Det finns ett ökande behov av vetenskapliga rön om djurvälfärd och kommunikationen om dem spelar en allt viktigare roll. Den akademiska forskningen kretsar kring nationella och internationella forskarteam inom djurvälfärd samt vetenskapliga sällskap och nätverk. Professionella forskare står bakom en stor del av djurvälfärdsforskningen. I Finland bedrivs högkvalitativ djurforskning inom bland annat samhälls- och kulturvetenskaperna samt naturvetenskaplig välfärdsforskning. I detta avsnitt redogörs närmare för forskningen i djurvälfärd i Finland.
(Publicerad 9.4.2021 på finska)
Inledning
Forskningen i djurvälfärd har sett ett stort uppsving de senaste årtiondena, både i Finland och i hela världen, och representerar i dag en glädjande mångfald av discipliner och perspektiv. Djur studeras inge bara inom naturvetenskaperna, utan också inom till exempel samhällsvetenskaper, juridik och humaniora.
Olika vetenskapsgrenar kan ha väldigt olika sätt att se på djurens ställning, erfarenhetsvärld och välbefinnande. Trots att vetenskaplig forskning inte har någon specifik agenda, bedrivs den alltid utifrån vissa premisser och värderingar. Den naturvetenskapliga djurvälfärdsforskningen (biologi, veterinärmedicin, etologi) utgår oftast från att främja djurens välbefinnande under deras livstid på individ-, grupp- eller populationsnivå.
Studiet av djurens samhälleliga roll har däremot som mål att förstå till exempel den historiska eller kulturella bakgrunden till vårt sätt att värdera djuren, hur vi talar om djuren eller var vi drar gränsen mellan människan och de andra djuren, och vad dessa seder och bruk bygger på. Det kan till exempel finnas mycket avvikande åsikter om hur rätt eller befogat det är att vi håller djur (till exempel som sällskapsdjur) eller använder djur (som produktionsdjur, villebråd eller på andra sätt).
Författarna är ledande expert Satu Raussi och specialist Tiina Kauppinen samt praktikant Weera Walden från Djurens välfärdscentral. Gästskribent i detta avsnitt är doktor i samhällsvetenskap Salla Tuomivaara från Åbo universitet.
Samhällsvetenskaplig djurforskning
Den samhällsvetenskapliga djurforskningen har ökat sedan 1990-talet. Orsaker till detta är diverse förändringar, som de många livsmedelsskandalerna, djurrättsaktivismen och förändringarna i djurens samhälleliga och sociala roll. Förutom att mängden naturvetenskaplig information om djuren har ökat finns det nu en insikt om att samhällelig djurforskning behövs.
Djur började framträda som ett föremål för den kultur- och samhällsvetenskapliga forskningen i Finland på 2000-talet. Sällskapet för samhälls- och kulturvetenskaplig djurforskning (YKES) grundades 2009.
Det finns ett stort behov av samhällsvetenskaplig djurforskning. Djurskyddsfrågor har blivit institutionaliserade, fritidsaktiviteter som involverar djur samt användning av terapi- och assistansdjur har ökat. Dessutom har relationerna mellan människan och djuren politiserats.
Den polariserade debatten kring djurens ställning och betydelse behöver en samhällsvetenskaplig infallsvinkel som inte ser på djuren som endast biologiska utan också sociala varelser. Attityderna till djuren samt ändringarna och motsättningarna i relationerna mellan människan och djuren hör till de viktigaste frågorna inom den samhällsvetenskapliga djurforskningen.
Många organisationer studerar djurs välbefinnande
Forskningscentret för djurvälfärd inom veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet bedriver naturvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning i djurvälfärd. Den veterinärmedicinska forskningen vid Helsingfors universitet fokuserar på djurens och människans gemensamma hälsa, ”One Health”. Den har profilerat sig på hälso- och sjukvård för djur, djurens välbefinnande och på säkrande av livsmedelssäkerheten.
Forskningen i husdjursvetenskap vid Helsingfors universitet fokuserar på husdjurens näring, fysiologi, genomik och urvalsförädling. Naturresursinstitutet, som är ett forskningsinstitut inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, studerar vilda djur och produktionsdjur även med hänsyn till djurens välbefinnande.
Samhällsvetenskaplig djurforskning bedrivs vid flera universitet, som bland annat vid Östra Finlands universitet, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet, Uleåborgs universitet och Jyväskylä universitet samt Åbo Akademi, Aalto universitetet och andra forskningsorganisationer. Mer information om forskarna på området finns bland annat i YKES förteckning över forskare.
Aktuella forskningsprojekt inom djurvälfärd
Grisars välbefinnande
Svansbitning är både ett problem för grisars välbefinnande och en indikator; med andra ord, ju fler grisar på en gård har intakt svans, desto bättre är sannolikt det allmänna välbefinnandet bland djuren. Intakta svansar kan användas som en djurbaserad indikator för djurens allmänna välbefinnande. Helsingfors universitets, Naturresursinstitutets och tre slakteriers samprojekt EHJÄ fokuserar på upptäckt och förebyggande av svansbitning hos grisar under smågrisuppfödningen. I projektet tas fram kriterier för intakt svans och utvecklas en metod med datorseende för automatisk bedömning av frekvensen svansbitningar på en gård. Ekonomiska analyser och intervjuer med producenterna används för att fastställa vilka incitament är effektivast med tanke på förebyggande av svansbitning under smågrisuppfödningen.
I forskningsprojektet SAPARO skapades utifrån forskningsdata en gratis webbapp som grisgårdar kan använda för att kontrollera och åtgärda svansbitningen.
I projektet Frigrisningens framtid i Finland inhämtades information om frigående grisning ur flera olika perspektiv. I projektet intervjuade man grisbönder och experter och studerade olika alternativ för lutande fixeringskonstruktioner i frigrisningsboxen.
Välbefinnande hos nötkreatur
Inom produktionen av nötkött är man ofta tvungen att använda antibiotika på grund av den höga sjukdomsfrekvensen hos kalvarna. Ungefär hälften av kalvarna behandlas med antibiotika medan de hålls i uppfödningsstall, och nästan alla antibiotikakurer administreras för behandling av luftvägssjukdomar. En tredjedel av finländska kalvar har av en okänd orsak låga nivåer av maternella antikroppar (från modern). Helsingfors universitets projekt för friska kalvar med gott immunförsvar studerar rutinerna vid skötseln av nyfödda kalvar på mjölkgårdar och vilka faktorer som orsakar låga nivåer av antikroppar hos kalvarna samt försöker hitta lösningar för hantering av riskfaktorerna. Det övergripande målet är att förbättra kalvhälsan både på mjölkgårdarna och i produktionskedjan för nötkött, och på så sätt minska antibiotikaanvändningen till nötkreatur.
Mjölkkor hålls allt oftare i lösdrift, trots att största delen av kostallarna fortfarande är båsladugårdar. För lösdriftsstallar finns inga lagstadgade krav för betesgång, och dessutom anser mjölkbönderna att det är svårt att ordna betesgång särskilt i kombination med automatmjölkning. Betesgång är ändå bra för djurens välbefinnande. Med hjälp av nya betessystem kan man dessutom eventuellt minska mjölkgårdarnas koldioxidavtryck, öka den biologiska mångfalden och leverera ekosystemtjänster. Projektet GRAZE-WEL (Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet) studerar hur betesmetoderna och jordbrukarnas attityder avspeglas på mjölkkornas välbefinnande och kolinlagringen i marken. Avsikten är att stärka kunskapsunderlaget om olika betessystems inverkan på djurens beteende, välbefinnande, hälsa, näring och avkastning. Projektet kartlägger också vilka betesmetoder som används på aktiva jordbruk och hur de inverkar på djurens välbefinnande.
I projektet för lösningar för bättre djurvälfärd för mjölkkor genom närkontakt med kalven studeras hur åtta veckor i närkontakt med modern inverkar på kalvens utveckling och resiliens samt hur avvänjningen inverkar på kons välbefinnande. Man bedömer också de ekonomiska konsekvenserna av att låta kalvarna gå kvar hos kon samt studerar olika funktionella alternativ för planeringen av kostallar och för djurhållningen.
Välbefinnande hos hästar
Betselrelaterade slemhinneskador på hästar har utretts hos travhästar och ridhästar i samband med tävlingar. I en sömnutredning på hästar studeras hästens sömn, sömnbrist och sömnbristens inverkan på hästens beteende, kognitiva förmåga och välbefinnande.
Produktionsdjurens välbefinnande
Projektet Djurskyddsmärkning som befrämjare av konkurrenskraften och kvaliteten inom finländsk animalieproduktionkartlade möjligheterna att införa en finsk djurskyddsmärkning och tog fram ett förslag och en handlingsplan för införande av djurskyddsmärkning i Finland.
Kultur- och samhällsvetenskaplig djurforskning
Forskningsfrågeställningen i projektet Kan ett djur berättas? Konceptualisering av djur inom vetenskap och konst är hur man ska kunna konceptualisera djur så att man också tar hänsyn till deras sinne och skönhet. Syftet är att hitta nya sätt att förstå djuren och den vägen hitta nya former av samlevnad med de andra djurarterna.
Syftet med forskningsprojektet Lagstiftningens inverkan på tysta aktörer: Från en otillräcklig kunskapsbas till lösningar som engagerar är att identifiera hur tysta aktörers (inklusive djurens) välbefinnande och rättigheter beaktas i lagstiftningspolitiken och kunskapsbasen till lagar och hur lagarnas konsekvenser uppstår.
Projektet ANIWERE (2019–2024), som finansieras av Finlands Akademi, studerar djurrättens teoretiska fundament. Det fokuserar särskilt på den i den västerländska rättsordningen förhärskande djurrättsliga välfärdsregimen, enligt vilken djur behandlas som egendom samtidigt som de inte ska tillfogas onödigt lidande. Att föda upp djur för mat eller djurförsök är tillåtet, men reglerat. Projektet kombinerar juridik, rättsfilosofi och retorisk kritik i syfte att utforma en teori, som kan förklara de centrala dragen i välfärdsregimen och på sått sätt öka förståelsen för djurrättens status i Finland och den övriga västvärlden i dag.
Djurvälfärdsforskning inom EU
Europeiska unionen finansierar forskningsprojekt som ska förbättra produktionsdjurens välbefinnande och utveckla alternativa metoder för djurförsök. EU betonar den vetenskapliga forskningens betydelse som underlag för politik och bestämmelser. CORDIS, Gemenskapens informationstjänst för forskning och utveckling, är en offentlig arkivresurs och portal genom vilken kommissionen informerar om EU-finansierade forskningsprojekt och deras resultat. EU har understött projekt för djurvälfärd genom flera ramprogram. Det gällande ramprogrammet är Horisont Europa.
Panelen för djurs hälsa och välbefinnande (EFSA/AHAW) vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa publicerar forskarnas rapporter om djurvälfärd och djurhälsa. Publikationerna bygger på de senaste vetenskapliga rönen om djurs välbefinnande. För närvarande pågår en bedömning av de senaste rönen om animalieproduktionsdjurens välbefinnande som underlag för moderniseringen av EU:s djurskyddsregler.
Finansiärer av djurvälfärdsforskning i Finland
Jord- och skogsbruksministeriet är en betydande finansiär av forskningen gällande animalieproduktionsdjurens välbefinnande i vårt land. Ministeriets forskning och utvecklingsverksamhet syftar till att på ett förutseende sätt producera information, kunskap och innovationer som stöd för beslutsfattande för att utveckla näringarnas konkurrensförmåga, främja landsbygdens livskraft samt säkerställa en hållbar användning av förnybara naturresurser. Hankehaavi är ett webbregister där man kan söka forskningsprojekt på naturresursområdet även med avseende på djurvälfärd. Registret är visserligen inte heltäckande och innehåller inte alla nationella projekt inom djurvälfärd, utan endast de projekt som förvaltas av myndigheterna på naturresursområdet, forskningsinstituten och Helsingfors universitet Campus Vik.
Finlands Akademi är en finansiär av vetenskaplig forskning, inklusive djurvälfärdsforskning. Forskning i djurvälfärd finansieras också av de universitet som bedriver forskning på området. Till dessa är bland annat Åbo universitet, Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Uleåborgs universitet och Jyväskylä universitet.
Forskning i djurvälfärd finansieras också ofta av näringslivet och industrin på området. Inom livsmedelsindustrin har till exempel mejeri- och köttföretag samt handeln deltagit som medfinansiärer. Läkemedels- och teknikföretag finansierar också forskning. Producentorganisationer och djurvälfärds- och djurskyddsorganisationer deltar också ibland i finansieringen av djurvälfärdsforskning.
Många stiftelser finansierar forskning inom djurvälfärd; exempelvis Konestiftelsen finansierar samhälls- och kulturvetenskaplig djurforskning. År 2018 utlyste stiftelsen finansiering under temat Våra livsviktiga grannar, vilket också omfattade icke-mänskliga levande varelser. En del forskningsinstitut, som Naturresursinstitutet som lyder under jord- och skogsbruksministeriet, finansierar också djurvälfärdsforskning.
Vetenskapliga sällskap och nätverk
Sällskapet för samhälls- och kulturvetenskaplig djurforskning YKES ordnar varje år djurforskningsdagar och ger ut vetenskapsskriften JÄLKI. JÄLKI är en referentgranskad, avgiftsfri och fritt tillgänglig webbpublikation som erbjuder en plattform för samhälls- och kulturvetenskaplig djurforskning och debatt.
Nätverket för kritisk djurforskning främjar kritisk djurforskning och fungerar som ett samarbetsorgan för aktiva och intresserade forskare och studerande på området. Nätverket driver på utvecklingen inom forsknings- och utbildningsinstitutioner och inom hela samhället i en riktning som tar bättre hänsyn till andra arter. Kritisk djurforskning granskar relationerna mellan arter ur ett tvärvetenskapligt perspektiv och demonterar det människocentrerade synsättet.
Nätverket för samhälls- och kulturvetenskaplig djurforskning i Åbo finns vid humanistiska fakulteten vid Åbo universitet som en samlingspunkt för den humanvetenskapliga forskningen kring djuren och sambanden mellan människan och djuren. Man studerar bland annat möten mellan människa och djur, gränsen mellan dem, deras gemensamma historia och växelverkan samt representationer av djur som aktörer. Nätverket ordnar regelbundet forskningsseminarier och andra evenemang, bland annat gästföreläsningar.
HOH Helsinki One Health är ett forskningsnätverk för human- och djurhälsa som inrättats för att stödja och samordna forskningen på området vid Helsingfors universitet. Fokus är på de hälsomässiga sambanden hos djur- och människopopulationer i en föränderlig omvärld.
niin & näin är en filosofipublikation som innehåller inlägg från olika discipliner och teman, även referentgranskade artiklar. Inlägg om djur kan sökas i tidskriftens arkiv som innehåller årgångarna 1994–2017 som gratis nedladdningsbara pdf-filer.
Suomen koe-eläintieteen yhdistys FinLAS ry sprider information om livet för försöksdjur, det vill säga djur som används för vetenskapliga ändamål och undervisningsändamål, och om utförandet av djurförsök. Föreningen inverkar också på anvisningarna om försöksdjur. FinLAS ry organiserar möten och seminarier om försöksdjur och samarbetar med föreningen för försöksdjurskötare.
Lantbruksvetenskapliga Samfundet i Finland främjar den lantbruksvetenskapliga forskningen och dess tillämpningar i Finland samt fungerar som en kontaktpunkt mellan intresserade personer och sammanslutningar. Samfundet ger ut den internationella, gratis nedladdningsbara publikationsserien Agricultural and Food Science. Vartannat år arrangerar sällskapet lantbruksvetenskapliga dagar‑.
Mer om detta i
- Kaarlenkaski, Taija & Ung-Lanki, Sari 2013: Ikkunoita ihmistieteelliseen eläintutkimukseen. Elore 1, 7–12.
- Kupsala, Saara & Tuomivaara, Salla 2004: Sosiologinen eläintutkimus: Eläinten yhteiskunnallinen merkitys sosiologian tutkimuskohteena. Sosiologia 4, 310–321.
- Tuomivaara, Salla 2016: Eläimet – luonnon ja yhteiskunnan rajoilla. I Jarno Valkonen (red.): Ympäristösosiologia.Jyväskylä: ShoPhi, 115–141.
Gästpenna: Salla Tuomivaara
Samhälls- och kulturvetenskaplig djurforskning och djurens välbefinnande
Ny tvärvetenskaplig djurforskning har ökat kraftigt från och med 1990-talet. Kärnan i den nya forskningsdisciplinen utgörs av samhälls- och kulturvetenskaplig forskning. Men vilken nytta har humanvetenskaplig forskning för djurvälfärden för till exempel de över 80 miljoner produktionsdjur som går till slakt i Finland varje år? Sociologen Salla Tuomivaara resonerar i sitt gästinlägg kring de nya forskningsdisciplinernas betydelse för vår djuruppfattning.

Tvärvetenskaplig forskning öppnar nya perspektiv till det som vi annars inte blir varse om
Slakt är en operation som omfattar mängder av djur, men den stora allmänheten har inte egentligen haft insyn i hur den går till. På slakterierna rör sig regelbundet endast de anställda, och till exempel medierna har ofta haft svårt att få tillträde för att filma på slakterierna. Dessutom är slakt någonting som väcker känslor hos människorna och många avböjer även om de skulle få möjlighet att bevittna en slakt. Det är med anledning av de här olustkänslorna som livsmedelssektorn ogärna visar upp slakt.
Genom samhälls- och kulturvetenskaplig djurforskning har vi dock fått en hel del forskningsrön om slakt. De beskriver å ena sidan industrialiseringen av slakt, människors sätt att förhålla sig till slakt och slakteriarbetares upplevelser av arbetet, och å andra sidan den process som behövs i vår kultur för att ett levande djur – som även väcker empati hos oss – ska omvandlas till kött, ett livsmedel, och inte till ett motbjudande kadaver. Den samhälls- och kulturvetenskapliga forskningen tittar på det som finns bakom de tekniska, rationella eller självklara processerna, förfarandena och tänkesätten och pekar ut deras sociala och kulturella strukturer och variationer beroende på exempelvis tid och rum.
Genom forskningsrönen kan vi granska bland annat frågan om hur vi klarar av att hantera våra mycket motstridiga relationer till djur, som är kännetecknande för vårt moderna samhälle. Hur kan vi kela med våra sällskapsdjur och samtidigt driva ett system för slakt av tio miljoner djur? Varför godkänner vi att vissa kännande varelser dödas i förtid för att ätas, medan vi ryggar tillbaka för att göra detsamma åt vissa andra varelser? Svaret byggs upp av bland annat kulturella kategorier, normer och reglering av avstånd och närhet.
Behovet av samhällsvetenskaplig djurforskning föddes ur naturvetenskapliga rön
Behandling av djuren, i synnerhet inom intensiv animalieproduktion, var mycket på tapeten i samhällsdebatten under 1970–1980-talen. Filosofen Peter Singers bok Animal Liberation (på svenska Djurens frigörelse) utgjorde startskottet för djurrättsrörelsens uppsving. Delvis var det en följd av nya vetenskapliga rön om djur. De snabbt ökande insikterna om bland annat djurens kognitiva och sociala förmåga tvingade oss att se över vår bild av djuren och vårt sätt att behandla dem. Å andra sidan gav denna politisering upphov till behovet av ny djurforskning, på samma sätt som samhällsvetenskaplig miljöforskning tidigare varit en följd av miljöaktivismens framfart.
Människans kategorisering anger djurens plats i samhället
Inom naturvetenskaperna utvecklades djurvälfärdsforskningen till att ta fram information framför allt om behandlingen av djur som nyttjas av människan och hur det inverkade på djuren. Inom humanvetenskaperna började man forska i våra attityder till djur, förändringarna i djurs ställning i samhället och sambanden mellan människan och de övriga djuren. Den nya djurforskningen var från första början tvärvetenskaplig. Numera bedrivs forskning som betecknas ”human-animal studies” eller ”animal studies” inom snart sagt alla humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner.
Den nya tvärvetenskapliga djurforskningen bestrider inte de länge förhärskande, traditionella naturvetenskapernas meriter i att förstå djuren, men den påpekar att djurens betydelser och karaktären av relationerna mellan människan och de övriga djuren inte öppnar sig enbart med den naturvetenskapliga forskningens metoder. Även om vi behöver kunskap om själv djuren – vilket den humanvetenskapliga djurforskningen inte egentligen ger – avgörs sättet på vilket vi behandlar djur i vårt samhälle av hur vi kategoriserar och värdesätter djuret i fråga (t.ex. Arluke & Sanders 1996, 9). Ett klassiskt exempel är hur starkt människans kategorier styr hur djuren behandlas; med andra ord är den kategori i vilken människan placerar ett djur avgörande för hur djuret behandlas. Det är godtagbart att en räv på en pälsfarm och en räv på zoo inte behandlas på samma sätt, och att hundar och grisar behandlas och värderas olika beror inte på själva djuren, utan på hurdant förhållande vi har till dem.
Attityder och uppfattningar finns också bakom forskning
Vi behöver information om våra attityder till djuren när vi diskuterar till exempel modernisering av djurskyddslagstiftningen. Vi måste identifiera våra egna kulturbundna attityder för att kunna inse att vi tenderar kräva bättre behandling för en del djur än för andra. Det gör oss gott att förstå varför vi lättare accepterar ett förbud mot att ha hästar tjudrade än motsvarande förbud gällande nötkreatur. Orsaken går inte att spåra i hästars eller nötdjurs arttypiska egenskaper, utan i den sociala och ekonomiska betydelse som de här djuren har i samhället. Å andra sidan inverkar de rådande uppfattningarna om djuren på hurdan vetenskaplig forskning vi bedriver och hur vi tolkar forskningsresultaten, även inom naturvetenskaperna.
Vårt sätt att se på djurskyddslagstiftningen ändras när vi erinrar oss om att även vi är djur och begrundar huruvida det i lagen tillåtna nödvändiga utnyttjandet är berättigat. Ett centralt element i den samhällsvetenskapliga djurforskningen är vår syn på den konstruerade skillnaden mellan människan och de övriga djuren som en byggsten för vår identitet som människor. Historiska fakta om människans strävanden att definiera skillnaden mellan henne själv och (de övriga) djuren och rädslan för att de här kategorierna blandas ligger idag bakom våra farhågor gällande såväl genteknik som djurens rättigheter. Å andra sidan har den samhällsvetenskapliga forskningen påpekat att animalisering är ett sätt att trycka ner andra människor och upprätthålla hierarkiska ordningar.
En kritisk syn på vår djuruppfattning
Inom det bredare fältet av djurforskning uppkom under 2010-talet kritisk djurforskning, som är en tvärvetenskaplig disciplin som tar ställning till och strävar efter att förbättra djurens ställning. Den kritiska djurforskningen som river upp hävdvunna humanfokuserade perspektiv tar avstamp från posthumanismen. Den antar en kritisk syn på djurens ställning och behandling och på vår djuruppfattning, i förhållande till maktrelationerna i samhället. Inom kritisk djurforskning har lanserats begrepp som ”carnism”, eller köttnorm, och det har gjorts analyser av exempelvis nya sätt att omorganisera de flerartskollektiv i vilka vi hela tiden lever, men som i dag baserar sig på människans absoluta maktposition och utnyttjande av de övriga djuren efter människans godtycke.
Text: Salla Tuomivaara, doktor i samhällsvetenskap, Åbo universitet
Källor:
Arluke, Arnold & Sanders, Clinton (1996) Regarding animals. Temple University Press, Philadelphia.
DeMello, Margo (2012) Animals and Society. An Introduction to Human-Animal Studies. Columbia University Press.
Donaldson, Sue and Will Kymlicka (2011) Zoopolis: A Political Theory of Animal Rights. Oxford University Press, Oxford.
Joy, Melanie (2010) Why we love dogs, eat pigs and wear cows. An introduction to carnism. Conari Press, San Francisco.
Pachirat, Timothy (2011). Every twelve seconds: Industrialized slaughter and the politics of sight. New Haven, Yale University Press.
Singer, Peter (1991) Oikeutta eläimille. Original ”Animal Liberation” på engelska 1975. Översättning till finska och komplettering med information om finska förhållanden av av Helena Tengvall. WSOY, Helsingfors.
Taylor, Nik (2013) Humans, Animals and Society. An Introduction to Human– Animal Studies. Lantern Books, New York.
Taylor, Nik and Twine, Richard (red.) (2014) The Rise of Critical Animal Studies: From the Margins to the Centre. Routledge, London & New York.
Tuomivaara, Salla (2019) Animals in the Sociologies of Westermarck and Durkheim. Palgrave Macmillan, London.
Vialles, Noëlie (1994) Animal to Edible. Cambridge University Press, Cambridge. Original på franska 1987.