Förbättring av djurens välbefinnande med hjälp av övervakning förutsätter att man uppdagar missförhållandena inom djurhållning och djurskötsel och ingriper i dem samt att djurägarna ändrar sitt beteende. Det färskaste avsnittet av Djurvälfärd i Finland III granskar resultaten och effekten av övervakningen av djurvälfärd under de senaste tio åren.
(publicerad på finska 30-06-2021)
Inledning
Fungerande tillsyn över djurvälfärden förutsätter att man uppdagar missförhållandena inom djurhållning och djurskötsel och ingriper i dem samt att djurägarna ändrar sitt beteende. Missförhållanden – det vill säga djurhållning samt skötsel och behandling av djuren i strid med djurskyddsbestämmelserna – uppdagas vid myndighetsinspektioner.
Då myndigheterna ingriper effektivt i missförhållanden bidrar det till att djurägarna ändrar sitt beteende. Målet är att få de personer som djuren tillhör att börja följa djurskyddsbestämmelserna. En sådan ändring kräver att djurägaren är motiverad, insatt i lagstiftningen och har förmåga att följa lagen.
Effektiv övervakning av djurvälfärden har många positiva sidor. En av dem är att främja djurens välbefinnande, vilket utgör kärnan i övervakningen. Effektiv övervakning minskar belastningen på veterinärerna och ökar såväl jämlikheten mellan producenterna och samhällets tillit till systemet. Det är också viktigt att se till att de veterinärer som utgör kontrollerna orkar i arbetet och är kapabla till god interaktion med djurägarna.
Uppfyllelsen av minimikraven för djurvälfärd övervakas genom olika inspektioner. Vid urvalsbaserade inspektioner av animalieproduktionsgårdarna enligt EU-reglerna uppdagas år efter år väldigt likartade och lika stora brister. Åren 2011–2014 uppdagades vid inspektionerna brister på i genomsnitt på drygt en fjärdedel av de granskade gårdarna; åren 2015–2018 var andelen en femtedel. Resultaten från 2017 och 2018 var exceptionella genom att försummelser uppdagades endast vid 15 procent respektive 17 procent av kontrollerna. Åren 2019, 2020 och 2021 ökade andelarna för försummelser åter till 30 procent, 27 procent och respektive 25 procent. Rekordet är från 2016 då missförhållanden uppdagades på 66 procent av de inspekterade pälsfarmerna. Vi granskningar av djurtransporter, vilka även de baserar sig på EU-regler, har uppdagats färre brister i djurskyddet; oftast har det funnits brister i dokumenten, intygen och tillstånden.
Sedan 2015 har det årligen utförts över 6 000 djurskyddsinspektioner på grund av misstanke. Ofta är det hållningsplatser för sällskapsdjur som är föremål för inspektion. Det beror på att kommunerna nu har fler tillsynsveterinärer och på att aktiva medborgare anmäler brister. Ungefär en fjärdedel av inspektionerna har de senaste åren varit förnyade inspektioner. Antalet försummelser vid djurskyddsinspektioner på grund av misstanke har minskat något jämfört med föregående rapportperiod, men andelen allvarliga försummelser har ökat en aning. Under de senaste åren har förbud eller order utfärdats vid inspektioner på grund av misstanke oftast inom animalieproduktionen, medan brådskande åtgärder för att trygga djurens välbefinnande oftast har avsett sällskapsdjurhållning.
I det här avsnittet redogörs för resultaten av myndighetstillsynen av djurvälfärd 2015–2021. Resultaten jämförs med resultaten för tidigare år. Tillsynen omfattar tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet, djurtransporter samt hållning av produktionsdjur samt sällskaps- och hobbydjur ifall det föreligger grund för misstanke om att verksamheten strider mot djurskyddsbestämmelserna. Djurhållning vid animalieproduktionen övervakas genom urvalsbaserade inspektioner av djurens välbefinnande, djurskyddsinspektioner enligt tvärvillkoren samt inspektioner för djurvälfärdsersättning och ekologiskt produktion. Ny information som rapporteras är granskningar av djurens välbefinnande på slakterier som utförs av slakteriernas besiktningsveterinärer.
Författarna är ledande expert Satu Raussi och specialist Tiina Kauppinen från Djurens välfärdscentral.
Tillsynsmyndigheter
Medborgare som misstänker att en verksamhet strider mot djurskyddsbestämmelserna kan kontakta djurskyddsmyndigheterna och göra en djurskyddsanmälan. Det bästa sättet att göra en anmälan är att kontakta tjänsteveterinären i kommunen, det vill säga kommunalveterinären eller tillsynsveterinären. Anmälan kan också lämnas till kommunens hälsoinspektör, länsveterinären vid RFV eller polisen. Tjänsteveterinärerna och hälsoinspektörerna nås i regel under tjänstetid. Vid andra tidpunkter är det bäst att lämna djurskyddsanmälan till polisen.
Djurskyddsmyndigheterna gör djurskyddsinspektioner för att övervaka efterlevnaden av djurskyddsbestämmelserna. Inspektören har rätt att granska djuret, förvaringsutrymmet eller transportmedlet. Inspektören har också rätt att granska den mat och dryck som är ämnad för djuret samt redskap och utrustning som används för skötseln av djuret.
Livsmedelsverket har som uppgift att leda, utveckla och styra tillsynen av lagstiftningen om djurskydd och djurtransporter. Verket publicerar också årligen rapporter över tillsynen inom djurskyddet. Livsmedelsverket har inte behörighet med stöd av djurskydds- eller djurtransportslagen inspektera gårdar eller transporter, utan den behörigheten har givits till andra myndigheten.
Djurskyddsmyndighet vid regionförvaltningsverken (RFV) är länsveterinärer som specialiserat sig på tillsynsuppgifter. De styr kommunalveterinärernas lokala tillsynsarbete, utför urvalsbaserade inspektioner av animalieproduktionsgårdar och djurskyddsinspektioner enligt tvärvillkoren samt bistår kommunalveterinärerna vid svårare djurskyddsfall.
Tillsynen av djurskyddet i kommunerna sköts av de kommunala veterinärerna för djurtillsyn samt hälsoinspektörernaoch polisen på deras respektive verksamhetsområden. Kommunalveterinärerna utförs bland annat största delen av djurskyddsinspektionerna som grundar sig på misstanke. Djurskyddet vid transport och slakt övervakas på slakterierna av besiktningsveterinärerna och vid riksgränserna av gränsveterinärerna. Genom den nya lagen om djurvälfärd blev också Tullen en tillsynsmyndighet avseende djurskyddet. Tullen övervakar att bestämmelserna om djurvälfärd följs när djur transporteras mellan Europeiska unionens medlemsstater eller från Finland till andra stater än medlemsstaterna. Polisen är den enda djurskyddsmyndighet som kan kontaktas dygnet runt.
Djurskyddsinspektörerna, som är bemyndigade av regionförvaltningsverken, får också göra djurskyddsinspektioner på sådana djurhållningsplatser som inte omfattas av hemfriden. En djurskyddsinspektör ska avlägga Livsmedelsverkets kurs i att utföra djurskyddsinspektioner. Djurskyddsinspektören kontaktar djurskyddsmyndigheterna om det vid inspektionen uppdagas någonting som strider mot djurskyddsbestämmelserna. År 2021 fanns det i Finland elva djurskyddsinspektörer som bemyndigats av regionförvaltningsverket.
I samband med reformen av djurskyddslagen utreddes också olika alternativ för hur övervakningen av djurskyddet ska organiseras och genomföras. Utredningarna finns på webbplatsen för reformen av djurskyddslagen.

Kontroller av tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet
Tillstånd för tillståndspliktig verksamhet ska ansökas hos regionförvaltningsverket (RFV), och anmälningspliktig verksamhet ska anmälas till RFV.
Tillstånd krävs för exempelvis transport av djur i samband med ekonomisk verksamhet, försöksdjursverksamhet, cirkusdjur, permanenta och ambulerande djurutställningar och zoon. RFV beviljar verksamhetsutövaren tillstånd efter att RFV:s veterinär har granskat förutsättningarna för verksamheten. Pågående verksamhet granskas av RFV:s veterinärer eller av kommunala veterinärer.
Anmälningspliktig verksamhet är yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av sällskaps- eller hobbydjur (t.ex. kennel, trav- och ridhäststall, djurhem och djuraffärer), farmer för vilda djur och fåglar för animalieproduktion samt uppfödning i hägn i viltvårdssyfte. Inspektioner av djurhållningsplatser med anmälningspliktig verksamhet görs regelbundet om möjligt. RFV ansvarar för inspektionerna. Livsmedelsverket kan förordna att kommunalveterinären ska utföra en inspektion på en kommuns område. Oftast är det kommunalveterinären som inspekterar till exempel häststall. Inspektioner kan också utföras på djurtävlingar samt på föreställningar och uppvisningar med djur.
Tillståndspliktig och anmälningspliktig djurhållning utövades på 3 934 platser år 2021, jämfört med 4 561 platser år 2014. År 2021 inspekterades sammanlagt 336 tillstånds- och anmälningspliktiga djurhållningsplatser, jämfört med 727 platser år 2014. År 2021 uppdagades verksamhet i strid bestämmelserna på 57 platser, eller 17 procent av de platser som inspekterats. På fyra platser vidtogs brådskande åtgärder i enlighet med djurskyddslagen.
Urvalsbaserade inspektioner av animalieproduktionsgårdar
EU-länderna övervakar efterlevnaden av miniminormerna för skyddet av animalieproduktionsdjur genom att årligen inspektera ett representativt urval animalieproduktionsgårdarna. Från och med 2010 har inspektionerna utförts av länsveterinärerna vid regionförvaltningsverken. Urvalsinspektionerna och resultaten av dem rapporteras till EU-kommissionen årligen.
Inspektionerna riktas in genom slumpmässigt urval (20–100 %) och inriktat (0–80 %) utan att det föreligger misstanke om brott mot djurskyddsbestämmelserna. Åren 2015 och 2016 riktades övervakningen på ekologiska gårdar och sådana gårdar som inte inspekterats tidigare. Från och med 2017 har de urvalsbaserade inspektionerna fokuserats på olika djurarter varje år. År 2017 riktades inspektionerna på nötdjur, 2018 på pälsdjur och 2019 på får. Coronaepidemin inverkade på antalet och genomförandet av inspektioner åren 2020 och 2021 och inspektionerna riktades inte in på specifika djurslag. Vid det viktade urvalet beaktas bland annat tidigare inspektioner av gården, beställningar av öronmärken, brister i märkning och registrering samt djuranmälningar, djurbesättningens storlek och försvunna djur samt ansökningar av djurvälfärdsersättning.
Åren 2008–2010 uppnåddes 85–87 procent av det målsatta antalet inspektioner, 2011–2014 uppnåddes 80–84 procent och 2015–2021 uppnåddes 83–100 procent. Urvalsmängderna varierar från år till år. Till exempel 2020 inspekterades cirka 7 procent av fårgårdarna och 4 procent av getgårdarna med minst 20 djur, 7 procent av alla pälsfarmer, 3 procent av grisgårdarna, 3 procent av slaktkycklinggårdarna och 3 procent av av nötdjursgårdarna med minst 10 djur.
Tabell 5 och figur 1 presenterar resultaten av urvalsinspektionerna av animalieproduktionsgårdar 2006–2021 efter djurslag. Resultaten för respektive år finns också i rapporterna om Livsmedelsverkets övervakning av djurens välbefinnande.
Tabell 5. Urvalsbaserade inspektioner av animalieproduktionsgårdar och andelarna av försummelser av djurskyddsbestämmelserna (källa: Livsmedelsverket).
Kalvar | Grisar | Hönor | Pälsdjur | Ankor och gäss | Får | Getter | Nötkreatur | Slaktkycklingar | Alla djur | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2001 | 26 | 12 | 6 | 43 | 27 | |||||
2002 | 39 | 14 | 8 | 42 | 34 | |||||
2003 | 33 | 18 | 21 | 38 | 32 | |||||
2004 | 32 | 17 | 31 | 43 | 32 | |||||
2005 | 35 | 26 | 15 | 28 | 31 | |||||
2006 | 28 | 35 | 20 | 26 | 27 | |||||
2007 | 17 | 23 | 16 | 29 | 19 | |||||
2008 | 28 | 14 | 7 | 18 | 18 | 22 | ||||
2009 | 19 | 18 | 18 | 6 | 0 | 29 | 36 | 19 | ||
2010 | 14 | 31 | 26 | 61 | 11 | 16 | 21 | 23 | 28 | |
2011 | 20 | 25 | 19 | 53 | 0 | 25 | 0 | 27 | 28 | |
2012 | 24 | 24 | 13 | 54 | 0 | 22 | 8 | 22 | 37 | 25 |
2013 | 24 | 19 | 15 | 33 | 0 | 17 | 11 | 27 | 48 | 30 |
2014 | 29 | 0 | 25 | 0 | 0 | 0 | 23 | 0 | 22 | |
2015 | 20 | 0 | 48 | 14 | 17 | 0 | 23 | 22 | 23 | |
2016 | 28 | 26 | 66 | 18 | 0 | 17 | 0 | 24 | ||
2017 | 15 | 0 | 23 | 8 | 15 | 0 | 15 | |||
2018 | 27 | * | 37 | 0 | 0 | 11 | 25 | 18 | ||
2019 | 41 | 35 | 20 | 0 | 34 | 0 | 30 | |||
2020 | 25 | 0 | 16 | 0 | 30 | 33 | 27 | |||
2021 | 17 | 33 | 50 | 19 | 28 | 8 | 25 | |||
*Höns, 2018, inspektion på 1 gård med brister. |

Nötkreatur
På kalvgårdar uppdagades missförhållanden vid 20–24 procent av inspektionerna åren 2011–2013. Vanliga problem var brist på utrymme i gruppboxar, kalvar som hålls i ensamboxar över tillåten ålder, smutsiga och blöta bäddar, brister i utrymmenas och utrustningen renhet och säkerhet samt brister i den dagliga tillgången till vatten. Försummelserna har varit desamma år efter år.
Åren 2015–2021 förekom det fortfarandet brister i fråga om utrymmeskravet liksom i renheten och säkerheten samt i tillgången till en torr och ren bädd för kalvarna. Det händer också att kalvar hålls i ensamboxar över den tillåtna åldern. De senaste åren har det också noterats missförhållanden avseende säkerheten och torrläggningen av rastgårdarna för kalvar. Ibland har det uppdagats brister i skötseln av kalvarnas allmänna välbefinnande, hälsa och renlighet. I vattningen och utfodringen har förekommit brister, som förorenat foder och vatten. Utrymmena och utrustningen hålls inte alltid tillräckligt rena och desinficerade.
På gårdar med över sex månader gamla nötkreatur uppdagades missförhållanden vid 20–27 procent av inspektionerna åren 2011–2013. Försummelserna 2011–2013 var desamma som det första året av inspektioner 2010, det vill säga renhållningen på djurhållningsplatsen, ingen torr och ren liggplats, otillräckligt väderskydd på betet eller rastgården, bristfällig klövvård, problem med tillgång till vatten dagligen och brister i säkerheten på djurhållningsplatsen. Dessutom hade uppbundna kor och kvigor inte alltid tillträde till betesmark eller rastgård.
Vid inspektionerna 2015–2021 uppdagades missförhållanden på 11–34 procent av de inspekterade gårdarna. Fortfarande påträffades samma brister som ovan. Dessutom fick kalvarna ibland otillräckligt och olämpligt foder, och det fanns brister gällande vattentillgången, rastgårdens säkerhet och torrläggning samt omvårdnaden av sjuka och skadade djur. Andra missförhållanden som observerades var smutsiga djur, otillräcklig personal samt i utrustningens-och djurhållningsplatsens skick, säkerhet, belysning och renhållning. De senaste åren har nötdjursgårdar prickats vid inspektioner för utegående djurens välbefinnande, blöta liggplatser och frusna vattentråg. Vid inspektionerna 2021 visade sig att skillnaden i resultaten för olika slags nötdjur (dikor, mjölkkor och övriga) var nästan statistiskt signifikant. Proportionellt sett mest försummelser (38 %) observerades hos dikor.
Grisar
Vid inspektionerna 2011–2014 uppdagades missförhållanden på 19–29 procent av de inspekterade grisgårdarna. År 2011 var den vanligaste försummelsen, precis som under föregående granskningsperiod, bristen på strömedel för grisarna att undersöka och böka i samt inget eller litet material för bobygge. I resultaten från 2021 observerades bristande tillgång till sådant material på endast en av de inspekterade gårdarna. År 2013 observerades brister på detta på fem av de inspekterade gårdarna och år 2014 på tre gårdar. Det förekom också brister i tillräcklig vattentillgång, tillräckligt utfodringsutrymme, rutinmässig klippning av smågrisarnas tänder, kastrering av spädgrisar av hankön över tillåten ålder och i synnerhet 2014 avseende utrymmeskraven. Samma försummelser observerades också under föregående granskningsperiod.
Vid inspektionerna 2015–2021 uppdagades missförhållanden på 15-41 procent av de inspekterade grisgårdarna. Det saknades fortfarande till sysselsättningsmaterial, utrymme för att äta osv, tillräcklig belysning och bobyggnadsmaterial för suggorna. Det fanns brister i renheten, temperaturen och säkerheten. Det fanns utrymme för förbättring avseende underhållet av utrymmena, renhållningen, tillgången till torrströ, förhållandena i djurstallarna, skötseln av djurens välbefinnande samt tillgången till lämpligt foder i tillräckliga mängder. PÅ en del gårdar personalstyrkan otillräcklig eller inte kompetent och det fanns brister i inseminatörens behörighet. Vid inspektionerna 2021 observerades i genomsnitt 1,5 försummelser per gård, vilket var klart mindre än året innan.
Värphöns
Vid inspektionerna 2011–2013 uppdagades missförhållanden på 13-19 procent av de inspekterade värphönsgårdarna. Den vanligaste försummelsen 2011 var bursystem där det saknades utrustning för kloslipning; på den tiden var det ännu tillåtet att hålla värphöns i oinredda burar. Åren 2012 och 2013 observerades missförhållanden på tre gårdar. Bristerna gällde trängsel, otillräckligt utrymme för utfodring och på sittpinnarna, inget strö samt otillräckligt med plats i reden och sittpinnar i ett golvhönseri. Åren 2014–2015 inspekterades 11 gårdar och inga försummelser observerades. År 2016 observerades försummelser på 26 procent av de 19 gårdar som inspekterades. Missförhållandena gällde då sittpinnar och kraven på reden, strö och utrymme för fåglarna. År 2017 inspekterades tre gårdar och inga försummelser observerades. År 2018 inspekterades en gård, på vilken det observerades försummelser. Åren 2019–2020 gjordes inga inspektioner av hållningsplatser för värphöns. År 2021 inspekterades tre hållningsplatser, och på en gård saknades strö som hönorna kunde picka och sprätta runt i.
Pälsdjur
År 2010 inspekterades 57 pälsfarmer och försummelser observerades på hela 60 procent av dem. Vid inspektionerna 2011–2014 uppdagades brister på 25-54 procent av de inspekterade pälsfarmerna. År 2014 inspekterades endast fyra farmer och en av dem var inte rymningssäker. Åren 2011–2014 observerades för det mesta samma försummelser som under föregående granskningsperiod. Det fanns brister avseende utrymmeskraven, särskilt i fråga om avvanda rävvalpar. Tugg- och sysselsättningsmaterial saknades allmänt. På många farmer saknades plastbeläggningen på burarnas bottennät eller den var sliten; sjuka och skadade djur fick inte alltid korrekt omvårdnad.
Vid inspektioner 2015–2021 observerades exceptionellt mycket missförhållanden (år 2016 på 66 % av de 38 pälsfarmer som inspekterades). Å andra sidan inspekterades sju farmer år 2020 och inga missförhållanden observerades. De senaste åren (2015–2019) har försummelser observerats avseende bottennätet, plastbeläggningen på bottennätet, golvet, sysselsättningsmaterial, tuggmaterial, byggnaderna där djuren hålls, utrymmeskraven, golvens skick och säkerheten. Brister har också konstaterats gällande avlivning, korrekt omvårdnad av sjuka djur och bokföring av medicinsk behandling. Man har också observerat trånga lyor och otillräckligt med strömedel samt underlåtenhet att anlägga ordentliga stängsel och förhindra rymning. År 2021 fokuserades inspektionerna på räv- och mårdhundfarmer på grund av risken för coronavirus på minkfarmerna.
Ankor och gäss
På gårdar med ankor och gäll observerades inga missförhållanden åren 2011–2014. År 2015 inspekterades sju gårdar, och på en av dem observerades brister i vattentillförseln till djuren, renhållningen av utrymmena och i bokföringen. Vid inspektionerna av gårdar med ankor och gäss observeras sällan några missförhållanden. Det finns relativt få gårdar med ankor och gäss, och därmed är också antalet inspekterade gårdar litet. Åren 2016-2021 gjordes inga inspektioner av gårdar med ankor och gäss.
Får
Vid inspektionerna 2011–2014 uppdagades missförhållanden på 0-25 procent av de inspekterade fårgårdarna. Mest missförhållanden observerades vid inspektionerna år 2011. År 2014 inspekterades 13 gårdar och inga försummelser observerades. På fårgårdarna observerades åren 2011–2014 i huvudsak samma missförhållanden om under föregående granskningsperiod, med hållningsplatsens renhet och säkerhet, särskilt ofta hade djuren inte tillgång till en ren och torr liggplats. Brister förekom också gällande tillräcklig vattentillförsel och utfodringsutrymme. På en del av fårgårdarna uppfylldes inte utrymmeskraven, det saknades väderskydd på rastgården eller marken i rastgården var inte tillräckligt torr.
Vid inspektionerna 2015–2021 uppdagades missförhållanden på 0–20 procent av de inspekterade fårgårdarna. År 2018 observerades inga försummelser, men år 2019 uppdagades missförhållanden på 20 procent av de 99 gårdar som inspekterades. De uppdagade missförhållandena vid inspektionerna 2015–2021 har anknutit till bokföringen över medicinsk behandling, vård av sjuka djur, boxarnas yta, kraven på rastgårdar, hållningsplatsens renhet, klippning, kontroll av klövarna och bristande tillgång till vatten och lämpligt foder. På vissa hållningsplatser har det observerats brister i skicket och säkerheten hos utrustningen och byggnaderna samt i skötseln av djurens hälsa och allmänna välbefinnande och renhet.
Getter
Vid inspektionerna 2011–2014 uppdagades få missförhållanden på endast 0–11 procent av de inspekterade getgårdarna. Resultatet var en förbättring jämfört med åren 2009 och 2010, då missförhållanden observerades på 36 procent respektive 22 procent av de inspekterade gårdarna. De vanligaste försummelserna anknöt då till hållningsplatsens renhet och utrymmeskravet. Åren 2015–2021 uppdagades inga missförhållanden på getgårdar; visserligen gjordes inga inspektioner av getgårdar åren 2017 och 2021. Fortfarande inspekteras endast ett fåtal getgårdar årligen. Åren 2015–2021 har inspektioner gjorts på sammanlagt 23 gårdar.
Slaktkycklingar
Urvalsinspektionerna utvidgades till slaktkycklinggårdar år 2012; missförhållanden observerades då på 37 procent av de inspekterade gårdarna. År 2013 var andelen 48 procent. Den stora andelen prickade gårdar år 2013 berodde på brister i förhållandena på uppfödningsavdelningen och otillräcklig belysning. Dessutom saknade kycklingar tillgång till torr och mjuk ströbädd, luftkvaliteten var dålig och det fanns brister i avlivningsmetoden. År 2014 inspekterades tre gårdar och inga försummelser observerades på dem. Vid inspektionerna 2015 uppdagades brister som överskridning av den tillåtna uppfödningstätheten, dålig belysning och illa utförd avlivning. Missförhållanden observerades då på 22 procent av de inspekterade gårdarna. Vid inspektionerna 2016–2017 observerades inga brister på de sammanlagt sju slaktkycklinggårdar som inspekterades. År 2018 inspekterades fyra slaktkycklinggårdar och missförhållanden observerades på en gård. År 2019 uppdagades inga brister på de sju inspekterade gårdarna, år 2020 uppdagades missförhållanden på två av de sex inspekterade gårdarna och år 2021 var uppfödningstätheten för stor på en av de tolv inspekterade gårdarna.
Kontroller av djurens välbefinnande enligt tvärvillkoren
Övervakning av djurens välbefinnande har utförts i samband med övervakningen av tvärvillkoren för jordbruksstöd. Tvärvillkoren utgörs av den gällande djurskyddslagstiftningen. De innebär därmed inga extra krav på hållning av animalieproduktionsdjur. Med avseende på djurvälfärden omfattar granskningen vissa artspecifika krav på utrymmen, förhållanden och skötsel av djuren. Syftet är att övervaka efterlevnaden av Europeiska unionens djurskyddslagstiftning. Efterlevnaden av tvärvillkoren för djurens välbefinnande övervakas av länsveterinärerna vid regionförvaltningsverken. Den som åsidosätter kraven kan bestraffas med en varning eller återkrävas på jordbruksstöden (1, 3 eller 5 %). Den vanligaste påföljden är att stöden minskas med 30 procent för det aktuella året. Om den försummelse av djurskyddet som uppdagats på gården bedöms vara avsiktlig, kan påföljden vara nedskärningar i flera av de stöd som till gården får. Från och med 2023 ersätts tvärvillkoren av villkorlighet.
Tvärvillkorsövervakning utförs vanligtvis på gårdar som har valts ut för inspektion genom urval. Övervakningen kan också utvidgas till att omfatta andra gårdar på vilka man vid något annat övervakningsbesök har uppdagat missförhållanden eller om tillsynsmyndigheten har fått kännedom om försummelser av djurskyddsbestämmelserna. Den urvalsbaserade tvärvillkorsövervakningen riktas vanligen på nötkreatur, grisar, får, getter och värphöns. Om det på gården finns andra produktionsdjur omfattas de också av övervakningen.
Gårdar i urvalet
Åren 2015–2018 gjordes 194, 175, 184 respektive 181 urvalsbaserade övervakningsbesök. Försummelse av djurskyddsbestämmelserna observerades vid övervakningen av tvärvillkoren för djurens välbefinnande 2011–2017 på 9–18 procent av de gårdar som omfattades av tvärvillkorsövervakningen (2009: 17 %; 2010: 15 %; 2011: 18 %; 2012: 17 %; 2013: 12 %; 2014: 14 %; 2015: 14 %; 2016: 11 % och 2017: 9 %). Resultaten av övervakningen saknas efter 2017. Vanliga försummelser var att nötdjur inte hade strö på bäddarna och att kalvar hölls i för små boxar eller utrymmen. Missförhållanden vid utfodringen och vattningen förekom också.
Gårdar utanför urvalet, dvs. utvidgad tvärvillkorsövervakning
Tvärvillkorsövervakningen utvidgades 2009 till att också omfatta sådana gårdar om vilka det vid någon annan övervakning har väckts misstankar om försummelse av djurskyddsbestämmelserna. Den här övervakningen som inte skedde utifrån urval kallades utvidgad övervakning. På största delen av de gårdar som omfattades av utvidgad övervakning observerades lagstridig verksamhet. Åren 2009–2017 observerades försummelser på sammanlagt 52, 165, 142, 280, 220, 274, 300, 230 respektive 112 gårdar. År 2015 observerades fler allvarliga försummelser än under tidigare år och nio animalieproduktionsgårdar föreslogs få maximal stödpåföljd.
Övervakning av djurens välbefinnande vid transporter
Djurskyddsmyndigheterna kontrollerade 1 547 djurtransporter 2011–2014, 1 532 transporter 2015–2018 och 1 239 transporter 2019–2021. Åren 2011–2014 observerades missförhållanden i genomsnitt i 16 procent av de kontrollerade transporterna; åren 2015–2018 var motsvarande andel endast 8 procent. Åren 2019–2021 uppdagades missförhållanden i cirka 10 procent av de kontrollerade transporterna (tabell 6, figur 2). Åren 2015–2018 vidtog myndigheterna administrativa åtgärder avseende 39 procent av de transporter i vilka missförhållanden observerats. Åren 2019-2020 vidtogs administrativa åtgärder avseende 28 procent av de transporter i vilka missförhållanden observerats. År 2021 vidtogs administrativa åtgärder avseende 13 procent av de kontrollerade transporterna.
Tabell 6. Antal kontroller av kommersiella djurtransporter och andelarna missförhållanden i dem 2000–2021 (källa: Livsmedelsverket).
År | Antalet granskade djurtransporter | Försummelserna %-andel |
---|---|---|
2000 | 268 | 23 |
2001 | 318 | 36 |
2002 | 317 | 26 |
2003 | 269 | 22 |
2004 | 474 | 23 |
2005 | 451 | 23 |
2006 | 443 | 21 |
2007 | 369 | 20 |
2008 | 328 | 11 |
2009 | 275 | 27 |
2010 | 348 | 16 |
2011 | 387 | 16 |
2012 | 358 | 17 |
2013 | 384 | 20 |
2014 | 418 | 12 |
2015 | 382 | 10 |
2016 | 411 | 9 |
2017 | 357 | 7 |
2018 | 382 | 6 |
2019 | 424 | 12 |
2020 | 432 | 8 |
2021 | 383 | 8 |

EU-kontroller av djurtransporter utförs främst av besiktningsveterinärerna på slakterierna i samband med lossning av djuren. Dessutom inspekterar länsveterinärerna och kommunalveterinärerna transporter under transport och på avgångsstället. Största delen av de inspektionerna gäller transporter av nötkreatur, grisar och fjäderfän, men även tranporter av hästar, får och renar kontrolleras.
Transporttider
Den genomsnittliga transporttiden för djuren i de inspekterade transporterna 2011–2017 varierade från 3,5 till 4 timmar. De längsta transporterna som uppdagats i inspektionerna var en djurtransport på 28 timmar år 2014, en hästtransport på 26,5 timmar år 2015 och en gristransport på 18 timmar år 2016. Åren 2011–2014 inspekterades 1 547 transporter av vilka 99 varade längre än åtta timmar. Av de inspekterade transporterna 2015–2018 och 2019–2020 varade 136 respektive 51 transporter mer än åtta timmar. Transporttider tas inte upp i inspektionsrapporterna år 2021.
Inspektionerna av djurtransporter och resultaten av dem rapporteras till EU-kommissionen årligen. EU-ländernasrapporter om resultaten av inspektionerna av djurtransporter 2007–2018 finns på kommissionens webbplats.
Missförhållanden vid transporter
De missförhållanden som uppdagats vid djurtransporter har varit ungefär desamma år efter år. De flesta fallen 2011–2014 och 2015–2018 gällde förarens kompetensbevis, transportdokumenten och kraven på tillstånd att transportera djur. Andra årligen återkommande missförhållanden är brister i fordonets skick och säkerhet och i efterlevnaden av tilläggskraven för långa transporter. Brister uppdagas också ibland gällande kraven på utrymme för djuren och i transportrutinerna. Åren 2011–2013 påträffades vid 11 transporter, det vill säga knappt en procent av de inspekterade transporterna, djur som inte var i transportdugligt skick; åren 2016–2018 fanns sådana djur (sammanlagt tre kalkoner) i två transporter. År 2021 påträffades fåglar som inte var i transportdugligt skick i en fjäderfätransport.
Förmedlingsdjur
Åren 2011–2014 och 2015–2018 inspekterades 42 respektive 55 transporter av förmedlingsdjur, huvudsakligen kalvar från födelsegård till uppfödningsgård. Åren 2011–2014 och 2015–2018 uppdagades missförhållanden vid totalt 12 respektive 10 transporter. År 2019 inspekterades 27 transporter av förmedlingsdjur, av vilka två prickades vid inspektionen, och år 2020 inspekterades nio transporter som alla var i sin ordning. År 2021 inspekterades 22 förmedlingstransporter, och i en av dem fanns det inget vatten i dricksvattensystemet. Oftast har det funnits brister i dokumenten och kompetensintygen, men också i tillgången till strö, vattensystem, fordonets skick och temperaturlarm.
Hästar
Åren 2011–2014 och 2015–2018 inspekterades totalt 118 respektive 114 hästtransporter. Åren 2019–2021 inspekterades 79 transporter. Åren 2011–2014 och 2015–2018 observerades missförhållanden vid 51 respektive 21 av de inspekterade hästtransporterna. Åren 2019–2021 observerades missförhållanden vid 38 transporter. Missförhållandena vid hästtransporter är nästan alltid brister i tillstånd, kompetensintyg och transportdokument. Vid en transport år 2021 påträffades visserligen lösa föremål i hästarnas transportutrymme och fordonet saknade djurtransportmärkning.
Renar
Åren 2011–2014 och 2015–2018 inspekterades sammanlagt 47 respektive 41 rentransporter vid avgång och på slakteriet. Åren 2019–2021 inspekterades 55 rentransporter. Missförhållanden observerades vid 56 procent (2012), 23 procent (2013), 29 procent (2014), 0 procent (2015), 31 procent (2016), 17 procent (2017), 20 procent (2018), 61 procent (2019), 28 procent (2020) och 7 procent (2021) av de inspekterade transporterna. Under tidigare år, 2009 och 2010, inspekterades sammanlagt 19 rentransporter och missförhållanden observerades i hela 15 av dem (79 %). Bland annat fanns det brister i fordonets djurtransportmärkningar, belysningen, fordonets skick och säkerhet, tillstånd att transportera djur och avlivningsutrustning. Utrustningen för lastning och lossning, till exempel ramperna, var inte alltid säkra. Vid två transporter 2012 var djuren inte i transportdugligt skick.
Övervakning av djurens välbefinnande på slakterier
Från och med 2016 har målet varit att besiktningsveterinärer ska minst en gång per år utföra en dokumenterad grundlig kontroll av varje slakteri. Syftet med kontrollerna är att säkerställa att lagstiftningen följs och samla in information om status av djurskyddet på slakterierna.
Djurskyddskontrollerna av slakterier inleddes 2015–2016 då Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer och regionförvaltningsverkens länsveterinärer kontrollerade samtliga stora slakterier. Kontrollerna av småskaliga slakterier (anläggningar där slakt sker endast under en del av arbetsdagen eller sker under hela arbetsdagen men inte varje arbetsdag) inleddes också 2016.
Av de slakterier som var verksamma 2016–2021 utfördes minst en grundlig djurskyddskontroll av de levande djuren på 96 procent av anläggningarna. På 18 procent av slakterierna utfördes djurskyddskontroller varje år. På två småskaliga slakterier utfördes ingen dokumenterad kontroll under de sex åren. Även de här slakterierna övervakas av tjänsteveterinärerna, men kontrollerna har inte dokumenterats ordentligt.
Uppgifter om årliga slakterikontroller 2016–2020
År 2016 observerades brister på cirka 60 procent av de kontrollerade slakterierna. I en del fall var det fråga om brister i anvisningarna och bokföringen. Slakterierna åtgärdade största delen av bristerna efter kontrollen.
År 2017 utfördes en dokumenterad djurskyddskontroll på samtliga stora kycklingslakterier och på 80 procent av de stora slakterierna för rött kött. Sammanlagt utfördes 27 kontroller av 24 olika småskaliga slakterier. Kontrollerna omfattade inte samtliga småskaliga slakterier. De missförhållanden som observerades vid kontrollerna 2017 gällde oftast brister i märkningen av boxarna, inget strömedel för djur som hålls kvar över natten, ingen mjölkning av kor som väntade på slakt, samt brister i de skriftliga vägledningarna eller egenkontrollrutinerna.
År 2018 utfördes minst en dokumenterad djurskyddskontroll på nio av de 14 stora slakterierna. Dessutom kontrollerades 27 småskaliga slakterier, en del av dem flera gånger. Sammanlagt utfördes 38 dokumenterade kontroller på 36 olika slakterier. Största delen av de missförhållanden som uppdagades berodde på brister i egenkontrollrutinerna och bokföringen av dem. På några småskaliga slakterier hade djuren inte tillgång till vatten genast vid ankomst till slakterier, utan först om slakten fördröjdes med flera timmar.
År 2019 utfördes minst en dokumenterad djurskyddskontroll på samtliga 15 stora slakterier. Dessutom kontrollerades 24 småskaliga slakterier, men nästan hälften kontrollerades inte alls. Sammanlagt utfördes 40 dokumenterade kontroller på 39 olika slakterier. Största delen av missförhållandena berodde på brister i egenkontrollrutinerna och bokföringen av dem. Brister fanns särskilt i bokföringen över underhållet av bedövningsutrustningen. En del slakterier hade brister i djurhållningsplatserna avseende bland annat märkning av boxarna, ventileringen och torrströ för djur som hålls kvar över natten. På några slakterier var singelboxarna för nötkreatur för små för att hålla stora nötkreatur i ändamålsenliga förhållanden, så att till exempel djur som hölls kvar över natten inte kunde ligga ner.
År 2020 utfördes minst en dokumenterad djurskyddskontroll på tolv av de 15 stora slakterierna. Av de småskaliga slakterierna omfattande kontrollerna 25 av de totalt 43 slakterierna. Missförhållanden observerades på tio slakterier av vilka två ålades med stöd av djurskyddslagen att fullgöra sin skyldighet inom en angiven tid. I fråga om de övriga hade åtgärder redan vidtagits eller ärendet hanterades med hjälp av rådgivning. Största delen av missförhållandena berodde på brister i anläggningens egenkontrollrutiner. Vanligast var underlåtenhet att föra bok över underhållet av bedövningsutrustningen. På en del av djurhållningsplatserna saknades märkning om djurens ankomsttid och högsta antalet djur per box. De problem i djurhållningsplatserna på stora slakterier som direkt inverkade på djurens välbefinnande berodde på att djurhållningsplatserna var föråldrade. Singelboxarna på slakterier för nötkreatur är inte alltid dimensionerade enligt djurens storlek och de är så trånga att tjurar eller stora kor inte kan ligga ner eller stiga upp i boxen. Problemen med djurens välbefinnande ökar om djuren hålls kvar länge på slakteriet. Djurhållningsplatserna var inte alltid anpassade till tilläggskraven gällande inhysning av djur som väntar på slakt i mer än 12 timmar, såsom torrströ, lämplig båsmadrass eller mjölkning av mjölkande kor.
År 2021 utfördes minst en djurskyddskontroll på samtliga 15 stora slakterier. Av de småskaliga slakterierna omfattande kontrollerna 21 av de totalt 44 slakterierna. Missförhållanden observerades på åtta slakterier av vilka två ålades med stöd av djurskyddslagen att fullgöra sin skyldighet inom en angiven tid. I fråga om de övriga hade åtgärder redan vidtagits eller ärendet hanterades med hjälp av rådgivning. Största delen av missförhållandena berodde på brister i anläggningens egenkontrollrutiner. Vanligast var underlåtenhet att föra bok över underhållet av bedövningsutrustningen och brister i märkningen av inhysningsboxarna. Några slakterier hade fortfarande brister gällande kontrollerna av ankommande slaktdjurstransporter och rutinerna för torrströ, utfodring och mjölkning av djur som hålls kvar över natten. Två slakterier hade en anställd som saknade ett giltigt kompetensbevis. Enstaka försummelser observerades också i slakteriernas urvalskontroller av bedövningen.
Djurskyddsinspektioner på grund av misstanke
Antalet inspektioner på grund av misstanke låg relativt stabilt kring 6 000 inspektioner per år 2015–2020, och minskade till strax under 6 000 inspektioner år 2021 (tabell 10). Flest inspektioner, cirka 6 500 stycken, gjordes år 2018. Sedan 2013 har största delen av djurskyddsinspektioner på grund av misstanke utförts på sällskapsdjurhållning. Största delen av inspektionerna av sällskapsdjurhållning är inspektioner av hundar, katter, kaniner, olika slags gnagare, fiskar och kräldjur. Inspektionerna på grund av misstanke av animalieproduktionsgårdar avser oftast nötkreatur, hästdjur, får, grisar, getter och höns. Andelen åtgärder av inspektionerna och fördelningen av åtgärderna mellan sällskapsdjurhållning och animalieproduktionsgårdar har varit nästan oförändrad de senaste åren.
Tabell 10. Djurskyddsinspektioner på grund av misstanke 2010–2021 (källa: Livsmedelsverket).
2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Inspektioner | totalt | 3439 | 3638 | 5106 | 4911 | 5091 | 6018 | 6368 | 6448 | 6508 | 6358 | 6046 | 5828 |
Försummelser*, % av inspektionerna | |||||||||||||
totalt | 40 | 40 | 36 | 34 | 34 | 31 | 30 | 32 | 33 | 30 | 31 | 31 | |
sällskapsdjurhållning | 31 | 33 | 25 | 26 | 26 | 25 | 24 | 26 | 28 | 25 | 28 | 27 | |
animalieproduktion | 45 | 45 | 45 | 42 | 43 | 38 | 38 | 41 | 42 | 39 | 38 | 38 | |
annat djur eller okategoriserad | 31 | 37 | 36 | 25 | 25 | 27 | 29 | 22 | 25 | 28 | 29 | 38 | |
Allvarliga försummelser**, % av inspektionerna | |||||||||||||
totalt | 6 | 7 | 8 | 8 | 9 | 8 | 7 | 9 | 9 | 9 | 10 | 9 | |
sällskapsdjurhållning | 9 | 8 | 11 | 11 | 14 | 11 | 11 | 12 | 12 | 11 | 12 | 11 | |
animalieproduktion | 4 | 5 | 4 | 4 | 3 | 3 | 3 | 4 | 4 | 4 | 5 | 4 | |
annat djur eller okategoriserad | 10 | 13 | 19 | 10 | 10 | 17 | 9 | 8 | 11 | 8 | 24 | 14 | |
*Vid försummelse har meddelats ett åläggande att åtgärda förhållandena för djuren (42 § i djurskyddslagen). | |||||||||||||
**Vid allvarlig försummelse har vidtagits brådskande åtgärder för att trygga djurens välbefinnande (44 § i djurskyddslagen). |
*Vid försummelse har meddelats åläggande att åtgärda förhållandena för djuren (42 § i djurskyddslagen).
**Vid allvarlig försummelse har vidtagits brådskande åtgärder för att trygga djurens välbefinnande (44 § i djurskyddslagen).
Åren 2011–2014 och 2015–2018 meddelades förbud eller ålägganden vid 34–40 procent respektive 30–33 procent av inspektionerna på grund av misstanke. Åren 2019–2021 meddelades förbud eller ålägganden vid 29,5–31 procent av inspektionerna. Brådskande åtgärder för att trygga djurens välbefinnande enligt djurskyddslagen vidtogs vid 7–9 procent av inspektionerna på grund av misstanke. År 2020 och 2021 var brådskande åtgärder nödvändiga i 10 procent respektive 9 procent av inspektionerna.
Produktionsdjur
Åren 2011–2014 och 2015–2018 meddelades förbud eller ålägganden vid 42–54 procent respektive 38–42 procent av inspektionerna. Åren 2019–2021 var andelarna 39 procent, 38 procent respektive 38 procent. Brådskande åtgärder vidtogs åren 2011–2014 och 2015–2018 vid 3–5 procent respektive 3–4 procent av inspektionerna av animalieproduktionsgårdar. Åren 2019–2021 var andelarna 4 procent, 5 procent respektive 4 procent.
Sällskapsdjur
Åren 2011–2014 och 2015–2018 meddelades förbud eller ålägganden vid 25-33 procent respektive 24-28 procent av inspektionerna av sällskapsdjurhållning. Åren 2019, 2020 och 2021 var andelarna 25 procent, 28 procent respektive 27 procent. Brådskande åtgärder måste åren 2011–2014 och 2015–2018 vidtas vid 8–14 procent respektive 11-12 procent av inspektionerna av sällskapsdjur. Åren 2019–2021 var andelarna 11 procent, 12 procent respektive 11 procent.
Brådskande åtgärder och böter
Enligt Livsmedelsverkets rapport om djurskyddsinspektion 2019 hade andelen brådskande åtgärder av alla myndighetsåtgärder ökat. År 2010 var 14 procent av de vidtagna åtgärderna brådskande, medan andelen år 2021 var 23 procent. Samtidigt hade andelen förbud och förelägganden av alla vidtagna åtgärder minskat under samma tidsperiod, från 86 procent år 2010 till 77 procent år 2021. Orsak till förändringen var sannolikt att antalet inspektioner som gäller sällskapsdjur hade ökat.
År 2015, 2016 och 2017 ledde fem, fyra respektive tio djurskyddsinspektioner på grund av misstanke till föreläggande eller anhänggigörande av vite.
Förnyade inspektioner
Förnyad inspektion innebär att djurhållning som inspekterats vid ett tidigare tillfälle kontrolleras på nytt för att säkerställa att åläggandena följs. Djurhållning som är föremål för förbud eller åläggande bör inspekteras på nytt för att säkerställa att djurägaren behandlar djuret på rätt sätt. Enligt regionförvaltningsverkens beräkningar omfattade förnyade inspektioner ungefär hälften av de fall av djurhållning som meddelats förbud eller åläggande, trots att målet är 90 procent. Inspektioner på grund av misstanke fullföljdes inte speciellt effektivt, åtminstone inte år 2010.
Antalet genomförda förnyade inspektioner åren 2011–2014 är inte känt. Av djurskyddsinspektionerna på grund av misstanke 2018 och 2021 var 25 procent respektive 23 procent förnyade inspektioner. År 2018, 2019, 2020 och 2021 meddelades förbud eller åläggande vid 1 944, 1 833, 1 725 respektive 1 721 inspektioner på grund av misstanke. År 2018 meddelades över 600, år 2019 nästan 600 och åren 2020 och 2021 nästan 500 förbud och ålägganden vid förnyade inspektioner. Det innebär att de förbud eller ålägganden som meddelats vid en tidigare inspektion inte hade följts eller att nya brister uppdagades vid den förnyade inspektionen. År 2018, 2019, 2020 och 2021 ledde sammanlagt 150, 133, 158 respektive 98 förnyade inspektioner till brådskande åtgärder för att trygga djuren välbefinnande.
Övervakning av åtgärderna för djurvälfärdsersättning
Djurvälfärdsersättning är en frivillig stödordning för animalieproducenter som medfinansieras av EU. Producenten väljer en eller flera åtgärder för stödet och förbinder sig till den ett år i taget.
Läs mer om djurvälfärdsersättning i avsnittet
Politik och ekonomi.
Uppfyllelsen av hur väl åtagandet för djurvälfärdsersättning uppfylls på gårdarna övervakas av närings-, trafik- och miljöcentralernas (NTM-centralernas) inspektörer som är bemyndigade av regionförvaltningsverken. Livsmedelsverket utfärdar anvisningar för inspektionerna och rapporterar om inspektionsresultaten.
Antal gårdar som förbundit sig till ersättning, antal gårdar som inspekterats, antal gårdar som påförts stödminskning och andel gårdar som påförts sanktioner 2017–2020 presenteras i tabell 11. Vid övervakningen av stöden 2017–2020 påfördes sanktioner på 17–21 procent av de inspekterade gårdarna, jämfört med åren 2010–2013 då andelen var 29–37 procent. Enligt Livsmedelsverket var brister i dokumenten den vanligaste orsaken till sanktioner vid välfärdsersättningsinspektioner av fårgårdar 2020. De vanligaste bristerna på nötkreatursgårdar år 2002 hänförde sig till dokumenten, liggplatsernas skick och boxarnas yta. På grisgårdar observerades brister i liggplatsernas skick och ytan på gruppboxarna för suggor. På fjäderfägårdar fanns det 2020 brister avseende sysselsättningsmaterial, plattformar, ramper och sittpinnar, av vilka de prickade gårdarna hade för få av och på alltför liten yta.
Åren 2017–2019 omfattade övervakningen årligen cirka 7 procent av de gårdar som beviljats djurvälfärdsersättning. År 2020 omfattade övervakningen 4 procent. Inspektionerna av djurvälfärdsersättning riktas in på gårdar enligt bedömning av särskild risk och även utifrån slumpmässigt urval.
Tabell 11. Antal gårdar som förbundit sig till djurvälfärdsersättning, antal gårdar som inspekterats, antal gårdar som påförts stödminskning och andel gårdar som påförts sanktioner 2010–2013 och 2017–2020 (källa: Livsmedelsverket).
År | Antal gårdar som förbundit sig till djurvälfärdsersättning | Antal gårdar som inspekteras | Antal gårdar som påförts stödminskning | % Andel gårdar som påförts sanktioner |
---|---|---|---|---|
2010 | 4806 | 291 | 96 | 33 |
2011 | 4983 | 290 | 98 | 34 |
2012 | 6210 | 339 | 124 | 37 |
2013 | 5634 | 340 | 99 | 29 |
… | … | … | … | … |
2017 | 6202 | 450 | 85 | 19 |
2018 | 6142 | 486 | 85 | 17 |
2019 | 6092 | 434 | 72 | 17 |
2020 | 5971 | 233 | 49 | 21 |
Övervakning av djurens välbefinnande vid ekologisk djurhållning
Livsmedelsverket planerar och styr övervakningen av ekologiskt producerade jordbruksprodukter, foder och livsmedel. Resultaten av övervakningen publiceras i rapporterna om ekologisk odling (under de årliga sektorbundna rapporterna på Livsmedelsverkets webbplats). På varje ekologisk animalieproduktionsgård utförs ett inspektionsbesök minst en gång om året för att kontrollera efterlevnaden av villkoren för ekologisk animalieproduktion. År 2020 och 2021 omfattade inspektionerna av ekologisk animalieproduktion sammanlagt 1 126 respektive 1 148 gårdar. Vid inspektionerna observerades avvikelser från villkoren för ekologisk produktion på 10,7 procent av gårdarna år 2020 och på 11,8 procent av gårdarna år 2021. Under 2020–2021 fanns det mest brister i djurens möjligheter till utomhusvistelse, rastgårdarna, utfodringen och i gårdens bokföring. Vid inspektionerna av ekologisk animalieproduktion 2020 och 2021 påfördes 17 respektive 18 gårdar marknadsföringsförbud.
Övervakning av försöksdjursverksamhet
Djurhållningen och användningen av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål, med andra ord försöksdjur, övervakas av regionförvaltningsverken i Södra Finland och Östra Finland. Inspektionerna utförs av länsveterinärerna vid regionförvaltningsverken. Inspektionsintervallerna fastställs riskbaserat. Inspektörerna besöker högriskanläggningar minst två gånger per år och anläggningar med minimal risk minst en gång per tre år. Riskbedömningen tar hänsyn till bland annat hurdana försök som utförs på anläggningen, vilka djurarter och hur många djur som hålls på anläggningen samt resultaten av tidigare inspektioner. Inspektioner utförs dessutom för att övervaka försök samt om tillsynsmyndigheten får en anmälan om misstanke om brott mot lagstiftningen.
I Finland fanns år 2022 sammanlagt 98 anläggningar för djurförsök, och av dessa inspekterades 46 anläggningar (inklusive förnyade inspektioner). Vid 13 tillfällen utfördes inspektionerna utan att ge förhandsbesked. De brister som observerats vid inspektionerna har klassificerats enligt allvarlighetsgrad i brister av klass A, B, C och D samt återkallelse av godkännandet för verksamheten eller projektet. År 2022 observerades minst allvarliga brister av klass A vid åtta inspektionsbesök (på sju olika anläggningar) och allvarligare brister av klass C vid ett tillfälle. Vid inspektionerna uppdagades inga brister av klass B och D, och inga godkännanden för verksamhet eller projekt återkallades år 2022. Styrning och vägledning gavs i samband med verksamhetstillstånden och inspektionerna samt via kontakter och genom utbildning.
De senaste åren har man vid inspektionerna observerat små brister på 10–15 procent av de inspekterade anläggningarna och måttliga brister på 20 procent av dem. Allvarliga brister har uppdagats väldigt sällan.
Läs mer om djurvälfärden för försöksdjur i avsnittet om försöksdjur
Planering och utveckling av myndighetstillsynen
Livsmedelsverket utarbetar Finlands fleråriga nationella tillsynsplan för livsmedelskedjan. I rapporten om genomförandet av tillsynsplanen redovisas tillsynen, de brister som uppdagats vid tillsynen samt påföljderna av förseelser. Genomförandet av tillsynsplanen rapporteras årligen till EU-kommissionen.
I den fleråriga nationella tillsynsplanen för livsmedelskedjan 2021–2024 ingår programmet för tillsyn av djurens hälsa och välfärd. Tillsynen av djurens hälsa och välfärd syftar till att förebygga och bekämpa smittsamma djursjukdomar och att upprätthålla en hög nivå på djurens hälsa, förbättra djurens välbefinnande samt skydda människor för sjukdomar som smittar från djur till människor, antibiotikaresistens och skadliga ämnen.
Det riksomfattande programmet för tillsynen över djurs hälsa och välfärd 2015–2021 utgjorde en del av den nationella tillsynsplanen för livsmedelskedjan. Målet med programmet var att effektivisera och förenhetliga tillsynen av djurens hälsa och välfärd, styra organiseringen av veterinärtjänster, samordna tillsynen och säkerställa likabehandling av verksamhetsutövarna i fråga om tillsynen. Dessutom ville man göra tillsynen mer systematisk, effektiv och bättre genom styra regionförvaltningsverkens och kommunernas tillsynsplanering.
Det riksomfattande tillsynsprogrammet för djurs hälsa och välfärd omfattade också fleråriga tillsynsprojekt med medverkan av veterinärvårdsmyndigheterna. De projekt som togs med i det riksomfattande tillsynsprogrammet skulle stödja genomförandet av såväl ny och befintlig lagstiftning samt de centrala nationella målen på området. Tillsynsprogrammet skulle säkerställa att de ansvariga organen anvisar tillräckligt med personal och andra resurser för tillsyn och veterinärtjänster i hela landet.
EU-kommissionen utför kontroller och granskningar av bland annat genomförandet och tillämpningen av djurskyddsreglerna i medlemsländerna. Kontrollerna omfattar också efterlevnaden av EU:s importregler i tredjeländer. Granskningsrapporterna finns på EU-kommissionens webbplats.
Utbildning av tillsynsmyndigheter
Livsmedelsverket ordnar regelbundet utbildning för djurtillsynsmyndigheterna, såsom länsveterinärerna vid regionförvaltningsverken och besiktningsveterinärerna vid slakterier. Regionförvaltningsverken ordnar regelbundet utbildning för djurskyddsmyndigheterna i sina respektive regioner. Vid djurskyddsdagarna för myndigheterna, som Livsmedelsverket ordnar för att stärka samarbetet mellan myndigheterna, deltar tjänsteveterinärer, hälsoinspektörer, poliser, räddningsmyndigheter och åklagare.
Antal tillsynsveterinärer
Ett av syftena med veterinärvårdslagen (765/2009) var att säkerställa att djurskyddstillsynen skiljs åt från kommunalveterinärernas övriga uppgifter, särskilt veterinärpraktik. Målet var att få kommunerna att med statsmedel, det vill säga genom jord- och skogsbruksministeriets budgetanslag till veterinärvård, anställa tjänsteveterinärer som uteslutande inriktar sig på tillsynsuppgifter. Åren 2011, 2014, 2020 och 2021 fanns det 39, 63, 76 respektive 81 kommunalt anställda tjänsteveterinärer, vilkas arbetsinsats inom djurskyddstillsyn åren 2014, 2020 och 2021 var 44, 57 respektive 60 årsverken. Åren 2014, 2019, 2020 och 2021 var regionförvaltningsverkens länsveterinärers arbetsinsats inom djurskyddstillsyn sammanlagt cirka 22, 25, 18 respektive 21 årsverken, bestående av urvalsbaserade inspektioner av animalieproduktionsgårdar, tvärvillkorsövervakning av djurskydd och handräckning till kommunalveterinärer vid svåra djurskyddsfall. Minskningen av antalet årsverken mellan år 2019 och 2020 kan bero på att det utfördes färre urvalsbaserade inspektioner och att uppgifterna inom regional bekämpning av djursjukdomar ökade.
Enskilda projekt
Livsmedelsverket samarbetar med nordiska myndigheter i ett NMDD-projekt som ska ta fram djurbaserade indikatorer för tillsynen av djurens välbefinnande. Kriterier för djurens renhet lades till i tillsynsanvisningarna avseende grisar år 2020 och avseende får år 2021. Livsmedelsverket medverkade också i WOAH:s (tidigare OIE) arbetsgrupp Coordination Working Group on Animal Welfare.
För att effektivisera genomförandet av djurskyddslagstiftningen avseende djuravel utarbetade Livsmedelsverket, Naturresursinstitutet och jord- och skogsbruksministeriet en gemensam preliminär utredning av problem i samband med hundavel och om metoder för att ingripa i dem. En uppföljande rapport om problem och tillsynskriterier i samband med hundavel publicerades 2023.
Livsmedelsverket publicerade en rapport om djurvälfärden för katter i Finland 2019. Rapporten bygger på en förfrågan bland veterinärer om problemen med katters välbefinnande.
Läs mer på Livsmedelsverket webbplats på