 | 131577 | 147121 | 171678 | 208852 | 237251 | 269506 | 316588 | 323461 | 359378 | 419941 | 459719 | 458071 |
Nötkreatur | 27696 | 31646 | 35363 | 40591 | 47392 | 49032 | 51944 | 59222 | 60486 | 66838 | 70843 | 74865 | 78928 |
Grisar | 2245 | 2607 | 2996 | 2936 | 1889 | 5442 | 5656 | 6131 | 5456 | 5074 | 4857 | 5129 | 4889 |
Värphöns | 73025 | 87665 | 97598 | 112661 | 136109 | 162711 | 166337 | 197707 | 203772 | 231267 | 283552 | 319839 | 319839 |
Slaktkycklingar | .. | .. | .. | 301 | 515 | 50 | 20613 | 21714 | 21719 | 26204 | 27744 | 23274 | 20550 |
Tuppar | .. | .. | .. | .. | .. | 469 | 1166 | 839 | 811 | 8 | 20 | 7 | 24 |
Kalkoner | .. | .. | .. | 2000 | 7250 | 3 | 2000 | 1300 | 1205 | 388 | .. | .. | .. |
Tamgäss och ankor | .. | .. | 3 | .. | 2 | 8 | 2 | 2 | 4 | 13 | 6 | 4 | 3 |
Hästar och ponnys | 28 | 25 | 19 | 18 | 69 | 19 | 18 | 23 | 6 | 10 | 8 | 8 | 37 |
Får och getter | 8264 | 9530 | 11015 | 13075 | 15560 | 19448 | 21701 | 25122 | 25556 | 25433 | 28371 | 31062 | 26573 |
Bisonoxe | 91 | 104 | 127 | 96 | 66 | 69 | 69 | 72 | 48 | 64 | 52 | 48 | 36 |
Bikupor | 2927 | 2815 | 2114 | 3030 | 3990 | 4116 | 4915 | 4456 | 4398 | 4079 | 4488 | 5483 | 6190 |
Tabell 26. Antalet slaktade eller avlivade djur i Finland 2007–2022 (källor: Finlands officiella statistik (FOS), Naturresursinstitutet: Lihantuotanto ja Metsätilastollinen vuosikirja 2014. Hevostalous lukuina 2014 och FIFUR Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf).
2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nötkreatur | 301010 | 275060 | 272600 | 264943 | 268100 | 264400 | 266600 | 270300 | 278970 | 280936 | 274288 | 274749 | 269269 | 261685 |
Grisar | 2446330 | 2458540 | 2344800 | 2246632 | 2269100 | 2143700 | 2146000 | 2055400 | 2079788 | 2081858 | 1984644 | 1827212 | 1839308 | 1913739 |
Får och lamm | 38470 | 41720 | 41400 | 37352 | 48800 | 48500 | 50400 | 55000 | 59023 | 63158 | 63674 | 69151 | 67050 | 65122 |
Getter | 350 | 200 | 200 | 92 | 92 | 259 | 285 | 219 | 241 | 203 | 378 | 462 | 765 | 700 |
Fjäderfän | 55414400 | 56289050 | 52390600 | 54821782 | 57445500 | 60881300 | 63138300 | 64475400 | 66393561 | 69152347 | 72172400 | 77302839 | 79194189 | 80628317 |
Hästar | 880 | 770 | 800 | 1257 | 1675 | 1795 | 1861 | 1616 | 1489 | 1070 | 1231 | 1057 | 870 | 675 |
Renar | 117000 | 103000 | 102000 | 105000 | 107000 | 108000 | 91000 | 72000 | 84997 | 86698 | .. | 78936 | 72734 | 83656 |
Mink | 1326897 | 1217855 | 935345 | 842510 | 473929 | |||||||||
Blåräv | 1315352 | 1293115 | 1410748 | 1326455 | 280814 | |||||||||
Silverräv | 68159 | 66422 | 44855 | 55885 | 14326 | |||||||||
Rävkorsningar | .. | 363254 | .. | .. | .. | |||||||||
Finnsjubb | 101445 | 92877 | 130314 | 143986 | 69164 |
Tabell 27. Yrkesfiskarnas och fritidsfiskarnas fiskfångst enligt art (1 000 kg) åren 2010, 2014, 2018 och 2021 (källa: Finlands officiella statistik (FOS), Naturresursinstitutet: Fisk- och viltstatistik, Total fiskproduktion och fritidsfiske).
Yrkesfiskarnas fiskfångst | Fritidsfiskarnas fiskfångst | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2010 | 2014 | 2018 | 2010 | 2014 | 2018 | |||
Abborre | 8876 | 9739 | 7270 | 7915 | 8369 | 6477 | ||
Ål | 10 | 21 | 3 | 10 | 20 | 2 | ||
Harr | 105 | 163 | 165 | 105 | 163 | 165 | ||
Gädda | 8184 | 7574 | 6359 | 7833 | 7186 | 5964 | ||
Saimenlax | - | - | - | 64 | 89 | 68 | ||
Flundra | 37 | 16 | 8 | 12 | 11 | 5 | ||
Vassbuk | 24612 | 11813 | 16466 | 10 | 1 | 11 | ||
Regnbågeforell | 380 | 376 | 382 | 371 | 374 | 377 | ||
Gös | 3437 | 4153 | 4324 | 2863 | 3348 | 3378 | ||
Nors | 675 | 1442 | 1797 | - | - | - | ||
Braxen | 2504 | 3117 | 1906 | 1445 | 1806 | 1044 | ||
Lax | 397 | 620 | 518 | - | - | - | ||
Lake | 817 | 535 | 381 | 730 | 439 | 290 | ||
Atlantlax | - | - | - | 116 | 280 | 242 | ||
Siklöja | 4580 | 4203 | 3327 | 1995 | 1116 | 727 | ||
Piggvar | 3 | 0 | 0 | - | - | - | ||
Sik | 1842 | 1814 | 1552 | 1092 | 1057 | 1023 | ||
Strömming | 92757 | 130685 | 126878 | 357 | 271 | 391 | ||
Mört | 4119 | 4348 | 2277 | 3429 | 2717 | 1375 | ||
Id | 273 | 341 | 172 | 245 | 309 | 146 | ||
Öring | 374 | 627 | 403 | 313 | 581 | 375 | ||
Torsk | 1039 | 376 | 54 | 11 | 0 | 0 | ||
Övriga fiskar | 814 | 840 | 829 | 281 | 415 | 196 | ||
TOTAL | 155835 | 182803 | 175070 | 29198 | 28555 | 22255 |
Tabell 28. Matfiskuppfödningens volym och värde i Finland enligt art åren 2010, 2014, 2018 ja 2022 (källa: Finlands officiella statistik (FOS), Naturresursinstitutet: Fisk- och viltstatistik).
1 000 kg fisk | Värde miljoner euro | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2010 | 2014 | 2018 | 2020 | 2010 | 2014 | 2018 | 2020 | |
Regnbågslax | 10984 | 12357 | 13180 | 14293 | 37.6 | 47.1 | 63.2 | 56.4 |
Sik | 723 | 856 | 840 | 576 | 5.8 | 6.6 | 7.9 | 5.4 |
Öring | 7 | 91 | .. | .. | 0.1 | 0.6 | .. | .. |
Övriga | 58 | 18 | .. | .. | 0.5 | 1.2 | .. | .. |
Total | 11772 | 13322 | 14324 | 15053 | 44 | 55.5 | 73.5 | 63.2 |
