Rapporten Djurvälfärd i Finland III har publicerats i delar på webbplatsen eläintieto.fi (på finska) under 2021–2023. Denna publikation är en uppdaterad sammanställning av de tidigare publicerade delarna. De två tidigare rapporterna om djurvälfärden i Finland (från 2012 och 2016, endast på finska) finns också på webbplatsen. Föreliggande rapport är en mångsidig sammanställning av oberoende och aktuell information om djurvälfärden i Finland. Vi hoppas att informationen kan användas som underlag för beslut om åtgärder som främjar djurvälfärden. Rapporten är huvudsakligen skriven av Satu Raussi och Tiina Kauppinen från Djurens välfärdscentral. Dessutom har forskare Tarja Koistinen från Naturresursinstitutet och praktikant Weera Walden från Djurens välfärdscentral bidragit till avsnittet om välfärden för vilda djur. Weera Walden medverkade också i utarbetandet av avsnittet om domar för djurskyddsbrott. För fotona vill vi tacka framför allt praktikanterna Olli Leino och Heta Rautiainen, av vilka den sistnämnda också har utarbetat de grafiska illustrationerna i rapporten. Gästskribenter har varit Elisa Aaltola, Leena Suojala, Salla Tuomivaara, Saara Kupsala, Sofia Väärikkälä, Tarja Toimela, Laura Saarimäki och Hanna Vuorenpää – tack ska ni ha!
Inledning
Frågor kring djurs uppfattning och upplevelse av sitt välbefinnande aktualiseras när vi strävar efter att effektivt producera råvaror som människan behöver, minska miljöpåverkan från matproduktionen, stoppa förlusten av biologisk mångfald eller förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Djurs välbefinnande måste beaktas lika mycket vid valet av en katt eller hund som ny familjemedlem som vid bekämpning av gnagare med fällor eller gift. Djurvälfärd en aspekt som hör samman med vårt dagliga liv, när vi sätter oss till bords eller rör oss ute i naturen. Biologiskt sett är vi människor lika de andra djuren. Det finns ett samband mellan människors och djurs hälsa och välfärd och miljöns tillstånd, vilket uttrycks av konceptet one welfare.
Djurvälfärd avser hur djuret självt upplever sitt psykiska och fysiska tillstånd. Den upplevelsen omfattar djurets känslor och biologiska funktioner. Ibland tror man att det för att trygga djurvälfärden räcker med att minimera negativa känslor, som smärta och rädsla. Upplevelsen av välfärd har likafullt också en positiv dimension, nämligen känslor av välbehag och välbefinnande. Hos djur – precis som hos människor – väcks känslor av välbehag av saker som är viktiga, som affektion till andra individer.
Svår, konstant eller återkommande stress har en negativ inverkan på djurets välfärd. Djur är bra på att anpassa sig, men anpassningen blir alltför krävande om djurets anpassningsförmåga överskrids eller djuret självt inte kan påverka sin anpassning i den miljö som det lever i. Detta minskar djurets allmänna välbefinnande.
Djur har ett behov av vissa beteenden, oavsett av vad de leder till. Dessa beteendebehov anknyter ofta till handlingar som upprätthåller djurets biologiska funktioner. Hälsa är en viktig aspekt för välfärden hos ett djur, men en lindrig hälsoolägenhet som inte stör djurets känslor minskar inte automatiskt djurets välfärd. I gengäld kan ett friskt djur må dåligt av frustration över att inte få utlopp för sina beteendebehov.
Djurets avkastning eller prestation är en dålig indikator för djurvälfärden. Reaktionen kommer alltför sent om man börjar åtgärda dålig djurvälfärd först när avkastningen eller prestationen försämras. Aveln av produktionsdjur har i hög grad fokuserat på avkastningen, och det händer att de framavlade djuren ger så stor avkastning att djurhälsan blir lidande. Djuravel har gett upphov till nya problem för djurvälfärden, bland annat sjukdomar till följd av avkastningsbelastningen eller hälsoproblem på grund av djurens kroppsbyggnad. Det positiva är att avel också kan användas för att avhjälpa problem.
Hur djuret känner sig är avgörande för dess välfärd. Djurens känslor undersöks med hjälp av djurvälfärdsstudier. För djurens skull måste deras behov och intressen beaktas och i all djurhållning ska djuren ges möjlighet att tillgodose sina behov. Vi och de övriga djuren är biologiska resurser och individer som har ett egenvärde och detta ska respekteras.
Rapporten Djurvälfärd i Finland III är sammanställd och utgiven av Djurens välfärdscentral. De enskilda delarna av rapporten har tidigare lagts ut på webbplatsen eläintieto.fi under 2021–2022.
I likhet med de tidigare rapporterna (2012, 2016 – endast på finska) behandlar föreliggande rapport djurvälfärd genom perspektiv som forskning och undervisning, politik och ekonomi, resultat av myndighetstillsynen, bestämmelser och domar för brott mot bestämmelserna, samt statistik över djurarter.
Ny avsnitt i rapporten granskar djurvälfärd bland vilda djur samt sambanden mellan djurvälfärd och globala problem, som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, antibiotikaresistens och zoonoser.