Djurvälfärd är förknippad med ekonomi och politik, särskilt då det är fråga om produktionsdjur. Inom animalieproduktionen tillämpas bland annat flera olika jordbrukarstöd, och de olika ekonomiska stödordningarna är viktiga för animalieproduktionens lönsamhet i Finland. Finlands regering fastställde i regeringsprogrammet 2019 flera reformer med anknytning till djurvälfärd, och en del av dem genomfördes under regeringsperioden. I detta avsnitt redogörs närmare för kopplingarna mellan politiska och ekonomiska åtgärder och djurvälfärd.
Inledning
Villkoren för djurvälfärdsersättning, vissa investeringsstöd och ersättning för ekologisk produktion innehåller krav avseende djurvälfärd som är strängare än minimikraven enligt djurskyddsbestämmelserna. Stöden har bidragit till att förbättra djurvälfärden för produktionsdjur i Finland. Djurvälfärdsersättningar är populära bland animalieproducenterna. Finska bönder erhöll drygt 61 miljoner euro i djurvälfärdsersättningar år 2019 och 68 miljoner euro år 2021. Ersättningarna för ekologisk produktion (djurhållning och växtodling) uppgick till nästan 56 miljoner euro år 2019. I budgeten för 2023 var anslaget för djurvälfärdsersättningar 74 miljoner euro. EU:s medfinansiering av djurvälfärdsersättningarna var 42 procent år 2022.
Nästan hälften av våra matutgifter utgjordes av animaliska produkter. Varje finländare åt cirka 80 kg kött i snitt år 2019 och cirka 79 kg år 2021. Köttkonsumtionen håller på att minska något. Medborgarna kan i egenskap av konsumenter fatta sina egna beslut och bedöma huruvida insatserna för djurvälfärden är tillräckliga. Ändå är medborgarna inte nödvändigtvis så väl insatta i frågan att de i matbutiken kan göra val som främjar djurvälfärden.
Konsumenterna kan välja att köpa ägg från fyra olika produktionssystem, det vill säga inredda burar, frigående inomhus, frigående utomhus och ekologisk produktion. Produktionssättet anger inte bara priset på äggen, utan också inhysningssystemet för hönsen. Mejeriföretagen och detaljhandeln har tagit fram olika märkningar på mjölkprodukter som berättar om inhysningssystemen och resurserna för korna. Texten ”mjölk från frigående kor” på mjölkkartongen anger att korna hålls i ett lösdriftsstall, i en del varumärken avser ”frigående” att korna får vistas utomhus och gå på naturbete. Inom köttproduktionen finns inga märken som anknyter till djurvälfärden, även om man genom att köpa ekologiskt kött kan försäkra sig om att djuren hållits i större och mer stimulerande förhållanden och att de någon gång under sitt liv vistats utomhus.
Intresset för insekter som människoföda har minskat något efter den första entusiasmen. De faktorer som inverkar på insekternas välfärd måste utredas innan storskalig uppfödning av insekter som människoföda och djurfoder kan inledas.
I motsats till det föregående regeringsprogrammet innehöll programmet för statsminister Sanna Marins regering från 2019 flera åtgärder avsedda att förbättra djurvälfärden, och en del av dem har genomförts. Djurvälfärd och djurens rättigheter diskuteras också allt oftare i medierna. Det har framförts ett önskemål om att grundläggande rättigheter för djuren ska fogas till Finlands grundlag.
I detta avsnitt redogörs för politiska och ekonomiska insatser som anknyter till djurvälfärd. Förteckningen över aktörer inom djurvälfärd har uppdaterats till den del som det har skett ändringar; i övrigt hänvisas till de tidigare rapporterna om djurvälfärden i Finland (2012 och 2016, på finska).
Författarna är ledande expert Satu Raussi och specialist Tiina Kauppinen från Djurens välfärdscentral. Gästskribent i detta avsnitt är Leena Suojala, expert i produktionsdjurens hälsa och välfärd vid Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund.
Regeringsprogram
Regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering från 2015 innehöll inga mål för främjande av djurvälfärden. Enligt regeringsprogrammet skulle man avstå från att skapa ytterligare nationell reglering vid genomförandet av EU-författningar samt avveckla de författningar som försvårade jordbruket. Under regeringen Sipilä behandlades inga bestämmelser som anknöt direkt till djurvälfärd. Däremot förenklades tillsynen av tvärvillkoren så att tillsynen endast gällde minimikraven enligt EU-lagstiftningen. Med andra ord ger brott mot nationella bestämmelser om djurvälfärd som är strängare än EU-bestämmelserna inga påföljder för producenten, förutsatt att EU-bestämmelserna uppfylls. Myndighetstillsynen omfattar inte heller längre sådana djurvälfärdskrav som finns endast i nationella bestämmelser. Under regeringen Sipiläs mandatperiod gjordes en utvärdering av den inhemska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft, hållbarhet, marknads- och kundorientering och tillräcklighet för försörjningsberedskapen i statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik Mat2030. Den innehåller flera omnämnanden om djurvälfärd.
I regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering av 19.12.2019 fastställdes som det nionde målet i avsnitt 3.1. Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden att djurens välbefinnande förbättras. De 12 metoder för främjande av djurvälfärden som anges i regeringsprogrammet nämns här med en kommentar ifall det skett framsteg i frågan under regeringsperioden.
Metoderna för att förbättra djurens välbefinnande enligt regeringsprogrammet 2019 samt vidtagna åtgärder
- Den proposition med förslag till lag om djurens välbefinnande som behandlades av riksdagen under den förra valperioden ska kompletteras så att djurens egenvärde och möjligheten till arttypiskt beteende fastställs i motiveringen till lagen.
I detaljmotiveringen till regeringens proposition (154/2018) nämndes redan under föregående valperiod respekt för djurens egenvärde bland annat på följande sätt: ”Tanken bakom respekten för djur är att djur har ett egenvärde, som är oberoende av djurets värde för människan. Djurs egenvärde betyder att djuret i sig är värdefullt. Motsatsen till egenvärde är instrumentellt värde. Ett djur har instrumentellt värde för människan, om människan har nytta av djuret på något sätt. Till exempel produktionsdjur, sällskaps- och hobbydjur, försöksdjur och cirkusdjur har instrumentellt värde. Ett djurs egenvärde är emellertid oberoende av om människan har nytta av djuret eller inte. Även djur som människan inte har någon nytta av och skadedjur har ett egenvärde. Man kan säga att med ett djurs egenvärde avses djurets moraliska status.”
Om djurens möjligheter att tillfredsställa arttypiskt beteendet konstaterades i regeringens proposition (154/2018) bland annat följande: ”På ett djurs välfärd inverkar också i hög grad djurets möjlighet att tillfredsställa det arttypiska beteendet. Vid djurhållning är det svårt eller icke-önskvärt att tillgodose alla behov som hör till djurs arttypiska beteende, såsom fortplantningsbehov eller beteende i anslutning till revirförsvar. Djur ska dock ha möjlighet att i tillräcklig utsträckning tillfredsställa sådana medfödda beteendemässiga behov som leder till stress och frustation hos djuret om de förhindras. Därför föreslås att det till lagen fogas ett krav på att djur ska ha möjlighet att tillfredsställa vissa väsentliga beteendemässiga behov. Tillfredsställandet av väsentliga beteendemässiga behov ska beaktas i skötseln och behandlingen av djur samt i planeringen av djurhållningsplatser.”
Grundlagsutskottet och miljöutskottet uttalade sig om regeringens proposition till jord- och skogsbruksutskottet som lämnade ett betänkande om den. Riksdagen godkände lagen om djurvälfärd vid slutet av regeringen Maris mandatperiod i mars 2023.
- Det tillsätts en expertarbetsgrupp som ska utreda på vilket sätt målet för svinsektorn om att frångå grisningshäckar kan stödjas. Inga nya båsladugårdar ska längre byggas.
Det tillsattes en expertgrupp för att stödja grisuppfödningssektorn med att frångå fixeringsbåsar (grisningshäckar). Arbetsgruppen slutförde sitt arbete under 2020. Med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet har Helsingfors universitet inlett ett forskningsprojekt kring frigående grisning i framtiden (på finska).
Genom införandet av den nya lagen om djurvälfärd är det förbjudet att bygga nya båsladugårdar. Möjligheten att ansöka om investeringsstöd för uppförande av en ny eller utbyggnad av en befintlig båsladugård upphörde 16 oktober 2018. Det är fortfarande möjligt att få stöd från offentliga medel för renovering av en befintlig båsladugård såvida inte antalet bås utökas eller ladugården byggs ut.
- I samband med att lönsamheten i jordbruket granskas ska också möjligheterna att stödja en övergång med hjälp av incitament utredas.
Mål för att förbättra jordbrukets lönsamhet anges i regeringsprogrammet i avsnitt 3.4.2 Jordbruket.
- Möjligheterna att frångå kastrering av grisar ska utredas och tillräcklig smärtlindring garanteras i samband med smärtsamma åtgärder.
Kirurgisk kastrering används fortfarandet i stor omfattning inom grisuppfödningen i Finland. Olika alternativ för att upphöra med kastrering av spädgrisar av hankön har visserligen utretts, och en bred arbetsgrupp tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet har fortsatt utredningen. Enligt jord- och skogsbruksministeriets riktlinjer innebär den nya lagen om djurvälfärd att spädgrisar ska ges smärtlindring vid kirurgisk kastrering. Under en övergångsperiod på fyra år efter lagens ikraftträdande ska det vid kirurgisk kastrering användas både smärtlindring och lokalbedövning. Kirurgisk kastrering ska förbjudas helt efter en övergångsperiod på 12 år.
Enligt regeringens proposition till lag om djurvälfärd ska smärtlindring användas i samband med smärtsamma ingrepp. Smärtlindring ska ändå inte behöva ges, om den smärta som ingreppet vållar är kortvarig eller om ingreppet inte tål uppskov till exempel på grund av en nödsituation. Med smärtlindring avses användning av smärtstillande medel, bedövning eller anestesi. Närmare bestämmelser om kraven på smärtlindring i samband med respektive ingrepp får utfärdas på förordningsnivå.
- Stödsystemet utvecklas i fråga om sådana investeringar som förbättrar djurens välbefinnande och som erbjuder mer långtgående lösningar än vad lagen kräver, eller som genomför lagens bestämmelser före den föreskrivna övergångsperioden.
Nivån på stöd för investeringar som främjar djurvälfärd höjdes redan år 2016 under föregående regering från 30 procent till 35 procent. Utrymmeskraven och därmed också kostnaderna är större för frigående grisning än för fixeringsbåsar. Den stödberättigande ytan av frigrisningsboxar utökades år 2019 med 20 procent genom en förordning av jord- och skogsbruksministeriet (262/2019). Samtidigt fastställdes beloppet på godtagbara enhetskostnader till 1 800 euro per grisningsbox vid omställning från fixeringsbåsar till frigående grisning. Stöd för byggande av grisstall med fixeringsbåsar beviljas fortfarande, men investeringsstödet är mindre än för frigrisningssystem. En arbetsgrupp som inrättats i enlighet med regeringsprogrammet föreslog att frigående grisning (frigrisning) ska avse att gyltan eller suggan är i lösdrift under dräktigheten och grisningen samt därefter så länge hon ger di. Gruppen föreslog också att stöd ska framöver beviljas endast för investeringar i utbyggnad och nybyggnad av sådana smågrisgårdar som tillämpar frigående grisning enligt ovan. Detta ska styra produktionen i riktning mot införande av frigående grisning. Det är också möjligt att få investeringsstöd för omställning av inhysningssystemet från bursystem till frigående system. I så fall är den godtagbara stödberättigande kostnaden högst 15 euro per värphöna.
- För att hållbara produktionssätt ska främjas och överanvändningen av antibiotika minska kommer det att utredas om det exempelvis kan införas en skatt på antibiotika i fråga om animaliska produkter.
Det finns ingen ytterligare information om detta. I Finland säljs måttliga mängder antibiotika i förhållande till antalet animalieproduktionsdjur. Enligt statistiken var försäljningen av antibiotika i Finland år 2020 mindre än någonsin (se avsnitt Minskande användning av antimikrobiella läkemedel i Finland och inom EU).
- Kriterierna för djurens välbefinnande ska främjas i de nordiska normerna och i EU-normerna samt i lagstiftningen.
Olika djurbaserade indikatorer av produktionsdjurens välfärd vid myndighetskontroller har tagits fram och testats i samarbete med de nordiska länderna. De är avsedda som komplement till resursbaserade indikatorer som mäter djurens tillgång till yta, foder och vatten. Exempel på djurbaserade indikatorer på djurvälfärd är nötkreaturs hårremoch rörelsefrihet.
Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske antog i december 2019 slutsatser om djurvälfärd som en integrerad del av en hållbar animalieproduktion. Slutsatserna hade utarbetats under Finlands ledning. Enligt slutsatserna ska den nuvarande lagstiftningen moderniseras, särskilt på vissa områden, för att anpassa den till de senaste vetenskapliga rönen och den senaste tekniska utvecklingen. Det gäller särskilt djurtransporter över långa sträckor, välbefinnande hos nötkreatur som är äldre än 6 månader, hundar och katter som hålls till salu samt djurslakt.
EU kommissionen har lovat lägga fram ett förslag till ny EU-lagstiftning om djurhälsa i slutet av 2023.
- Regleringen av djurhandel, framför allt när det gäller handel på nätet, ska utvecklas och förekomsten av identifikationer och register över hundar och katter säkerställas.
Delegationen för sällskaps- och hobbydjurens välbefinnande har på uppdrag av ministeriet utarbetat ett förslag till en minimistandard för i Finland registrerade e-handelsplattformar på vilka det säljs sällskaps- och hobbydjur. Det finns ingen ny information om andra åtgärder för att utveckla regleringen av djurhandeln. Genomförandet av lagen om djurvälfärd torde ge klarhet i frågan.
Bestämmelser om identifieringsmärkning och registrering av hundar utfärdades genom en jord- och skogsbruksministeriets förordning (1/2021). Förordningen trädde i kraft i början av 2023. Lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021) gör det möjligt att utvidga skyldigheten att identifieringsmärka och registrera också till andra sällskapsdjur än hundar. I samband med behandlingen av lagen om djurvälfärd fastställdes att bestämmelser om identifiering och registrering av katter skulle införas 2026.
- För veterinärer föreskrivs anmälningsskyldighet för ingrepp som utförs på sällskapsdjur till följd av ärftliga defekter.
Bestämmelser om anmälningsskyldigheten för veterinärer (länk till finsk webbsida) avseende ingrepp på hundar och katter med anledning av nedärvda defekter kommer att införas genom en ändring av lagen om utövning av veterinäryrket. Anmälan ska lämnas till det kommande hund- och kattregistret. Anmälningsskyldigheten börjar gälla för hundar från ingången av 2024 och för katter från 2026.
- Finansieringen för metoder som ersätter djurförsök ska utökas.
Ett nytt statsunderstöd på 200 000 euro per år har införts för att främja ibruktagandet av metoder som ersätter djurförsök(länk till finsk webbsida).
- Tillsynen över lagstiftningen om djurens välbefinnande ska förbättras och videoövervakningen i slakterier effektiviseras.
Regeringens proposition till lag om djurvälfärd innehåller flera omnämnanden om förbättring av tillsynen. I avsnittet om propositionens huvudsakliga innehåll anges följande: ”Regleringen om tillsyn över djurs välfärd preciseras och utökas för att effektivisera tillsynen. I synnerhet utökas och preciseras tillsynsmyndighetens metoder att ingripa i missförhållanden i anslutning till djurs välfärd. I slakterier kan övervakningen genomföras med hjälp av kamerasystem som installeras i slakterilokalerna.” Enligt 78 § i propositionen får Livsmedelsverket använda registrerande kameraövning som hjälp vid övervakningen av att bestämmelserna om djurvälfärd följs.
- En tjänst som djurskyddsombudsman ska inrättas i Seinäjoki.
Tjänsten av djurskyddsombudsman som främjar djurvälfärden inrättades på Livsmedelsverket i Seinäjoki. Doktor i samhällsvetenskap Saara Kupsala tillträdde tjänsten den 1 september 2020. Tjänsten är tillsatt på viss tid till den 31 december 2023.
I regeringsprogrammet för regeringen Marin fastställs i avsnitt 3.4.2 jordbruket att som grund för ett hållbart livsmedelssystem behövs det ett nationellt jordbruk och en nationell fiskerinäring och renskötsel. Avsnittet innehåller flera ståndpunkter som anknyter till djurvälfärd, som bland annat målen att öka utbudet och användningen av inhemsk fisk, att locka nya jaktintresserade och att utveckla renskötseln. I målen anges också följande inriktning av jordbruksstöden på djurvälfärd: ’’Under den kommande programperioden kommer aktiv odling och förbättringar i fråga om djurens välbefinnande och tillståndet i miljön att prioriteras.”
Nationella strategier för djurvälfärd
En arbetsgrupp som tillsatts av jord- och skogsbruksministeriet utarbetade en strategi för animalieproduktionsdjurens välbefinnande 2006. Strategin har inte uppdaterats. Delegationen för animalieproduktionsdjurens välbefinnande utvärderade (på finska) genomförandet av de föreslagna åtgärderna 2011.
Syftet med nationella strategin för invasiva främmande arter (2012; på finska) är att motarbeta skador och risker som invasiva arter orsakar naturen i Finland, nyttjandet av naturresurser, näringarna samt samhällets och människornas välbefinnande. Målet är att minimera riskerna och skadorna från invasiva arter som redan finns i Finland eller som eventuellt introduceras här. På EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns bland annat mårdhund och bisamråtta. I Finland har mink upptagits på den nationella förteckningen över invasiva främmande arter. År 2019 gav Europeiska kommissionen Finland tillstånd att fortsätta föda upp mårdhundar på pälsfarmer i ytterligare 30 år, trots att mårdhunden är en invasiv främmande art av EU-betydelse, som det är förbjudet att importera, sälja, föda upp och i synnerhet att släppa ut i naturen. Även djur av invasiva främmande arter är kännande individer och de ska bekämpas och avlivas utan att göra avkall på djurens välfärd. Internationella naturvårdsunionen (IUCN) har tagit fram en handbokför bekämpning av invasiva främmande ryggradsdjur med hänsyn till djurvälfärden.
Den nationella skogsstrategin (uppdaterad 2022) tar inte ställning till vilda djurs välbefinnande eller till skogen som en livsmiljö för vilda djur. Vilda djur nämns i strategin genom värdet av skador och fördelar som de ger upphov till. Dessutom utlovas att nya metoder för effektiv förvaltning av hjortdjursstammarna kommer att utarbetas och införas.
I strategin för forskning och innovation på livsmedelsområdet i Finland 2021–2035 lyfter forskningsorganisationer fram prioriteringar och insatser för att bygga upp ett livsmedelssystem som ökar välfärden i samhället, stödjer ekonomins tillväxt och erbjuder livsmedelsproducenterna och livsmedelsindustrin i Finland tillväxtmöjligheter som bygger på forskning och livsmedelsinnovationer. Den finländska livsmedelsforskningens mission 2035 är enligt strategin att
- alla i Finland ska få mat som är sund, trygg och hållbar
- livsmedels- och foderproduktionen i Finland är hållbar, resilient och konkurrenskraftig
- livsmedelssystemet är resurseffektivt och avfallsfritt
- Finland är en föregångare och testare inom forskning och innovationer samt nya metoder som ska ge upphov till ett hållbart livsmedelssystem.
Enligt regeringsprogrammet för regeringen Marin 2019 ska det utarbetas en förvaltningsövergripande nationell strategi med siktet inställt på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart livsmedelssystem före år 2030. Statsrådet överlämnade dock sin senaste redogörelse över livsmedelspolitik till riksdagen våren 2017, och efter detta har ingen ny nationell strategi för ett hållbart livsmedelssystem utarbetats. I stället för att vara förvaltningsövergripande verkar vår livsmedelspolitik i hög grad falla under jord- och skogsbruksministeriets förvaltning. Enligt forskningsprojektet JustFoodfinns det flera sammankopplade hållbarhetsproblem i vårt livsmedelssystem och det behövs en omställning av hela systemet för att åtgärda dem. Projektet anser att Finland behöver en gemensamt framtagen, framåtblickande, hållbar och rättvis livsmedelsstrategi.
Stöd till djurhållning
Europeiska unionens nya gemensamma jordbrukspolitik (GJP) började tillämpas vid ingången av 2023. Genom att ungefär en tredjedel av unionens budget anvisas till jordbruket är det ekonomiskt sett fråga om en enorm reform. År 2017 uppgick anslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken till cirka 57 miljarder euro, det vill säga cirka 37 procent av unionsbudgeten. Under den nya programperioden ska mer stöd anvisas till miljö- och klimatinsatser. Enligt en forskare i jordbrukspolitik innebär reformen dock inga stora omvälvningar jämfört med den tidigare politiken och miljö- och klimatinsatsernas effekt beror i hög grad på de enskilda medlemsländerna.
Syftet med jordbrukarstöd är att trygga lönsamheten och kontinuiteten i jordbruksproduktionen. Stöd betalas från EU:s garantifond för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och nationella medel. Stöden kan delas in i helt EU-finansierade direktstöd, delvis EU-finansierade stöd för utveckling av landsbygden och helt nationellt finansierade stöd.
Den offentliga finansieringen genom landsbygdsprogrammet, det vill säga Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 uppgick till 8,365 miljarder euro. Genomförandet av programmet fortsatte ännu 2021–2022. Per utgången av 2021 uppgick utbetalningarna från landsbygdsprogrammet till totalt 6,08 miljarder euro, av vilket EU:s andel var 2,55 miljarder euro. De helt nationella kompensationsersättningarna uppgick totalt till 2,06 miljarder euro och jordbruksinvesteringarna till 200,6 miljoner euro. Pengarna kom dels från Ejflu, dels från statliga och kommunala medel. Dessutom användes privata pengar. Syftet med landsbygdsprogrammet var att bevara en livskraftig landsbygd, förbättra miljöns tillstånd, använda förnybara resurser på ett hållbart sätt, förbättra djurvälfärden och utveckla kompetenser. Landsbygdsprogrammet innehöll bland annat följande stödformer: miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion, kompensationsbidrag, ersättningar för djurens välbefinnande, investeringsstöd för lantbruk, rådgivning och startstöd till unga jordbrukare. Landsbygdsprogrammets årsberättelser 2015–2021 finns här.
EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik började genomföras vid ingången av 2023 och då ändrades också stödpolitiken. Till stöden inom animalieproduktionen hör bland annat bidrag för nötkreatur, nordligt husdjursstöd för nötkreatur, nordligt produktionsstöd för mjölk, får- och getbidrag, nordligt husdjursstöd för tackor och hongetter, från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning, avtal om uppfödning av lantraser. Renskötsel och biodlingunderstöds också. Ersättning för ekologisk produktion betalas för ekologisk växt- och husdjursproduktion utifrån en förbindelse.
Investeringsstöd
Investeringsstöden är uppdelade efter produktiva och icke-produktiva investeringar. Stöd för icke-produktiva investeringar kan beviljas för inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturbeten samt för anläggning av en våtmark.
Animalieproducenter kan få stöd för produktiva investeringar till exempel för att bygga ett nytt djurstall eller renovering att ett befintligt stall. Investeringsstöden för jordbruk och stödvillkoren förnyas 2023.
Före 2023 kunde djurbönder beviljas investeringsstöd för följande ändamål:
- Byggnadsinvesteringar som behövs inom mjölkboskaps- och nötboskapsskötsel. Från och med 2019 har investeringsstöd beviljats endast för renovering av båsladugårdar, inte för utbyggnad.
- Anläggning av svinstall. Genom införandet av den nya lagen om djurvälfärd blir det förbjudet att utöka antalet fixeringsbås.
- Byggnadsinvesteringar som behövs vid fjäderfähushållning (i praktiken byggnader för inhysning av slaktkycklingar och kalkoner).
- Byggnadsinvesteringar som behövs vid får- och getskötsel.
- Bygginvesteringar som behövs vid hästuppfödning. Stöd har inte beviljats för investeringar som hänför sig till serviceverksamhet inom hästhushållningen.
- Bygginvesteringar som behövs vid biodling och för anskaffning av maskiner och anordningar. Villkor för stödet har varit att stödmottagaren har minst 80 bikupor.
- Stöd för bygginvesteringar i för pälsdjursuppfödningen behövliga skugghus, oisolerade djurhallar, hanteringslokaler, gödselstäder och produktionslager samt för kringgärdande av farmen med ett stängsel som hindrar djuren från att rymma från farmen.
Beloppet av stöd för bygginvesteringar har alltid varit över 7 000 euro och det maximala stödet per gårdsbruksenhet har varit 1 500 000 euro under tre skatteår.
Statsborgen har beviljats för ladugårdar, grisstall, produktionsbyggnader för fjäderfä, får- och getstall, produktionsbyggnader för hästuppfödning, produktions- och behandlingsbyggnader inom pälsnäringen samt gödselstackar och stängsel. Statsborgen har beviljats högst 500 000 euro per investering.
Utöver andra investeringar avsedda att trygga jordbrukets konkurrenskraft och investeringar har stöd också beviljats för sådana bygginvesteringar eller anskaffningar av maskiner och utrustning som förbättrar djurens välbefinnande. Stöd har beviljats endast om investeringen innebär förbättring av en befintlig produktionsbyggnad och inte ökar den befintliga produktionskapaciteten. Stödnivån har varit 35 procent av kostnaderna. Stödet har betalats helt från nationella medel.
Djurvälfärdsersättning
Djurvälfärdsersättning, tidigare ersättning för djurens välbefinnande, finansieras dels från EU-medel, dels från nationella medel. Ersättning kan sökas av djurbönder som har nötkreatur, grisar, fjäderfän, får eller getter. Bonden kan ange för varje djurslag sådana åtgärder för bättre djurvälfärd som går utöver de i djurskyddsbestämmelserna fastställda minimikraven. Ersättning beviljas inte för fasta investeringar, som byggande av ett nytt gris- eller kostall. Stödåtagandet gäller ett år i sänder.
Genom djurvälfärdsersättningen ersätts bönderna för tilläggskostnader och inkomstbortfall som anknyter till åtgärder som förbättrar djurens välbefinnande. I statsbudgeten 2021 anvisades 65 miljoner i anslag till ersättning för djurens välbefinnande, av vilket EU:s andel var 42 procent. I regeringens proposition om statsbudgeten för 2022 (RP 46/2021) var anslaget till ersättningar för djurens välbefinnande 85,0 miljoner euro, varav 47,3 miljoner euro utgjordes av EU-medfinansiering och 37,7 miljoner euro av statlig medfinansiering. År 2021 betalades totalt 68 miljoner euro i ersättningar till cirka 5 900 gårdsbruksenheter. De gårdar som förbundit sig till ersättningarna år 2021 utgjorde 53 procent av nötkreatursgårdarna, 70 procent av grisgårdarna, 54 procent av får- och getgårdarna och 71 procent av fjäderfägårdarna. I statsbudgeten för 2023 är anslaget för djurvälfärdsersättningar 74 miljoner euro.
Djurvälfärdsersättning kan beviljas för åtgärder avsedda att förbättra djurens välbefinnande, såsom upprättande av en välbefinnandeplan för nötkreatur, grisar, får, getter och fjäderfä och för att förbättra förhållandena för kalvar, nötkreatur av hankön, får, getter, suggor, gyltor, avvanda smågrisar, slaktgrisar och fjäderfä. Stöd till betesgång betalas för får, getter, ungdjur, dikor och mjölkkor. Det beviljas också stöd för utomhusvistelse för nötkreatur. Stöd för kalvnings-, behandlings- och sjukboxar beviljas för nötkreatur. Stöd beviljas för förbättring av grisningsförhållanden för suggor och gyltor samt för omställning till frigrisning.
Regeringen antog 2018 riktlinjer om att djurvälfärdsersättningen för frigrisning ska höjas från 349 euro per djurenhet till 436 euro per djurenhet och att åtgärden fri grisning godkänns för en del av produktionen på gården. År 2023 är djurvälfärdsersättningen 555 euro per djurenhet för frigrisning och 445 euro per djurenhet för förbättring av grisningsförhållandena. De här åtgärderna kommer förhoppningsvis att sänka tröskeln för omställning till frigrisning. Åtgärden förbättra grisningsförhållanden kräver inte att man helt slutar att använda grisningsboxar, utan en sugga/gylta får flyttas till en grisningsbox tidigast två dygn före beräknad grisning och suggan/gyltan får hållas i boxen i högs tre dygn efter grisningen. I undantagsfall får suggan hållas i boxen i högst sju dygn. Ovan nämnda åtgärd ingår även i villkoren för djurvälfärdsersättning 2023 . Grisbonden kan dessutom välja åtgärden fri grisning, där suggan ska få röra sig fritt före grisningen, under hela grisningstiden och därefter under hela digivningsperioden. Grisningsboxens yta ska vara minst 7 m2. Fri grisning enligt ovan har konstaterats ha en positiv effekt på suggornas välbefinnande.
Tabell 3. Antal åtgärder för ersättningar för djurens välbefinnande, antal gårdar och ersättningsbelopp 2016–2022 (källa: Livsmedelsverket).
År | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Antal åtgärder totalt | 20 391 | 20 435 | 20 448 | 20 696 | 20 902 | 20 826 | 20 473 |
Antal åtgärder per gårdsenhet | 3,18 | 3,29 | 3,36 | 3,43 | 3,52 | 3,55 | 3,60 |
Antal gårdsenheter | 6 412 | 6 205 | 6 088 | 6 038 | 5 981 | 5 864 | 5 684 |
Ersättningsbelopp totalt, miljoner euro | 52,1 | 56,6 | 58,1 | 61,4 | 65,5 | 71,0 | 75,0 (uppskattning) |
Neuvo 2020
I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 ingick systemet för jordbruksrådgivning Råd2020, genom vilket bönderna också kunde få råd om djurhälsa och djurvälfärd. Med stöd från Råd2020 kunde djurbonden till exempel låta göra upp en hälsovårdsplan för produktionsdjuren. Planerna upprättades av godkända rådgivarveterinärer. Ansökning av rådgivningsersättningarna för GJP-perioden 2023–2027 har ännu inte utlysts. Råd2020 har varit en förmånlig rådgivningskanal för producenterna som endast betalt mervärdesskattens andel av de totala kostnader för rådgivningen. Ett lantbruksföretag kunde få rådgivning för 15 000 euro under perioden 2015–2022.
Ersättning för ekologisk odling
Ersättning för ekologisk odling ingick i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020. Under den nya GJP-perioden 2023–2027 är ersättningen för ekologisk husdjursproduktion 160 euro/hektar + 130 euro/0,5 djurenheter/hektar per år. Villkor för ersättningen är en femårig förbindelse om ekologisk produktion och gården ska dessutom vara ansluten till kontrollsystemet för ekologisk produktion.
Villkoren för ekologisk djurproduktion är till vissa delar strängare än minimikraven enligt djurskyddsbestämmelserna. Kraven på utrymme för djuren inomhus och utomhus är större än inom konventionell produktion År 2018 uppgick ersättningarna för ekologisk produktion till cirka 53 miljoner euro. Det går inte att fastställa djurhållningens andel av ersättningsbeloppet eftersom ersättningen för ekologisk djurproduktion är kopplad till ekologisk åkerodling. Bönder som driver ekologisk jordbruksproduktion kan också få andra jordbruksstöd enligt villkoren för respektive stödordning.
Andra program och projekt
Projekt inom livsmedelskedjan syftar till att främja kompetensen hos aktörerna i livsmedelskedjan, konsumenternas hållbara val och livsmedlens spårbarhet. Företag och organisationer kan ansökan om understöd för betydande, riksomfattande och allmännyttiga projekt som främjar livsmedelskedjans verksamhet. Projekten kan innefatta kunskapsöverföring, information, säljfrämjande åtgärder eller utvecklingsinsatser. De ska vara riktade till aktörer inom livsmedelssektorn, jordbrukare eller konsumenter. Projekten administreras av Livsmedelsverket. Finansiär är jord- och skogsbruksministeriet. Projekt inom livsmedelskedjan har också arbetat för djurvälfärden, till exempel Helsingfors universitets projekt SAPARO 2020–2022, för utveckling av en app för systematisk övervakning av svansbitning på grisgårdar.
Program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter är kampanjer som riktas till den inre marknaden och tredjeländer. Det är möjligt att få EU-stöd för dem. Syftet med programmen är att öka medborgarnas kunskaper om produkterna, främja åtgången av produkterna och öppna marknader för jordbruksprodukter utanför Europa. Utöver frukt och grönsaker kan programmen gälla mjölk och kött och produkter som tillverkats av dessa.
Skolmjölksstöd är EU-stöd avsett för barn inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen samt på andra stadiet. Stödberättigande produkter är mjölk och surmjölk samt övriga surmjölksprodukter och ostar.
Konsumtion av animalieprodukter och stimulering av efterfrågan
Konsumtion av animalieprodukter
År 2017 utgjordes cirka 45 procent av våra matutgifter av animaliska produkter, det vill säga kött och köttprodukter, fisk och fiskprodukter, mjölk, ost och ägg (Faktagaffeln 2018). År 2021 var andelen 36 procent (Faktagaffeln 2022). Åren 2019, 2020 och 2021 konsumerade finländarna 79,6 kg, 79,3 kg respektive 79,1 kg uppslaktat kött, det vill säga kött med ben (tabell X). Mest konsumerades griskött: åren 2019–2021 var konsumtionen 30,8 kg, 29,7 kg respektive 28,9 kg per person. Konsumtionen av fjäderfäkött ökar år för år: åren 2019–2021 var konsumtionen 26,4 kg, 27,5 kg respektive 28,4 kg, medan konsumtionen av nötkött minskade (18,8 kg, 18,7 kg respektive 18,4 kg). Konsumtionen av andra köttslag är mindre än ett kilo per person. År 2021 var den totala köttkonsumtionen cirka 0,5 kg mindre per person än år 2019. Konsumtionen av fjäderfäkött ökade med tre procent mellan 2020 och 2021, och procentandelen för griskött minskade lika mycket. Åren 2019–2021 konsumerade finländarna 15,2 kg, 15,2 kg respektive 14,9 kg fisk och 11,9 kg, 12,4 kg respektive 11,9 kg ägg per person. Ostkonsumtionen åren 2019–2021 var 24,9 kg, 25,3 kg respektive 25,5 kg per person (Naturresursinstitutet, Näringsbalansen 2021).
Tabell 4. Köttkonsumtion i Finland (mn kg) 2007–2021. Källa: Naturresursinstitutet, Näringsbalans.
År | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nötkött | 99 | 97 | 95 | 100 | 100 | 102 | 100 | 102 | 105 | 105 | 107 | 106 | 104 | 103 | 102 |
Griskött | 185 | 187 | 184 | 187 | 196 | 195 | 194 | 189 | 193 | 191 | 184 | 179 | 170 | 164 | 160 |
Fjäderfäkött | 87 | 92 | 93 | 97 | 98 | 103 | 106 | 110 | 118 | 129 | 137 | 141 | 147 | 152 | 158 |
Åren 2019–2021 producerades i Finland cirka 402 miljoner kg, 412 miljoner kg respektive 413 miljoner kg kött av nöt, gris, fjäderfä, får, ren och häst (exkl. vilt och innanmat), med störst andel för griskött (171 mn kg, 176 mn kg respektive 176 mn kg åren 2019–2021). År 2021 var självförsörjningsgraden, det vill kvoten mellan produktion och konsumtion, 110 procent för griskött, 85 procent för nötkött, 93 procent för fjäderfäkött, 116 procent för ägg och 96 procent för mjölk och flytande mjölkprodukter (Faktagaffeln 2022).
Utbudet av vegetabiliska produkter som ersättning för animaliska livsmedel ökar hela tiden och allt fler människor är intresserade av att äta mindre eller inget kött. Orsaker till att sluta äta kött kan vara till exempel den egna hälsan, miljöhänsyn eller djurens rättigheter. Att få människor äta mer vegetariskt är ett viktigt mål också på EU-nivå. Till det syftar bland annat unionens policy för självfrämjande åtgärder.
Kostrekommendationer avråder från att äta alltför mycket rött kött (nöt, gris, får). Enligt undersökningen FinRavinto 2017 äter nästan 80 procent av männen och 26 procent av kvinnorna i Finland mer rött kött och processat kött än vad som rekommenderas, och alltför få äter tillräckligt med grönsaker med tanke på rekommendationerna och sin egen hälsa. Rekommendationer för skolbespisningen från 2017 uppmuntrar till att öka utbudet av vegetariska rätter, fisk och ljust kött.
Utsläppen från djurhållningen och minskningen av köttkonsumtionen har blivit ett stort tema i klimatdebatten. Ändringar i människors kosthållning avspeglas på djurvälfärden. Minskning av köttkonsumtionen innebär att det behövs färre grisar, kycklingar och nötdjur för att tillgodose den inhemska konsumtionen. Jord- och skogsbruksministeriet har i enlighet med regeringsprogrammet utarbetat ett utkast till ett program för klimatvänlig mat. Syftet med programmet är att stödja omställningen till ett klimatsäkert livsmedelssystem. Projektet för programmet startade redan i början av 2020, men den politiska behandlingen är inte klar. Det råder politisk oenighet om hur mycket finländarna bör minska sin köttkonsumtion.
Ett av målen för klimatvänlig livsmedelspolitik enligt regeringsprogrammet för regeringen Marin är öka andelen växtbaserad mat inom offentliga upphandlingar och måltidstjänster. Vidare ska kommunerna uppmuntras att gynna finländska närproducerade och ekologiska produkter i fråga om kött, ägg och mjölk. I Helsingfors har UniCafe helt slutat med nötkött i sina restauranger för att minska företagets koldioxidavtryck. Även inom försvarsmakten serveras mer vegetarisk mat.
Åren 2019–2021 utgjorde ekologiskt kött (huvudsakligen nötkött) 1 procent av den totala köttproduktionen i Finland. Ekologisk mjölk stod år 2021 för 3,7 procent av mjölkproduktionen och ekologiska ägg för 6,8 procent av äggproduktionen. Åren 2019–2021 fanns det tre ekologiska kycklinggårdar. I Finland finns tillsvidare inga ekologiska fiskodlingar, men ekologiskt odlad lax importeras från Norge.
Marknadsföringspåståenden och kvalitetssystem för animaliska produkter
Djurens välbefinnande är ett allt vanligare argument i marknadsföringen av animaliska produkter. Livsmedelsverket har anvisningar om användningen av påståenden om djurs hälsa och välfärd vid marknadsföring. Livsmedelsverket har också rätt att förbjuda livsmedelsföretag att fortsätta med marknadsföring som strider mot bestämmelserna. Informationen om animalieproduktionen får inte vara vilseledande, utan sanningsenlig och begriplig för vanliga konsumenter. Livsmedelsverket anser att påståenden som hänvisar till djurens hälsa, djurens välfärd och djurhållningen är faktapåståenden och att det då måste bevisas att påståendena håller streck.
Det allmänna grundläggande kravet på all djurhållning är att djuren ska behandlas väl och att minimikraven enligt djurskyddslagstiftningen ska uppfyllas. Vid marknadsföring av livsmedel kan berättas om sådana produktionssätt och egenskaper, i fråga om vilka produkten avviker från andra motsvarande produkter. Livsmedelsverket rekommenderar att välfärdskrav som överstiger de lagstadgade kraven och som förs fram i marknadsföringen bygger på kvalitetssystem. Då kan man verifiera att kraven uppfylls. Kvalitetssystem är till exempel näringens certifierade kvalitetssystem och livsmedelskedjans nationella kvalitetssystem.
Nationell märkning för djurvälfärd
Finland inleddes arbetet för nationell djurvälfärdsmärkning redan 2017. Naturresursinstitutet, Pellervo ekonomisk forskning och aktörer inom branschen utarbetade ett förslag till kriterier för djurvälfärdsmärkning av animaliska produkter. Livsmedelsförpackningar skulle förses med ett märke som anger produktionssättet och produktens kvalitet med hänsyn till djurens välbefinnande. Märkningen ska förbättra produktionsdjurens livskvalitet och ge konsumenterna information om djurvälfärden som stöd för deras beslut. Den ger producenterna möjlighet att utveckla produktionen och få en rimlig ersättning för sin arbetsinsats. En animaliegård ska uppfylla specifika kriterier för att den ska få använda märkningen.
Enligt planerna ska kriterier för välfärdsmärkningen vara bland annat att djuren får förebyggande veterinärmedicinsk vård, lever i goda förhållanden samt behandlas och sköts väl. Djuren ska också få vara frigående och i viss omfattning även ges möjlighet till naturbete eller vistelse utomhus. Märkningen med tre olika nivåer ska möjliggöra successiv utveckling av animalieproduktionsgårdarna och skapa en tillräckligt stor volym med tanke på marknaden. Det är viktigt att märkningen kvalitetsgranskas och djurvälfärden utvecklas systematiskt av ett oberoende organ. Den föreslagna modellen kan användas av bland annat köttförädlings- och mejeriindustrin, äggpackerierna, livsmedelshandeln, myndigheterna, civilsamhällsorganisationerna och jordbruksföretagarna.
Införandet av märkningen förutsätter ett öppet och aktivt förhållningssätt inom näringen. Företagen behöver incitament för att ansluta sig till märkningen. Å andra sidan ska konsumenterna vara beredda att betala för bättre djurvälfärd genom ett högre pris på varorna. Extrapriset ska användas för att täcka parternas kostnader på ett marknadsstyrt sätt. Enligt en förfrågan förhöll 76 procent av finländarna sig positivt till att köpa varor som försetts med djurvälfärdsmärkning, och en del av dem var också beredda att betala för god djurvälfärd. Många konsumenter gav positiv respons om djurvälfärdsmärkningen vid ett produkttest hösten 2020.
Den nationella märkningen för djurvälfärd ELVI lanserades våren 2023. På gårdar vars produkter godkänts för ELVI-märkning granskas den allmänna djurvälfärden regelbundet av ett oberoende organ i enlighet med det internationella forsknings- och evidensbaserade WelfareQuality®-protokollet. ELVI-märkning införs först inom mjölkprodukter. ELVI-märkningen administreras av Finwelfare Oy.
EU-märkning av djurvälfärd
Genom att kraven skärps kommer djurvälfärd att bli en prioritet även på EU-nivå. Kommissionen planerar att införa EU-omfattande djurskyddsmärkning för djurs välbefinnande. Avsikten är att lägga fram ett förslag till lagstiftning om EU-omfattande djurskyddsmärkning av livsmedel som producerats i enlighet med djurskyddskrav som överstiger minimikraven enligt EU-lagstiftningen. Kommissionen har publicerat en studie av djurvälfärdsmärkningar. Studien innehåller bland annat en sammanställning av märkningssystem som redan används inom unionen och som innehåller påståenden om djurens välbefinnande. Man har också analyserat hur väl konsumenterna är insatta i djurvälfärdsnormerna.
Syftet med en EU-omfattande djurskyddsmärkning är att förbättra djurens välbefinnande för så många produktionsdjur som möjligt. Märkningen antas bidra till större trovärdighet och öppenhet på marknaden och ge konsumenterna bättre möjligheter att göra informerade val. Märket kan också användas för att belöna de producenter som rättar sig efter kriterierna för märkningen.
Märkningskriterierna ska gå utöver EU:s befintliga lagstadgade krav för djurskydd, gradvis inkludera alla husdjurarsarter med täckning för hela deras livstid (inbegripen transport och slakt) och harmonisera med befintlig nationell och EU-omfattande djurskyddsmärkning, konstateras i slutsatser av Europeiska unionens råd.
Aktörer inom djurvälfärd
Finlands i ordningen andra djurskyddsombudsman har främjat djurs välbefinnande sedan 1 september 2020. Inrättandet av tjänsten hade upptagits i regeringsprogrammet 2019. Ombudsmannen är en självständig och oberoende aktör, trots att tjänsten sorterar under Livsmedelsverket. Tjänsten är tillsatt på viss tid till utgången av 2023.
Delegationen för animalieproduktionsdjurens välbefinnande som tillsattes i anslutning till jord- och skogsbruksministeriet 2009 är inne på sin femte treårsperiod 2022–2025. Delegationen har de senaste åren yttrat sig om utkastet till lagen om djurvälfärd och deltagit i delegationerna för djurärendens gemensamma ställningstagande om uppfödning och användning av insekter i Finland. Delegationen har tagit ställning till bland annat kirurgisk kastrering av spädgrisar av hankön, säkerställande av grundläggande veterinärmedicinska tjänster och tillgången till torrströ och biffdjurs välbefinnande.
Delegationen för sällskaps- och hobbydjurens välbefinnande inrättades vid jord- och skogsbruksministeriet 2010. Delegationen är inne på sin fjärde treåriga mandatperiod 2021–2024. Delegationen har under innevarande mandatperiod uttalat sig om utkastet till lag om djurs välbefinnande och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den och regeringens proposition med förslag till veterinärvårdslag och till vissa lagar som har samband med den. Delegationen har deltagit i delegationerna för djurärendens gemensamma ställningstagande till uppfödning och användning av insekter i Finland och tagit ställning till fyrverkeripjäsers negativa effekter, permanenta tjänsten som djurskyddsombudsman och användning av levande måldjur för grythundsprov.
Delegationen för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål har verkat sedan 2013 och är nu inne på sin andra femåriga mandatperiod. Delegationen har till uppgift bidra till att principen för ersättning av djurförsök, begränsning av antalet djur i försöken och förbättring av djurens förhållanden och välbefinnande (den s.k. principen om 3R) genomförs. Delegationen verkar i anslutning till Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Delegationen var initiativtagare till delegationerna för djurärendens gemensamma utlåtande om uppfödning och användning av insekter i Finland.
Djurens välfärdscentral verkade åren 2009–2016 i anslutning till veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Sedan början av 2017 finns centralen i anslutning till Naturresursinstitutet. Djurens välfärdscentral är en självständig aktör som inrättats för att sprida forskningsrön om djurens välfärd och främja djurens välbefinnande. Centralen har en egen kommunikationsfunktion och webbplatsen elaintieto.fi. Centralen är sekreterare i delegationen för animalieproduktionsdjurens välbefinnande och delegationen för sällskaps- och hobbydjurens välbefinnande. Dessutom har jord- och skogsbruksministeriet utsett centralen till kontaktpunkt för vetenskapligt stöd enligt EU:s avlivningsförordning (rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning).
Ordförande för riksdagens djurskyddsgrupp under regeringen Marin var Jenni Pitko (gröna) och vice ordförande var Mia Laiho (saml). Aktuella djurskyddsärenden vid riksdagen kan sökas på riksdagens webbplats med lämpliga söktermer.
Finlands djurrättsjurister rf är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för erkännande av djurs grundläggande rättigheter och upptagande av djurs grundläggande rättigheter i Finlands grundlag på samma sätt som de mänskliga rättigheterna.
Djur som främjare av människors välbefinnande
Användning av assistansdjur (tjänstedjur, hjälpdjur) för att främja människors välbefinnande är en växande bransch. Flera olika arter används som assistansdjur, de vanligaste är hundar, katter och hästar. Djuren kan utföra många olika slags uppgifter. Djurassisterade aktiviteter omfattar bland annat hästunderstödd terapi (ridterapi) och socialpedagogisk hästverksamhet. Man ska alltid se till assistansdjurets välbefinnande; till exempel ska djuren få återhämta sig tillräckligt från arbetet. Alla djurarter och djurindivider lämpar sig inte som assistansdjur.
Grön omsorg är till naturen och landsbygden kopplad verksamhet som upprätthåller och befrämjar välmående och livskvalitet hos människor. Föreningen Green Care Finland arbetar för införande av natur-, djur- och lantbruksunderstödda metoder i tjänster inom välmående och hälsa. På föreningens webbplats finns en förteckning (på finska) över publikationer om djurassisterade aktiviteter.
EU:s välfärdspolitik för djur
EU:s välfärdspolitik för djur utgår från de bestämmelser som genom Lissabonfördraget infogades som artikel 13 i EU-fördraget och som fastställer att djuren är kännande varelser. Därigenom ska djur behandlas så att de inte utsätts för onödigt lidande. Detta gäller djur som människan har hand om, som produktionsdjur och djur under transport, inklusive till slakt.
Europeiska kommissionen har meddelat att den före utgången av 2023 kommer att lämna ett förslag till översyn av unionens djurskyddslagstiftning. Syftet med översynen är att anpassa unionens djurskyddslagstiftning efter senaste forskningsrön, utvidga tillämpningsområdet för bestämmelserna, förenkla genomförandet av bestämmelserna och säkerställa ett bättre skydd av djurens välbefinnande. Revideringen av EU:s djurskyddsbestämmelser föregås av flera utredningar, bland annat kontroll av lagstiftningens ändamålsenlighet. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) sammanställer forskningsbaserade rapporter om djurskyddet som underlag för kommissionens lagstiftningsreform.
Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet (DG SANTE) ansvarar för frågor som gäller djurskydd, med undantag för försöksdjur. Skyddet av försöksdjuren handhas av generaldirektoratet för miljö (DG ENV). År 2017 inrättades samarbetsplattformen EU Platform on Animal Welfare. Europeiska unionen har också tre referenscenter för djurvälfärd.
I rapporten Animal Welfare in the European Union som upprättades 2017 på uppdrag av Europaparlamentet, konstateras att EU:s politik och lagstiftning om djurvälfärd har haft en positiv inverkan globalt på både EU:s rykte och djurens välbefinnande. De flesta djurslag som hålls inom EU omfattas dock inte av unionens djurskyddslagstiftning och därför behövs såväl en EU-omfattande djurskyddslag som särskilda bestämmelser för flera olika djurarter.
Aktuell information om Europaparlamentets arbete på djurskyddsområdet finns på parlamentets webbplats. En av de äldsta tvärpolitiska grupperna för djurskydd och djurvälfärd vid Europaparlamentet är Intergroup on the Welfare and Conservation of Animals. Den finska europaparlamentarikern Sirpa Pietikäinen (EPP) har länge varit aktiv i gruppen, först som ordförande och numera som hedersordförande.
EU:s gröna giv innefattar strategin Från jord till bord, som syftar till att skapa mer hållbara livsmedelskedjor, och EU:s strategi för biologisk mångfald, vars mål är att stoppa förlusten av biologisk mångfald. I strategierna förenas perspektiven för miljön, jordbruksproducenterna, företagen och konsumenterna.
Syftet med strategin Från jord till bord är att omvandla det sätt på vilket livsmedel produceras, transporteras och konsumeras. Det är fråga om EU:s första livsmedelspolitiska strategi som omfattar både produktionsledet och konsumentledet. Med strategin vill man bland annat främja hållbara odlingssystem och öka det ekologiska jordbrukets andel, minska användningen av växtskyddsmedel, gödningsmedel och antibiotika, förbättra konsumenternas kunskaper om hållbara livsmedelsval och minska matsvinnet inom EU. Målen ska nås genom 27 konkreta åtgärder. Bland annat ska den ekologiska produktionens andel ökas till 25 procent av jordbruksmarken och även andelen ekologiskt odlad fisk ska ökas betydligt. Användningen av antibiotika inom djurhållningen och fiskodlingen ska halveras.
EU hade åren 2012–2015 unionens i ordningen andra djurskyddsstrategi. Efter en rekommendation från Europeiska revisionsrätten utvärderade kommissionen strategin och publicerade resultatet av utvärderingen. Kommissionen bedömde om strategin var ändamålsenlig samt om målen hade nåtts och om de fortfarande var relevanta.
Avveckling av burhållning
Europeiska kommissionen och Europaparlamentet har uttryckt till stöd till medborgarinitiativet End the Cage Age om att förbjuda burhållning av värphöns, unghöns, avelsdjur för värphöns och slaktkycklingar, vaktlar, ankor, gäss, kaniner, suggor och kalvar före 2027. Initiativet tog inte ställning till burhållning av pälsdjur, eftersom pälsdjurshållning inte omfattas av EU-reglering. Avveckling av pälsproduktionen krävdes däremot i EU-medborgarinitiativet Fur Free Europe(Ett pälsfritt Europa), som inhämtade underskrifter fram till utgången av februari 2023.
Tankesmedjan Institute for European Environmental Policy har utarbetat en rapport om hur omställningen till burfri djurhållning i Europa kan finansieras (Financing the cage-free farming transition in Europe).
Europeiska unionens råds slutsatser om djurvälfärd
EU:s jordbruksråd antog i december 2019 Europeiska rådets slutsatser om djurvälfärd som en integrerad del av en hållbar animalieproduktion. Slutsatserna hade utarbetats under Finlands ledning. I slutsatserna fastställs att den nuvarande unionslagstiftningen ska moderniseras för att anpassa den till de senaste vetenskapliga rönen särskilt på områden som djurtransporter över långa sträckor, välbefinnande hos fullvuxna nötkreatur, försäljning av hundar och katter samt djurslakt. De enhälligt undertecknade slutsatserna har politisk tyngd, trots att de inte är rättsligt bindande.
De flesta medlemsstater ansåg att unionslagstiftningen om djurvälfärd inte var tillräckligt heltäckande och att den bör moderniseras. Det saknas gemensam unionslagstiftning om bland annat djurhållning och uppfödning av nötdjur, avelsdjur för slaktkycklingar, får och getter samt hundar och katter.
I synnerhet önskades modernisering av den nuvarande lagstiftningen gällande transporter av levande djur och djurslakt. I synnerhet har långa exporttransporter från EU med fog väckt oro. I stället för att transportera levande djur vore det bättre att slakta djuren i avgångslandet och transportera köttet.
Utöver en gemensam lagstiftning uttrycks i slutsatserna en önskan om att kommissionen vidtar åtgärder för frivilligt främjande av djurens välbefinnande. Ett sätt att förbättra djurens välbefinnande genom frivilliga åtgärder är olika kvalitetssystem, som djurskyddsmärkning av produktförtackningar.
Det återstår en hel del att göra för att åstadkomma enhetlig efterlevnad av den nuvarande lagstiftningen eftersom medlemsländerna tolkar gemensamma bestämmelser på olika sätt. I syfte att skapa enhetlig tolkning och sprida bästa praxis mellan länderna har man inrättat två referenscentrum för djurskydd, den ena med inriktning på grisar och den andra med inriktning på fjäderfä och andra små produktionsdjur. I rådets slutsatser uttrycker medlemsländerna sitt stöd till de nuvarande och de kommande referenscentren.
I slutsatserna uppmanas kommissionen att i så stor utsträckning som möjligt arbeta för djurskyddet även utanför EU. Medlemsländerna önskar att EU tar med djurskydd i förhandlingar om globala handelsavtal. Kommissionen förväntas också utarbeta en ny EU-strategi för djurs välbefinnande.
Global välfärdspolitik för djur
Världsorganisationen för djurhälsa WOAH (World Organisation for Animal Health; tidigare OIE) integrerade djurvälfärd i sin verksamhet i början av 2000-talet. År 2017 antog organisationen sin globala djurskyddsstrategi. OIE:s arbetsgrupp för skydd av djur sammanträder årligen. Gruppens mötesrapporter och andra publikationer om djurskydd finns på OIE:s webbplats.
Djurskyddsorganisationen World Animal Protection har klassificerat 50 av världens länder enligt hur väl de enskilda länder tar hänsyn till djurskyddet i politiken och bestämmelserna. Länder kan jämföras på sidan Animal Protection Index. Finland är inte med i klassificeringen.
Business Benchmark
Business Benchmark on Farm Animal Welfare (BBFAW) har skapats av två stora djurskyddsorganisationer (Compassion in World Farming och World Animal Protection) som ett verktyg för mätning av företags hållbarhet och prestanda avseende produktionsdjurs välbefinnande. Syftet är att främja välfärden hos animalieproduktionsdjuren. Business benchmark mäter och jämför hur väl företag presterar inom beaktande av djurens välbefinnande, företagens engagemang och förfaranden för djurvälfärd samt deras kommunikation om insatserna. Med hjälp av systemet kan investerare, företag, civilsamhällsorganisationer och andra berörda parter bilda sig en uppfattning om företagens praxis och företagsansvar i fråga om animalieproduktion och djurens välbefinnande.
Den senaste rapporten från 2020 jämför de 150 största livsmedelsföretagen i världen genom en uppsättning kriterier för företagens insatser för djurens välbefinnande. Enligt rapporten är djurens välbefinnande en viktig aspekt för livsmedelssektorn och det görs framsteg hela tiden. Samtidigt finns det ofta brister i förståelsen för och dokumenteringen av djurens välbefinnande. Företag inom animalieproduktionen och förädlingen är bättre på att hantera och redovisa djurskyddsfrågor än företag handeln och restaurangbranschen. Behovet av hållbarhetsrapportering ökar för närvarande särskilt i Sydamerika och Fjärran Östern, där de största aktörerna inom den globala köttprodukten finns.
Gästpenna: Leena Suojala
Djurvälfärd allt viktigare inom jordbrukspolitiken

Djurs välbefinnande spelar en allt större roll i det komplexa jordbrukspolitiska systemet, både i Finland och inom EU. Politiska riktlinjer för djurvälfärden är enormt viktiga när man bedömer animalieproduktionens betingelser och behov av styrning och stöd, skriver expert Leena Suojala från MTK i sitt gästinlägg.
Djurvälfärdspolitik spelar en allt större roll
För animalieproducenter handlar valet av produktionsinriktning både om värderingar – om att vilja arbeta med djur – och om ekonomi. Lönsamheten i animalieproduktionen måste vara så pass god att vinsten räcker till för att driva företaget. Den här grundläggande principen förbises ibland när samhällsdebattens vågor går höga om att förbättra djurs välbefinnande, sluta äta kött eller rättfärdiga utnyttjandet av djur. Då är det lätt hänt att den inhemska och den globala produktionen dras över en kam. Animalieproduktionen i Finland är i global jämförelse ingen intensiv verksamhet, även om den är effektiv.
Den ekonomiska aspekten går lätt att mäta genom att vi räknar eurobelopp tillsammans med de övriga EU-länderna, med hänvisning till fri handel och varors fria rörlighet. Däremot saknas lika solida mätare för den politiska aspekten. Politik handlar om idéer, åsikter, värderingar, påverkan och kompromisser. Ändå är det inte egalt hurdana politiska riktlinjer samhället drar upp, när det är fråga om att bedöma animalieproduktionens betingelser och lönsamhet eller inriktningen av styrning och stöd till branschen.
Noteringarna om djur i regeringsprogrammet och genomförandet av dem
I det gällande regeringsprogrammet från 2019 ingår bland annat följande konkreta mål för animalieproduktionen:
Den proposition med förslag till lag om djurens välbefinnande som redan en gång slutbehandlats av riksdagen ska kompletteras så att djurens egenvärde och möjligheten till arttypiskt beteende fastställs i motiveringen till lagen. Tillsynen över lagstiftningen om djurens välbefinnande ska också förbättras och videoövervakningen i slakterier effektiviseras. En tjänst som djurskyddsombudsman ska inrättas i Seinäjoki. Enligt regeringsprogrammet ska det också tillsättas en expertarbetsgrupp som ska utreda på vilket sätt målen för svinsektorn om att frångå grisningshäckar kan stödjas. I en annan notering fastställs att möjligheterna att frångå kastrering av grisar ska utredas och tillräcklig smärtlindring i samband med smärtsamma åtgärder garanteras.
Till djurs hälsa och välbefinnande anknyter också noteringen om att fortsätta ansträngningarna att minska användningen av antibiotika och att hålla vårt land fritt från salmonella. För att hållbara produktionssätt ska främjas och överanvändningen av antibiotika minska lovade regeringen att utreda om det kan införas en skatt på antibiotika i fråga om animaliska produkter. Allvarliga djursjukdomar ska bekämpas, och slopandet av försäkringspremieskatten på djursjukdomsförsäkringar ska verkställas. Dessutom lovade man att inrätta en nationell fond för bekämpning av djursjukdomar tillsammans med lantbruksföretagarna och livsmedelsindustrin. Vidare ska lagstiftningen om veterinärtjänster ändras så att ansvaret för att ordna dygnet-runt-jour kvarstår hos den offentliga sektorn.
Då vi nu, våren 2021, utvärderar genomförandet av regeringsprogrammet, kan vi konstatera att nästan alla ovan nämnda åtgärder har genomförts eller pågår. Just nu väntar vi på att utkastet till lag om djurvälfärd skickas på remiss, vilket enligt ministeriet kommer att ske under våren 2021. Djurskyddsombudsman Saara Kupsala har tillträtt sin post. Arbetsgruppen för frigrisning lämnade sin slutrapport som utgör underlag för åtgärder i systemet för djurvälfärdsersättningar. Delegationen för animalieproduktionsdjurens välbefinnande diskuterar alternativ till kirurgisk kastrering. Kontrollerad användning av antibiotika och minskning av behovet av läkemedel är en av prioriteringarna i åtgärderna för djurvälfärdsersättningar inför följande programperiod. Arbetsgruppen för fonden för bekämpning av djursjukdomar har för avsikt att överlämna sitt förslag till ministeriet före sommaren. Veterinärvårdslagen ska moderniseras så att jourtjänster och grundläggande veterinärmedicinska tjänster för alla husdjur säkerställs även framöver. Projektet för djurskyddsmärkning framskred under Naturresursinstitutet ledning enligt plan och slutrapporten är klar för publicering.
Nya sätt att främja djurs välbefinnande?
Djurs välbefinnande är en av komponenterna i hållbarhet och kvalitet. Den finländska animalieproduktionens valda strategi är att leverera kvalitet och den åtnjuter konsumenternas förtroende. Politik handlar dock allt om sammanjämkning av olika aspekter. Pandemin gav oss en lärdom om hur viktigt det är med försörjningsberedskap och egen livsmedelsproduktion.
Det är den enskilda producenten själv som bestämmer om sina investeringar på lång och kort sikt. Renovera byggnader, satsa på tekniska lösningar, frångå fixeringsbåsar eller båsladugårdar eller ställa om till en annan produktionsinriktning eller ett annat produktionssystem – de här är stora beslut för animalieproducenten och med tanke på produktionens kontinuitet och besluten kan inte fattas på lösa boliner, utan en vision om framtiden. Att främja djurs välbefinnande är ett av de framåtblickande val som man redan har gjort inom näringen och som samhället visat sitt stöd till på olika sätt. Samma trend syns också ute i Europa, även om vår inhemska produktion har ett gott försprång.
Text: Leena Suojala, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK