I Finland kan man studera djurvälfärd ända från grundskolan till yrkes- eller universitetsexamen. Däremot saknas i vårt land en högskoleutbildning enbart inom djurens välfärd. Det här avsnittet av rapporten behandlar undervisningen och utbildningen i djurvälfärd i Finland. Det redogör för hur djurvälfärd tas upp i de nationella läroplanerna, presenterar vilka högskolor som har utbildning på området och ger några exempel på andra aktörer som tillhandahåller utbildning i och utbildningsmaterial om djurvälfärd.
(Publicerad 20.5.2021 på finska)
Inledning
Djurens välbefinnande finns med i den substans som lärs ut i såväl ÅK 1–6 som ÅK 7–9 i den grundläggande utbildningen. I gymnasiets läroplan ingår djur och djurens rättigheter i undervisningen i biologi och filosofi. Det behövs nya läromedel som tar upp frågeställningar kring djurvälfärd. Även lärarna som behandlar de här frågorna skulle ha nytta av en uppdatering av informationen.
I Finland saknas en högskoleutbildning enkom i djurvälfärd. Kurser som behandlar djurens välbefinnande ordnas på olika universitet inom läroämnen som biologi, husdjursvetenskap och veterinärvetenskap samt på yrkeshögskolor inom utbildningen av agrologer. Sveriges lantbruksuniversitet har ett kandidatprogram i etologi och djurskydd. Inom yrkesutbildningen finns flera examensinriktade utbildningar som anknyter till djurvälfärd.
De senaste EU-reglerna om djurskydd innehåller ett krav på att de som arbetar med djur ska vara utbildade och insatta i djurvälfärd. Anvisningar om utbildningarnas innehåll, mål och behörighetskrav ges i EU:s utbildningsrekommendationer. Kravet på utbildning och förtrogenhet med djurvälfärd finns med i bestämmelserna om skydd av slaktkycklingar, om avlivning och transport av djur samt om användning av djur för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål.
Utöver den grundläggande utbildningen, utbildningen på andra stadiet och högskoleutbildningen finns det också privata aktörer, organisationer och myndigheter som tillhandahåller utbildning i djurvälfärd. I slutet av rapporten nämns några exempel på utbildningar i djurvälfärd och på utbildningsarrangörer.
Författarna är ledande expert Satu Raussi och specialist Tiina Kauppinen från Djurens välfärdscentral.
Djurvälfärd i de nationella läroplanerna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasiet
Djurvälfärd nämns inte i grunderna för förskoleundervisningens läroplan, men miljöfostran i förskoleundervisningen ska ge barnen naturupplevelser och möjlighet att utforska och bekanta sig med växter, djur och naturfenomen.
I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen tas djurens välbefinnande upp i läroplanen för ÅK 3–6, där det under centralt innehåll inom omgivningslära fastställs att eleverna reflekterar över hur deras egna aktiviteter påverkar dem själva, andra människor, djurens välmående, naturen och samhälle.
I läroplanen för ÅK 7–9 fastställs som centralt innehåll i biologi att eleverna reflekterar över ekologiska, sociala, ekonomiska och etiska principer för hållbar användning av naturresurser, hållbar näringsproduktion och djurens välmående. Undervisningen i evangelisk-luthersk tro i dessa årskurser kan behandlas livsfrågor och frågor i anslutning till det finländska samhället, globalt ansvar, miljö och djur ur etiskt perspektiv. Inom läroämnet livsåskådningskunskap i ÅK 7–9 utforskar man möjligheterna till en hållbar framtid i naturen och i samhället samt frågor med anknytning till miljöetik, såsom djurens rättigheter.
Grunderna för gymnasiets läroplan fastställdes 2019 och infördes hösten 2021. Biologiundervisningen i gymnasiet omfattar djurens evolution och nyckelanpassningar samt djurförädling. Till centralt innehåll i läroämnet filosofi hör etiska frågor kring miljön och naturen, såsom miljöförändringen och djurens rättigheter.
Inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är det möjligt att lyfta fram djurvälfärd och djurens rättigheter. Kommunerna som huvudmän för utbildningen utarbetar de lokala läroplanerna utifrån de nationella läroplansgrunderna. Inom den grundläggande utbildningen och i gymnasiet kan lärarnas möjligheter att ta upp frågor kring djurvälfärd vara begränsade på grund av att läromedlen innehåller bristfällig eller föråldrad information. Utöver uppdaterade läromedel bör lärarna redan under lärarutbildningen och senare genom fortbildning få ta till sig kunskaper och färdigheter för att undervisa i djurvälfärdsfrågor.
Yrkesutbildning i djurvälfärd
Yrkesexamina omfattar yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. De yrkesutbildningsanstalter som tillhandahåller yrkesutbildning i djurbranscher följer Utbildningsstyrelsens grunder för yrkesinriktade examina. Djurvälfärd tas upp i undervisningen för till exempel yrkesexamen inom hästhushållning samt för grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen inom lantbruksbranschen.
Yrkesexamen i djurskötsel, 150 kp, omfattar både obligatoriska och valfria examensdelar. Beroende på inriktning är examensbenämningarna djurtränare, trimmare, djurskötare på klinik, skötare av försöksdjur och hundmassör. Yrkesexamen kan också avläggas inom kompetensområdena för djurpensionat och för djuraffärer. Specialyrkesexamen i djurskötsel omfattar 180 kompetenspoäng. Inriktningarna är djurtränare, djurskötare på klinik och skötare av försöksdjur.
En del medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentra har också undervisning som anknyter till djurvälfärd. Utbildningen inom det fria bildningsarbetet är att främja ett enhetligt och jämlikt samhälle och aktivt medborgarskap samt individernas utveckling och välbefinnande.
Högskoleutbildning i djurvälfärd
Naturvetenskaplig utbildning
Finland har fortfarande varken kandidatprogram eller magisterprogram i djurvälfärd. Inom de tillämpade naturvetenskaperna ingår separata kurser i djurvälfärd i läroämnet djurhållning och djurvälfärd på avdelningen för klinisk produktionsdjursmedicin inom veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Agrikultur-forstvetenskapliga fakultetens kandidat- och magisterprogram innehåller inom huvudämnet husdjursvetenskap också studier i djurens välbefinnande och utfodring, fysiologi, genomik och urvalsförädling.
Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet har en professur i djurvälfärd och en befattning som klinisk lärare i husdjursvälfärd och djurskydd. Under denna lärares handledning kan man ta den europeiska specialistutbildningen för diplomate inom ämnena djurvälfärd, etik och lagstiftning (Dip. ECAWBM-AWSEL) Forskningscentret för djurvälfärd inom veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet är en tvärvetenskaplig expertgrupp av forskare och forskarstuderande i djurs beteende och välbefinnande. Gruppens kontaktperson är professorn i djurvälfärd Anna Valros.
En av delområdena i doktorandprogrammet i klinisk veterinärmedicin CVM (doctoral programme in clinical veterinary medicine) vid Helsingfors universitet är klinisk veterinärmedicin. Forskningsområdena i programmet är klinisk veterinärmedicin och djurs välbefinnande. In programmet kan man skriva en avhandling med vinkling på djur även inom translationell veterinärmedicin, klinisk patologi samt humanistiska vetenskaper och statsvetenskaper. Programmet erbjuder handledning och kurser för doktorander. Doktorandprogrammet har över 90 forskarstuderande och över 50 handledare.
Kandidat- eller magisterexamen i biovetenskap kan avläggas vid naturvetenskapliga fakulteter i flera av universiteten i Finland. Till biovetenskaper räknas bland annat zoologi och fiskbiologi. Universitetsutbildning i biologi tillhandahålls inom bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet i Joensuu, institutionen för bio- och miljövetenskap vid Jyväskylä universitet, institutionen för biologi vid Uleåborgs universitet, institutionen för biologi vid Åbo universitet och utbildningslinjen för biovetenskaper vid Åbo Akademi.
Yrkeshögskolor på olika håll i landet erbjuder examensinriktad utbildning inom landsbygdsnäringar till agrolog (YH). Utbildningen tar i genomsnitt fyra år. Studierna omfattar grundstudier, yrkesstudier och valfria studier, praktik och examensarbete. I studierna ingår också undervisning i djurvälfärd. Yrkeshögskolorna beslutar själva om utbildningen innehåll.
Samhällsvetenskaplig utbildning
Utbudet av universitetsundervisning i samhällsvetenskaplig djurforskning och andra samhälleliga och kulturella djurfrågor har ökat tack vare den tilltagande forskningsaktiviteten på området. Kurser i samhälleliga djurfrågor ordnas åtminstone av Åbo universitet, Östra Finlands universitet och Tammerfors universitet samt av Åbo Akademi som har en kurshelhet i djurrätt, vilket också Östra Finlands universitet har. Tammerfors universitet ordnar en ettårig beteendeanalysbaserad utbildning för djurtränare.
Utbildning om djur och djurvälfärd erbjuds också på öppna universitetet. Till exempel öppna universitetet vid Helsingfors universitet har ett studieavsnitt på fem studiepoäng inom djurrätt.
Kompetens för arbete med försöksdjur
De som arbetar med försöksdjur ska besitta tillräckliga kunskaper och färdigheter innan de får utföra djurförsök. Anvisningar om utbildningarnas innehåll, mål och kompetenskrav ges i EU:s utbildningsrekommendationer som fastställer utbildningens innehåll för varje uppgiftskategori.
Universiteten erbjuder utbildning främst till personal, studerande, forskare och laboratorieanställda som utför försök och avlivar djur (kategori A och D) och forskare som planerar projekt (kategori B). I kurserna ingår moduler som också hör till utbildningsprogrammet för djurskötare (kategori C). Kurserna ger de grundläggande färdigheterna för djurförsök, men de egentliga kompetensen nås först efter praktisk träning, oftast i en forskningsgrupp. Djurens välbefinnande och Principen om 3R är viktiga element i kursinnehållet.
Artspecifika kunskaper är en viktig princip för den praktiska utbildningen. Kompetens för att utföra försök med en viss djurart kräver artspecifik kunskap och praktisk träning med arten i fråga. Eftersom största delen av de djur som används vid vetenskaplig forskning i Finland är smågnagare, fokuserar universiteten sina kurser på möss och råttor. Flera universitet erbjuder också artspecifik utbildning i användning av exempelvis grisar och får och de hjälper att arrangera utbildning och kompetensträning för personer som utför försök på bland annat fiskar och vilda djur.
Enligt lagstiftningen ska kunskaperna och färdigheterna upprätthållas. Universitetens team för djurvälfärd ordnar temadagar om 3R för alla som arbetar med försöksdjur. Även andra organisationer på området, som Suomen koe-eläintieteen yhdistys – Finnish Laboratory Animal Science Association (FinLAS), Koe-eläinlääkäreiden yhdistys – Finnish Association for Laboratory Animal Veterinarians (FALAV), föreningen för försöksdjurskötare KATY och Suomen kansallinen vaihtoehtomenetelmien yhteistyöfoorumi (Fincopa), ordnar årligen seminarier om djurvälfärd, som kan användas som fortbildning.
Finlands 3R-center (FIN3R) arbetar för utvecklingen av metoder och strategier som är förenliga med 3R samt för användningen av dem inom undervisning och vetenskaplig forskning och vid djuravel och djurhållning. Centret erbjuder undervisning och utbildning om 3R, främjar utvecklingen av metoder som överensstämmer med 3R och sprider information om bästa praxis. Centret utgörs av representanter för universiteten, forskningsinstituten, myndigheterna och industrin.
Exempel på utbildning i och utbildningsmaterial om djurvälfärd
Utbildningar av organisationer och föreningar
Matkunskapstävlingen Ruokavisa för ÅK 7–9 har som syfte att lära ungdomarna om livsmedelskedjan från jord till bord. Genom tävlingen lär sig ungdomarna om olika hållbarhetsdimensioner i livsmedel, avseende bland annat miljö, djurens välbefinnande, produktsäkerhet, kosthållning, arbetshälsa, ekonomi och lokal produktion. Fokus på olika teman varierar från år till år. Tävlingen har tagits fram av Föreningen Matinformation, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Hushållslärarnas förbund. MTK:s gårdsbruksguider (på finska) berättar om djurhållningen och djurens förhållanden på en mjölkgård, en grisgård och en fårgård.
ProAgria är en rådgivningsorganisation för jordbruket som utbildar och vägleder bönderna bland annat om djurens välbefinnande. Dessutom har ProAgria projekt som främjar produktionsdjurens välbefinnande. Exempelvis projektet Vahvat vasikat arbetar för att förbättra kalvars hälsa och tillväxt och minska kalvdödligheten på mjölkgårdarna i Södra Österbotten. ProAgria har också publicerat guider om utfodring och skötsel av nötkreatur, grisar, hästar och får.
Representanter för olika organisationer besöker gärna skolor och berättar om djurens rättigheter, djurskydd och djurens välbefinnande. Åtminstone Animalia, SEY Djurskyddet Finland och MTK har skolambassadörer.
SEY utlyser och ordnar regelbundet utbildning för personer som vill bli frivilliga djurskyddsrådgivare. Följande utlysning är 2023 eller 2024. Kompetensen för djurskyddsrådgivare erhålls genom utbildningen och SEY väljer de nya frivilliga rådgivarna bland dem som fullföljt utbildningen. Under utbildningen tas upp djurskyddsfrågor, olika djurarter samt djurskyddsbestämmelser.
Varje år tar SEY fram ett gratis materialpaket för djurens vecka (4–10 oktober), som åren 2016–2022 behandlat hästar, vilda djur, eftertanke vid anskaffning av sällskapsdjur, burinhysningens negativa effekt på djurens välbefinnande, kattens värde som sällskapsdjur, inlärning och träning av djur samt spännande djur. Material om djurens vecka beställs varje år till 140 000 barn och unga i skolor, småbarnspedagogik och klubbar. Djurkunskap.fi är SEYs onlinekurs för ungdomar om djurs behov och välbefinnande, djurskydd och djurägarens ansvar.
Suomen Hevostietokeskus fokuserar på hästars välbefinnande. Informationscentret arbetar med rådgivning, utbildning och utveckling av hästsektorn. På centrets webbplats finns information om hästar avseende skötsel, träning, hovslageri, hälsa, utfodring, stallmiljö och säkerhet sam ekonomi. Bland annat finns det flera videor om hästars hälsa och välbefinnande. Utfodringsskolan ger råd om utfodring av hästar. Informationscentret sprider också information via YouTube.
Näringslivets utbildningsutbud
Föreningen för grisföretagarna i Finland, Suomen Sikayrittäjät, erbjuder sina medlemmar utbildning på projektbasis. För närvarande pågår projektet Suojaa SiKana för utveckling av hanteringen av sjukdomsrisker på gris- och fjäderfägårdar.
Finlands Fjäderfäförbund ordnar bland annat kursdagar för sina medlemmar. Förbundet har gett ut anvisningar för bästa praxis inom äggproduktionen och ekologisk kycklingproduktion.
Mjölkföretagarna rf ger sina företagarmedlemmar vägledning och råd i frågor som anknyter till företagsdriften, bland annat genom att ordna möten, rådgivningsevenemang och utbildning både i Finland och utomlands.
Renbeteslagens förening Paliskuntain yhdistys ordnar utbildning efter behov för dem som arbetar med renskötsel. Föreningen har tagit fram olika slags anvisningar och guider för bästa praxis, till exempel för utfodring, skötsel, hantering och slakt av renar samt transport av levande djur.
Universitetens utbildningar och evenemang
HOH Helsinki One Health är ett forskningsnätverk för human- och djurhälsa som stödjer och samordnar forskningen på området vid Helsingfors universitet. Fokus är på de hälsomässiga sambanden hos djur- och människopopulationer i en föränderlig omvärld. Nätverket arrangerar utbildningsevenemang kring konceptet ”One Health”.
Forskningscentret för djurvälfärd vid Helsingfors universitet utarbetar guider och har sedan 2008 organiserat öppna forum för djurvälfärd, med populärvetenskapliga presentationer av vetenskapliga rön om djurvälfärd från Finland. De senaste åren har teman på forumet varit hundars och hundmänniskors sinnelag, djurvälfärd förr, idag och i framtiden, artövergripande smärta, smärttillstånd i munnen hos häst samt bättre djurvälfärd genom tillsyn och frivillighet.
Myndigheters utbildningar i djurvälfärd
Myndigheterna ordnar varje år utbildning om djurens välbefinnande. Jord- och skogsbruksministeriet ordnar utbildnings- och informationsmöten om djurvälfärdsbestämmelser och tillämpningen av bestämmelserna. Livsmedelsverket, som förvaltar användningen av medlen i Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i Finland, ordnar utbildning om stöden och ger ut guider om ansökning av stöden. Till exempel håller verket utbildningar om djurvälfärdsersättning för både jordbrukare och myndigheter. Livsmedelsverket ger också ut guider och anvisningar om djurvälfärdslagstiftningen, djurtransporter och tillsyn av bestämmelserna. Regionförvaltningsverken (RFV) ordnar utbildning om djurvälfärd för de kommunala tillsynsveterinärerna.