fbpx Siirry sisältöön
Djurvälfärd i Finland III

Djurskyddsombudsmannens slutord

Djurens välfärd och ställning i samhället är samhälleliga teman som alltjämt tilltar. Den etiska debatten om hur vi behandlar andra djurarter ökar ständigt. Vi får kontinuerligt mer information om djurens förmåga att känna och välfärdskrav. Rapporten om djurvälfärd i Finland publiceras för tredje gången och sammanställer värdefull information om läget för djurvälfärd och dess utveckling i Finland. Informationen om djurvälfärd är splittrad, och samlad information om djurvälfärd behövs till stöd för den samhälleliga debatten och beslutsfattandet samt för att bilda en helhetsbild.

Den nya lagen om djurvälfärd som träder i kraft i början av 2024 ställer upp ett mål för vårt samhälle att främja djurvälfärd och öka respekten för djur som varelser med ett egenvärde. Enligt lagen innebär djurvälfärd ett djurs upplevelse av sitt eget fysiska och mentala tillstånd. Mångsidig, aktuell och oberoende information om djurvälfärdsläget behövs för att det ska vara möjligt för oss att följa upp på vilket sätt och hur snabbt vi framskrider i främjandet av djurvälfärd. Genom regelbunden rapportering kan vi även upptäcka centrala utvecklingsområden och i tid identifiera utvecklingsvägar som försvagar djurvälfärden. Det är nödvändigt att samla information när åtgärder för främjande av djurvälfärd fastställs.

Rapportens avsnitt om trender innehåller förslag om flera indikatorer för uppföljning av läget och utvecklingen som gäller djurvälfärd. Finland saknar nationella och täckande indikatorer för uppföljning av djurvälfärd och förslagen är därför välkomna. Djurvälfärdens utveckling bör följas upp med flera indikatorer, på motsvarande sätt som man med olika indikatorer på andra områden i samhället följer upp till exempel hur de mänskliga rättigheterna eller miljöskyddet utvecklas. Samlad information om välfärdens läge och användningen av indikatorer för framskridande medför möjligheter att bedöma vilken effekt vidtagna åtgärder och lagstiftningen har på djurvälfärd. Detta stöder beslutsfattare och myndigheter i bedömningen av politiska åtgärder, företag i arbete för företagsansvar och organisationer i verksamhetsplanering. Indikatorerna ökar även medborgarnas tillgång till information om djurvälfärdsläget.

Den aktuella rapporten sammanställer liksom tidigare rapporter information om välfärden hos produktionsdjur, sällskaps- och hobbydjur och försöksdjur. En ny helhet i rapporten utgörs av de vilda djurens välfärd. Ställningen för vilda djur har länge granskats med hänsyn till exempelvis viltvård och naturskydd, medan välfärdsperspektivet som betonar djurindividens egna upplevelser har fått mindre uppmärksamhet. Det är därför viktigt att rapporten på ett samlat sätt framför på hur många sätt mänsklig verksamhet även påverkar de vilda djurens välfärd.

Rapporten innehåller även ett nytt avsnitt om hur globala problem – klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, antimikrobiell resistens och zoonoser – är kopplade till välfärden hos djuren som bor på vår planet. Välbefinnandet och hälsan hos människor, djur och naturliga system är på många sätt beroende av varandra. Förbättrandet av djurvälfärd kan hjälpa att lösa svårlösliga problem och därmed främja välfärden även för människor och natur.

Rapporterna som publiceras med några års mellanrum visar att det i vårt land finns allt mer offentligt tillgänglig statistisk information om djurvälfärd. Utöver av myndigheter produceras statistisk information av till exempel organisationer, näringslivet, handeln och rådgivningsorganisationer. Å andra sidan finns det fortfarande en brist på grundläggande information, eller så är informationen inte lättillgänglig. Om sällskaps- och hobbydjur finns det endast en liten mängd uppföljningsdata som myndigheterna samlat in. För att främja välfärden hos till exempel sällskapsdjur behöver vi information om antal individer. Genom märkning av hundar och katter och registrering av dem i myndighetsregister kommer vi i framtiden att få viktig grundläggande information om Finlands vanligaste sällskapsdjur. Det skulle även behövas mer offentligt publicerad statistisk information om förhållanden för hållning av produktionsdjur, till exempel för att följa upp hur frigrisningen framskrider. Vad gäller försöksdjur behöver vi fler konkreta indikatorer och mer uppföljning för att följa upp hur principen för ersättande, begränsning och förfining framskrider.

Rapporten lyfter fram flera positiva utvecklingstrender i förbättringen av djurvälfärd. En viktig av dessa är färdigställandet av lagen om djurvälfärd och de välfärdsförbättringar och tidsfrister för framskridande som skrivits in i lagen. Inom den närmaste framtiden är det möjligt att förbättra djurvälfärden ytterligare genom förordningar som kompletterar lagen och ger närmare artspecifika krav på till exempel avel, åtgärder, behandling, skötsel och förhållanden under vilka djuren hålls. På allmän nivå håller förhållandena för produktionsdjur att gå mot en riktning av friare rörlighet. Till exempel har merparten av våra hönshus övergått från inredda burar till golvsystem, mjölkkor från båsladugårdar till lösdriftsstall, och i hållningen av suggor är vi på väg att övergå till burfri betäckning och grisning. Också konsumenternas möjligheter att göra val som stödjer välfärden har ökat när det första kvalitetsmärket för djurvälfärd infördes i Finland. Man avstår även stegvis från smärtfulla åtgärder som inte längre behövs, och smärtlindringen har förbättrats när mängden forskningsbaserad information har ökat.

Å andra sidan framgår det av rapporten även att framskridandet har avstannat i vissa frågor, till exempel behövs det fortfarande aktiva åtgärder för att främja kalvarnas hälsa, det behövs fungerande alternativ för koldioxidbedövning och kraven i lagstiftningen som gäller hållning av pälsdjur bör revideras i snabb takt. Antalet kycklingar har ökat betydligt, vilket i allt högre grad ökar den etiska betydelsen av kycklingarnas välfärd. Rapporten berättar även om aspekter som försämrats, till exempel betar mjölkkor mindre och transportsträckorna för djur är långa, frågor som det är viktigt att beslutsfattare ägnar uppmärksamhet åt. Dessutom har jaktlagstiftningen delvis ändrats i en riktning som försämrar djurvälfärd. Uppmärksamhet bör ägnas till exempel åt förankring av etiskt hållbara tillvägagångssätt vid fångst av främmande arter.

För att förbättra djurvälfärd krävs ett starkt informationsunderlag, öppenhet, diskussion och kontinuerlig bedömning av beslutsfattandet. Rapporten innehåller mycket nyttig information och tankeställare för såväl vanliga medborgare, beslutsfattare som fackfolk.

Saara Kupsala, djurskyddsombudsman (till och med 31.12.2023)