Finländarna är intresserade av djurvälfärd. I undersökningar betraktas djurvälfärd som ett viktigt etiskt värde, och många uppger att de vill se bättre levnadsförhållanden för produktionsdjuren. Vid butikshyllan följer valen dock inte alltid värderingarna. Vad beror denna motsättning på, och vad säger den om den finländska matkulturen? I Djurrike-podden diskuteras ämnet med professor i matkultur Johanna Mäkelä och forskaren Katriina Heinola, som disputerat om konsumenters betalningsvilja.
Djurets väg till tallriken har blivit osynlig
I den finländska matdebatten har djurvälfärd relativt sent blivit ett synligt tema. Enligt Johanna Mäkelä, professor i matkultur vid Helsingfors universitet, har ämnet blivit en del av den offentliga diskussionen framför allt under de senaste 10–15 åren. Samtidigt har djurvälfärd kopplats till diskussioner om djurrättigheter, ansvar och vilken typ av mat vi anser vara acceptabel.
När förändringar i matkulturen granskas framträder övergången från knapphet till överflöd som en central utvecklingstrend. Så sent som under första hälften av 1900-talet diskuterades om människor fick tillräckligt med näring. I dag handlar oron ofta om överkonsumtion. Samtidigt har kött blivit en vardaglig del av kosten. Konsumtionen har ökat kraftigt, och särskilt populariteten för fjäderfäkött har ökat snabbt under de senaste årtiondena.
”Tanken på vad som händer med djuret innan det hamnar på människors matbord har i stor utsträckning försvunnit bakom kulisserna.”– Johanna Mäkelä
Förändringen av livsmedelssystemet har också förändrat människors relation till djur. Tidigare var djuren en del av människors vardagliga livsmiljö, men genom urbanisering, specialisering och industrialiserad livsmedelsproduktion har konsumenterna distanserats från produktionen. För många syns matens ursprung numera endast i förpackningsmärkningen. Enligt Mäkelä är just denna distansering en av orsakerna till att diskussionen om djurvälfärd är viktig. När produktionen inte är synlig är det inte heller lätt att bedöma djurens levnadsförhållanden. Konsumenten tvingas fatta beslut utifrån begränsad information.
Problemet identifieras, men beteendeförändringen släpar efter
Forskaren Katriina Heinola vid Naturresursinstitutet undersökte i sin doktorsavhandling konsumenters betalningsvilja för förbättrad djurvälfärd. Resultaten visar att en del konsumenter är beredda att betala mer, men att konsumenterna inte utgör en enhetlig grupp. För vissa räcker det att djuret har god hälsa och får ändamålsenlig utfodring. Andra anser att till exempel mer utrymme, möjlighet till utevistelse eller möjlighet att utföra naturliga beteenden är viktiga faktorer. Studien visade också att förtroende är en avgörande faktor bakom konsumenternas betalningsvilja.
”Konsumenten köper snarare förtroende för djurvälfärden än djurvälfärd i sig.”– Katriina Heinola
Trots att oron över hur djur behandlas är utbredd syns den inte automatiskt i köpbeteendet. Enligt Heinola skulle en större grupp konsumenter vara beredd att betala ungefär tio procent mer för produkter med bättre djurvälfärd. Samtidigt är det sannolikt att majoriteten av konsumenterna i praktiken inte väljer ett djurvälfärdsmärkt alternativ vid varje inköpstillfälle.
Köpbeslut fattas på några sekunder
En väsentlig förklaring till klyftan mellan värderingar och handlingar är att människor inte fattar köpbeslut helt rationellt. I butiken fattas besluten snabbt, ofta utifrån invanda vanor. Konsumenter har vanligtvis varken tid, information eller mentala resurser att noggrant utvärdera alla alternativ i köpsituationen, konstaterar Heinola. Därför styr vanor beteendet i hög grad. Även om djurvälfärd är ett viktigt värde kan den hamna i skuggan av pris, smak, bekvämlighet eller rutiner.
Allt ansvar för köpbesluten kan dock inte läggas på den enskilda konsumenten, påminner Johanna Mäkelä. Konsumenternas val påverkas också av information, lagstiftning, marknaden, produktutbudet och den samhälleliga diskussionen. Om djurvälfärden ska förbättras krävs förändringar på flera nivåer samtidigt.
Kommunikation om djurvälfärd behöver bli tydligare
Många konsumenter vill göra val som stöder djurvälfärden, men det är inte alltid lätt att känna igen märkningar för djurvälfärd. I Finland finns det fortfarande relativt få märkningar för djurvälfärd jämfört med till exempel Nederländerna, Tyskland, Danmark och Storbritannien.
Enligt Heinola behöver djurvälfärdsmärket ELVI bli mer synligt så att konsumenterna lär sig känna igen det och förstå dess betydelse. En märkning i sig räcker inte om dess innehåll förblir oklart. Samtidigt utmanas kommunikationen av att utforma välfärdspåståenden som är trovärdiga, informativa och lätta att förstå. För konsumenterna fungerar enkla budskap bäst, såsom information om djurens möjlighet till utevistelse eller extra utrymme. Djurvälfärd är dock en betydligt mer komplex helhet än en enskild egenskap som är lätt att marknadsföra.
Små steg mot bättre välfärd för produktionsdjur
Vilka förändringar skulle Mäkelä och Heinola vilja se i det finländska livsmedelssystemet? Heinolas förslag är ett litet och realistiskt steg: byt ut en kötträtt i veckan mot en vegetarisk maträtt och en annan mot en måltid där större hänsyn har tagits till djurvälfärden. Mäkeläs budskap är att inget livsmedelssystem är permanent. Våra matval behöver kontinuerligt omprövas utifrån hållbarhet, etik och rättvisa.
”Om jag fick ändra en enda sak skulle jag införa en systematisk förändring i varje finländsk allätares matkultur: varje vecka skulle en kötträtt ersättas med en växtbaserad maträtt och en annan med en måltid där man satsat mer på djurvälfärd.”– Katriina Heinola
Frågan om vi är beredda att betala för bättre djurvälfärd handlar alltså inte enbart om priset. Det handlar om kunskap, förtroende, hur enkla valen är att göra och i vilken utsträckning vi vill synliggöra djurens liv som en del av livsmedelssystemet.
Lyssna på avsnittet här
I det senaste avsnittet av Djurrike-podden diskuterar journalisten Matias Manner tillsammans med professor i matkultur Johanna Mäkelä och forskaren Katriina Heinola förändringarna i den finländska matkulturen samt konsumenternas vilja att satsa på produkter med högre djurvälfärd vid matinköp. Podden finns att lyssna på Spotify, YouTube och Apple Podcasts. Avsnittet finns också som transkriberad text här.
***
Djurrike är Djurens välfärdscentrals podcast där människans makt och ansvar i relation till andra djur diskuteras. Serien produceras av NN100.
Läs mer:
Hur behandlas produktionsdjur i Finland och Sverige? – Eläintieto.fi
Hur förändras djurpolitiken i Finland och EU? – Eläintieto.fi