Lagstiftning som berör djur påverkar djurens välfärd. Djuren själva hörs dock inte direkt i beredningen och genomförandet av lagstiftningen. Därför behövs kunskap baserad på forskning, som hjälper till att identifiera djurens perspektiv och bedöma lagstiftningens inverkan. Hur kan djurens välfärd och forskningsbaserad kunskap om djurvälfärd beaktas så väl som möjligt i lagberedning och verkställighet? Denna fråga behandlades vid en workshop inom SILE-projektet, där forskare och myndighetsrepresentanter bland annat diskuterade bedömningen av effekter på djurvälfärden.
Forskningsbaserad kunskap behövs som stöd vid lagberedningen
SILE-projektet, som främjar ansvarsfull lagstiftning, har granskat olika så kallade tysta aktörers ställning i den lagstiftning som berör dem. En grupp av sådana tysta aktörer är djuren. Ur lagstiftningens perspektiv står de under människans kontroll och kan inte själva delta i utformningen av de lagar som påverkar dem. Vid SILE-projektets workshop i september diskuterade en tvärvetenskaplig expertgrupp hur forskningsbaserad kunskap bättre skulle kunna utnyttjas för att beakta djurens perspektiv i olika skeden vid utvecklingen och genomförandet av lagstiftningen.
I lagberedning som rör djurvälfärd spelar forskningsbaserad kunskap en central roll. Forskningen hjälper till att identifiera behov inom regleringsutveckling, bedöma inverkan av olika lösningar och skapa ett kunskapsunderlag för beslutsfattandet.
Det är viktigt att forskningsbaserad kunskap kommer in i lagberedningsprocessen så tidigt som möjligt, konstaterade specialsakkunnig Tiina Pullola från Jord- och skogsbruksministeriet i sitt anförande. Ju tidigare kunskapen kan utnyttjas, desto bättre kan den vägleda beredningen och stödja bedömningen av olika alternativ.
Enligt Pullola finns det också utmaningar kopplade till användningen av forskningsbaserad kunskap. Det finns inte tillräckligt med forskning om alla djurarter eller välfärdsfrågor, och den kunskap som finns lämpar sig inte alltid direkt för finländska förhållanden. Beslut måste ändå fattas även om kunskapsunderlaget är bristfälligt. Därför är det viktigt att lagstiftningen vid behov kan uppdateras i takt med att ny forskning tillkommer. Samtidigt behövs en mer systematisk utvärdering av vilka effekter bestämmelserna faktiskt har på djurens välfärd.
Förmedling av forskningskunskap som stöd för beslutsfattandet
Forskning inom djurvälfärd ökar ständigt, konstaterades i presentationen från Djurens välfärdscentral. För att kunskapen ska kunna påverka praxis och beslutsfattande måste den nå från forskarna till myndigheter, beslutsfattare och andra aktörer. Under workshopen diskuterades forskningsförmedlarens roll i denna process.
Forskningsbaserad kunskap har redan påverkat lagstiftningen. Vid lagreformer har man till exempel stärkt kraven på smärtlindring vid ingrepp som utförs på djur samt beaktat hästars sociala behov. Forskningsbaserad kunskap har också använts som stöd för myndigheter i olika praktiska frågor.
Även om det finns lyckade exempel på hur forskningsbaserad kunskap har förbättrat förutsättningarna för djurvälfärd, är vägen från forskning till praktiska beslut inte alltid rak. Diskussioner om djurvälfärd omfattar ofta olika perspektiv och målsättningar som kan vara svåra att förena. Därför är en tydlig presentation av de vetenskapliga grunderna för välfärdskraven och god tillgänglighet till forskningsbaserad kunskap viktiga sätt att stärka beaktandet av djurvälfärd i beslutsfattandet.
Användningen av lokalbedövning vid kastrering av smågrisar som exempel på lagstiftningens inverkan
I SILE-projektets presentation redogjorde forskardoktor Saara Kupsala för en fallstudie om kirurgisk kastrering av smågrisar. I Finland blir användning av lokalbedövning vid kirurgisk kastrering obligatorisk från början av år 2027. Efter lagändringen och införandet av utbildning har svingårdar kunnat börja använda lokalbedövning frivilligt sedan 2024. Syftet med förändringen är att minska smärtan i samband med ingreppet och förbättra smågrisarnas välfärd.
I SILE-projektets fallstudie undersöktes genom gårdsobservationer och intervjuer vilka följder införandet av lokalbedövning har för smågrisarnas välfärd. Enligt studien upplevdes lokalbedövningen minska smågrisarnas smärtreaktioner under kastreringen, särskilt i samband med snittet. Smågrisarna uppvisade också mindre smärtbeteende direkt efter ingreppet. Vissa producenter och anställda upplevde dessutom arbetet som psykiskt mindre belastande när djurens smärta kunde minskas.
Studien identifierade även riskfaktorer för smågrisarnas välfärd. Observationerna visade att lokalbedövning inte effektivt minskade många smågrisars reaktioner under kastreringen. Smågrisarna reagerade kraftigt på injektionen av bedövningsmedlet, och under väntetiden innan bedövningen började verka fanns en risk att de blev nedkylda. Att ge lokalbedövning kräver ytterligare hantering och fasthållning av smågrisarna, vilket orsakar stress hos grisarna. Dessutom ökar både arbetsåtgången och den fysiska belastningen för anställda när lokalbedövning används.
Exemplet visar att lagändringars inverkan inte alltid är entydig. Även om målet är att förbättra djurens välfärd kan genomförandet i praktiken ge upphov till nya faktorer som påverkar välfärden. Därför är det viktigt att även följa upp och utvärdera de praktiska effekterna av regeländringar efter att de införts.
Forskningen ger djuren en röst i beslutsfattandet
Det centrala budskapet i workshopen var att beaktandet av djurvälfärd i lagstiftningen förutsätter forskningsbaserad kunskap, fungerande metoder för att tillvarata denna kunskap och uppföljning av effekterna. Särskilt viktigt är att forskningsbaserad kunskap integreras i beredningen tillräckligt tidigt samt att en mer systematisk efterhandsutvärdering av lagstiftningen utvecklas.
Djuren kan inte själva göra sina röster hörda i lagberedningen. Forskningen erbjuder ett sätt att föra fram djurens perspektiv som en del av beslutsfattandet. När forskningsbaserad kunskap om djurvälfärd effektivt integreras i lagberedningen kan man skapa reglering som tryggar djurens välfärd ännu bättre, både nu och i framtiden.
SILE-projektet (Silent Agents and Legislation) finansierade av Strategiska forskningsrådet undersöker lagstiftningens inverkan på så kallade tysta aktörer, såsom djur.
I blogginlägget har presentationer från workshopen använts som underlag:
Professor Anna Valros, Helsingfors universitet, specialsakkunnig Tiina Pullola, Jord- och skogsbruksministeriet, specialsakkunnig Tiina Kauppinen och ledande expert Satu Raussi, Djurens välfärdscentral, samt forskardoktor Saara Kupsala, Helsingfors universitet.
Text: Tara Cederberg, praktikant vid Djurens välfärdscentral, djursjukskötare samt agronomie- och forstkandidat.
Läs om detta ämne i vår finskspråkiga blogg här
Läs mer:
Djur – Hiljaiset toimijat – SILE-hanke
Porsaiden kastraatiokipua on lääkittävä – tutustu tuottajille suunnattuun oppaaseen
Karjuporsaiden kirurgiselle kastraatiolle on vaihtoehtoja
Djurens beteende och välfärd – Eläintieto.fi
Grundläggande information om djurens välfärd behövs fortfarande – Eläintieto.fi