Välbefinnande är djurets upplevelse av det egna psykiska och fysiska tillståndet. Upplevelsen av välbefinnande kan variera från bra till dåligt. Välfärd är ett brett, komplex begrepp. Det innefattar bland annat djurets fysiska och psykiska hälsa, normal tillväxt och god omvårdnad om djur som tas hand om av människor.
Det finns inget entydigt mått som kan fastställa att ett djur mår bra. Välfärdsforskning är därför tvärvetenskaplig. Beteende spelar en nyckelroll i forskningen om djurens välfärd eftersom djur ofta först försöker anpassa sig till sin miljö genom sitt beteende. Beteendet förändras när yttre eller inre påfrestningar påverkar djurets liv. Därför är beteendet en känslig mätare på välfärd.
Läs mer
Med beteendebehov avses sådana beteenden som är nödvändiga för djurets normala utveckling samt för att upprätthålla fysiska och psykiska välfärden. Slutresultatet av utförandet av beteendet är inte i sig tillräckligt för att definiera ett beteende, utan själva utförandet av beteendet kan vara viktigt för djurets välbefinnande. Behovet att bete sig är kopplat till djurets motivation att agera på ett visst sätt. Motivationen styrs av inre och yttre faktorer. På grund av motivationen agerar djur på ett sätt som upprätthåller kroppens balans och hälsa.
Läs mer”Fem friheter”
1) Frihet från hunger och törst
2) Frihet från obehag
3) Frihet från smärta, skada och sjukdom
4) Frihet att bete sig normalt
5) Frihet från rädsla och ångest
(Farm Animal Welfare Council)
För bedömning av djurens välbefinnande i praktiska situationer har olika mätare utvecklats. Med mätarna kan man bedöma förhållandena i djurens livsmiljö eller omständigheter som kan mätas på djuret själv så som hudsår, näsflöde, aggression mellan djur och djurens rädsla för människor. Inom det EU-finansierade projektet Welfare Quality® (WQ®) har man utvecklat bedömningsmetoder för att utvärdera välfärden hos nötdjur, grisar, fjäderfä på produktionsgårdar och i viss mån också på slakterier. Inom denna metod fokuserar man i första hand på djuren själva såsom deras hud och päls, hastigheten för att lägga sig ner och den sociala kontakten mellan djuren. WQ:s bedömningssystem bygger på fyra välfärdsaspekter som bygger på ”de fem friheterna” som introducerades redan på 1960-talet. Dessutom strävar systemet efter att mäta djurens positiva känslor.
Läs mer
Forskning har gett mycket ny information om djurens känslor och andra egenskaper. Bland annat videoinspelningar av djurens beteende och automatiserad analys av bilder samt mätning av elektrisk aktivitet i hjärna och hjärta gör det möjligt att samla in helt ny forskningsdata. Användning av denna nya information kommer att bidra till djurens välfärd och till att djurproduktionen blir mer transparent och samhälleligt acceptabelt.
Läs mer
Människan har valt ut och förädlat djur för de egenskaper som passar oss som till exempel lätthanterlig karaktär, god produktion och tilltalande utseende. Husdjurens sinnen och behov är dock fortfarande till stor del samma som hos deras vilda förfäder. Å andra sidan påverkar människans förädlingsurval mycket snabbt djurens beteende och utseende. Det mänskliga urvalet är inte alltid gynnsamt för djurens välbefinnande. Förädling kan också användas för att försöka lösa välfärdsproblem som orsakas av förädling.
Läs mer”Den centrala grunden för djurets välfärd är djurets upplevelse och dess förmåga att anpassa sig. Välfärd är djurets egen upplevelse av sin situation.”
Begreppet djurens välfärd beskriver djurets tillstånd som kan variera från bra till dåligt. Djurets möjligheter att anpassa sig till händelser och förhållanden i omgivningen påverkar dess välbefinnande. Om denna anpassning misslyckas eller orsakar djuret konstant eller stark stress, påfrestning, beteendestörningar eller hälsoproblem, försämras djurets välfärd. Djurens välfärd kan påverkas genom hållnings förhållanden, skötsel, hantering och avel.
Läs mer