Siirry sisältöön
Tillbaka

Djurens beteende och välfärd

Välfärden är summan av många faktorer

Hälsa är en viktig del av välfärden men det är inte ensamt en tillräcklig indikator på ett djurs välbefinnande. Inte heller visar produktiviteten hos ett produktionsdjur att djuret mår bra eftersom ett avlatdjur tillfälligt kan producera effektivt på bekostnad av djurets egna välmående. Djurskyddsreglerna ställer minimikrav för djurhållning men inte ens dessa är i linje med djurets välmående. Djurens beteende är ofta ett mer användbart och känsligt mått på välfärd än till exempel djurets hälsa, fysiologi, produktion eller foderförbrukning.

Djurens beteende avslöjar brister

En kos vilobeteende kan avslöja om liggunderlaget är behagligt för kon och om kon får tillräckligt med viktig vila. Ett mjukt liggunderlag är mer behagligt för kon och bättre för välmående än en hård yta. En mjölkkos vilotid är kortare på en hård viloplats än på en mjuk.

Olika former av störande beteende, till exempel svansbitning hos grisar kan öka när välmående försämras. Svansbitning innebär att boxkamrater biter varandras svansar och kan orsakar smärtsamma skador.

Vissa former av störande beteende kan berätta vad djuret saknar. Till exempel kan kalvars intensiva sugande på andra kalvar indikera ett otillfredsställt behov till att suga. Behovet att suga orsakas av laktosen i mjölken. Så en kalv som suger på sina boxkamrater kan alltså vara hungrig.

Mönster av upprepade och överdrivna stereotypiska beteenden hos djur kan tyda på att djuret vid någon tidpunkt i sitt liv har upplevt en svår situation som den har anpassat sig till genom att utveckla detta stereotypiska beteende.

The owner of this website has made a commitment to accessibility and inclusion, please report any problems that you encounter using the contact form on this website. This site uses the WP ADA Compliance Check plugin to enhance accessibility.