Fiskvälfärd är en nyckelfråga i ansvarsfull fiskodling och fiske. Fiskars välbefinnande utgör en grundläggande del av en hållbar och ansvarsfull fiskproduktion och väcker ett allt större intresse bland konsumenter, beslutsfattare och organisationer. Även i det bredare samhället har frågan fått ökad uppmärksamhet. En ny rapport belyser bakgrunden till rekommendationer för fiskvälfärd, aktuell lagstiftning samt situationen i Finland. Den ger dessutom en översikt över den internationella forskningen på området. Rapporten innehåller 13 konkreta rekommendationer för att förbättra fiskarnas välbefinnande i olika skeden av produktionen, samt för hur välfärden kan regleras och hur utbildning inom området kan utvecklas.
Begränsad kunskap om fiskars välfärd jämfört med andra djur
Trots att odlad fisk har blivit allt vanligare på våra tallrikar är kunskapen om deras välfärd fortfarande bristfällig. Den ökande efterfrågan har lett till en expansion av fiskproduktionen, där målet är att förbättra livsmedelssäkerheten, minska importberoendet och främja en mer hållbar livsmedelsförsörjning, både i Finland och inom EU. Fiskodling lyfts ofta fram som en klimateffektiv produktionsform med lägre resursförbrukning än många landbaserade djurhållningssystem.
Samtidigt är fiskodling en intensiv form av djurproduktion där välfärden påverkas av flera faktorer, såsom produktionsmetoder, uppväxtförhållanden, vattenkvalitet, foder och hantering. Välfärdsriskerna varierar mellan olika produktionssystem, och många av dem är fortfarande otillräckligt utforskade, vilket försvårar arbetet med att säkerställa god fiskvälfärd.
Intresset för fiskars levnadsförhållanden och välmående ökar i samhället, men den nuvarande lagstiftningen är inte lika omfattande som för andra lantbruksdjur. Både internationella och nationella riktlinjer brister i att ta hänsyn till de biologiska och beteendemässiga skillnaderna mellan olika fiskarter och produktionsmiljöer. Det finns ett tydligt behov av mer specifik reglering och vägledning för att förbättra fiskvälfärden.
Rekommendationer syftar till att förbättra fiskars välfärd
Naturresursinstitutets projekt om fiskvälfärd samlade företag inom branschen, experter på fiskhälsa, forskare och andra aktörer för att tillsammans identifiera de största utmaningarna för fiskars välbefinnande i den inhemska odlingen och hitta lösningar som kan ligga till grund för ett välfärdsprogram. Slutrapporten kartlägger olika komponenter inom fiskvälfärden, inklusive produktionsmiljöer, indikatorer för välbefinnande, gällande lagstiftning, riktlinjer samt branschens och veterinärers syn på fiskvälfärd.
Rapporten presenterar också rekommendationer riktade till fiskodlare, myndigheter och lagstiftare, samt förslag på hur utbildning och forskning inom området kan utvecklas. Syftet med rekommendationerna är att stödja en hållbar och ansvarsfull fiskproduktion som möter både konsumenternas förväntningar och de etiska och juridiska krav som ställs på djurs välfärd.
13 insatser för att förbättra fiskars välfärd från uppfödning till reglering och utbildning
-
Stärk kompetensen hos personalen på fiskodlingsanläggningarna
Noggrann skötsel och korrekt hantering av fiskarna är grunden för god välfärd. Det kräver kunnig personal och välfungerande arbetsmetoder genom hela produktionskedjan, från avelsfisk till bedövning av fiskarna. Arbetsrutiner som är anpassade till lokala förhållanden minskar dödligheten, vilket i sin tur även minskar antalet djur som behövs i uppfödningen.
-
Förbättra fiskhälsan
Effektiv förebyggande och kontroll av fiskjukdomar är avgörande för att minska dödlighet och välfärdsproblem. Vaccin och diagnostik utvecklas globalt, men det finns ett behov av fortsatt forskning i Finland kring lokala sjukdomar och patogener som vattenmögel, Yersinia, flavobakterier och ryggproblem, i nära samverkan med den internationella utvecklingen.
-
Utveckla bedövningsmetoder
Eftersom koldioxidbedövning (vid tidpunkten för denna text) knappt längre används, ligger fokus nu på att finjustera elbedövningen med fiskens välbefinnande i åtanke. Samtidigt är det viktigt att följa den tekniska utvecklingen av bedövningsmetoder i stort. I framtiden behöver man även hitta fungerande lösningar för att kunna bedöva stora mängder fisk som fångas vid ett och samma tillfälle.
-
Berika uppväxtmiljöerna
Miljöberikning har visat sig gynnsamt vid uppfödning av utsättningsfisk, men inom matfiskodling krävs mer forskning och storskaliga försök. Vetenskapliga studier tyder starkt på att berikning kan förbättra både välfärd och tillväxt, vilket gör det till ett viktigt utvecklingsområde för hållbar fiskodling.
-
Utnyttja teknik för att säkerställa välfärd
Antalet fiskar är som störst under yngeluppfödningen, och i takt med att fiskodlingen blir allt mer intensiv och teknikbaserad blir noggrann övervakning och kontroll av vattenkvaliteten med hjälp av olika metoder avgörande för att minska välfärdsproblem. Artificiell intelligens, till exempel maskinseende, öppnar nya möjligheter för att följa fiskarnas välbefinnande. Automatiserade övervakningssystem gör det möjligt att i realtid följa välfärdsindikatorer, och AI kan användas för att analysera stora mängder övervakningsdata för att upptäcka problem och trender. På så sätt kan ny teknologi bidra till bättre fiskvälfärd och stödja mer välgrundade beslut i djurhållningen.
-
Säkra forsknings- och utvecklingsfinansiering
För att främja fiskars välfärd krävs att grundläggande finansiering säkras. Utan kunnig personal kan man inte heller hantera akuta problem. Att trygga forskningsfinansieringen är dessutom en del av den bredare satsningen på forskning, utveckling och innovation.
-
Ta fram nationella riktlinjer för arter och produktionssystem
Förhållandena inom den finländska fiskodlingen och deras inverkan på de odlade fiskarternas välfärdsbehov måste bedömas noggrant för att riktlinjerna ska kunna anpassas till just de finländska förutsättningarna. Detta kräver nationell forskning och utveckling av bästa arbetsmetoder, så att fiskodlingen kan bedrivas så effektivt och hållbart som möjligt.
-
Inför välfärdsindikatorer
För att kunna utvärdera effekten av olika välfärdsåtgärder behövs tydliga mått, det vill säga indikatorer. Särskilt för indikatorer som är anpassade till finländsk produktion behövs mer praktisk erfarenhet. Indikatorerna bör utformas så att de är tillräckligt noggranna, men samtidigt fungerar i vardagen inom olika produktionsformer. En noggrannare kartläggning, klassificering och dokumentation av dödsorsaker ger viktig information om välfärden och leder till förbättringar.
-
Utveckla lagstiftning och frivilliga system
Utvecklingen av fiskvälfärdsregler i Europa följs noggrant, och vid behov kan förtydliganden begäras från EU:s referenscentrum för fiskvälfärd. För att säkerställa god välfärd kan brister i lagstiftningen kompletteras med ett frivilligt uppföljningsprogram, baserat på aktuell lagstiftning och rekommendationer för hur fiskvälfärd ska genomföras och övervakas.
-
Skydda fiskarna från rovdjur
Välfärdsproblem orsakade av sälar, hägrar och skarvar kan minskas genom skyddsåtgärder, till exempel korrekt installerade fågelnät och sälskrämmor. Vi följer kontinuerligt omfattningen av rovdjursrelaterade problem och bevakar nya lösningar som utvecklas internationellt, för att vid behov kunna effektivisera skyddsåtgärderna ytterligare.
-
Främja användningen av inhemskt avelsmaterial
Det genetiska ursprunget för odlade fiskar kommer till stor del från inhemska avelsfiskar, vilket säkerställer att fiskindividerna är genetiskt bättre anpassade till de finländska förhållandena. Utvecklingen av patogenresistens kan fortsätta att främjas genom finländska forsknings- och utvecklingsprojekt, vilket stärker den inhemska fiskens konkurrenskraft och hållbarhet.
-
Utveckla välfärdsåtgärder för yrkesfisket
Åtgärder som förbättrar fiskarnas välfärd höjer också fångstens kvalitet och därmed lönsamheten i verksamheten. Vilda fiskar bör också inkluderas i diskussioner och forskning om fiskvälfärd.
-
Stärk nätverk och kunskapsutbyte
Utbildningar, seminarier och konferenser om fiskars hälsa och välfärd ger värdefull kunskap och främjar samarbete. Kontakter som skapas i sådana sammanhang kan leda till gemensamma projekt. När internationella experter bjuds in till finländska evenemang bidrar de dessutom med nya perspektiv och goda exempel, vilket stärker både kompetensen och det internationella samarbetet.
Läs mer:
Westerback, J., Airaksinen, S., Eriksson-Kallio, A. M., Hellström, E., Kauppinen, T., Korkea-aho, T., Raussi, S. & Vielma, J. Taustaselvitys kalojen hyvinvointiohjelman pohjaksi: Kalojen hyvinvoinnin nykytila ja kehitystarpeet. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 20/2025. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 118 s. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-419-034-3 (på finska)
Eläintieto.fi: