Tredje säsongen av podden Djurrike har nu startat! I säsongens första avsnitt diskuteras hur djupt de människocentrerade synsättet har rotat sig i vår hundkultur. Fokus ligger bland annat på relationen mellan människor och djur, vilka betydelser som förknippas med djur samt djurens ställning i samhället. I avsnittet gästar forskaren Ate Tervonen från Jyväskylä universitet, som i sin doktorsavhandling undersökt bland annat kulturens påverkan på hundar inom rashundsavel och hundträning.
Människans preferenser kan gå före hundens välbefinnande
Hunden lever vid människans sida, men sällan som en jämlik aktör. Det är människan som avgör hur hunden ska vara, vilka uppgifter den ska lämpa sig för och vilket beteende som förväntas. Samtidigt definierar människan vilka hälsorisker hunden kan tillåtas bära för att uppnå ett önskat utseende eller andra mål som satts upp för rasen.
De människocentrerade synsättet inom hundkulturen innebär att människans mål och preferenser lätt sätts före hundens egna behov, förklarar forskaren Ate Tervonen, som disputerat inom samhällelig och kulturell djurforskning. Detta synsätt syns exempelvis vid användning av våld i samband med hundträning för att uppnå mål som människan har satt upp. Inom aveln kommer de till uttryck i situationer där ett visst utseende eller en särskild rasegenskap prioriteras framför hundens hälsa och välfärd.
”Ser vi i första hand hunden som ett djur som känner och upplever, eller som ett förverkligande av människans kulturella preferenser?”– Ate Tervonen
Verkligheten är dock mer komplex än så. Relationen mellan hund och människa präglas ofta av både djurcentrerade och människocentrerade inslag i varierande grad. Många människor bryr sig om sina hundar, lägger ned tid och pengar på att sköta dem samt strävar efter att skapa en fungerande vardag tillsammans. Trots detta påverkar människocentrerade antaganden hundkulturen på många sätt. Den centrala frågan är därför: Ser vi hunden främst som ett djur som känner och upplever eller som ett förverkligande av människans kulturella preferenser?
Rashunden är även en kulturell konstruktion
Rötterna till systematisk och målinriktad hundavel går tillbaka till 1800-talet. I Storbritannien utvecklades hundutställningar vid sidan av boskapsutställningar, samtidigt som den första kennelorganisationen grundades. Rashunden blev ett uttryck för medelklassens status, individualitet och strävan att skilja sig från mängden. Detta tankesätt spreds senare till andra västerländska länder.
Hundraser har också förknippats med nationella och regionala betydelser. En ras kan bli en kulturell symbol och bevarande av rasen kan väcka starka känslor. Därför kan till och med förändringar som förbättrar hundens hälsa möta motstånd om de anses hota rasens etablerade utseende eller identitet. Historiska ideal syns även i hundträningens praxis. En tradition inom träning som betonat disciplin och användning av kraft har delvis överförts från träning av militärhundar till träning av sällskapshundar, konstaterar Ate Tervonen.
”Förändringar som förbättrar hundens hälsa kan väcka motstånd om de anses hota rasens etablerade utseende eller identitet.”– Ate Tervonen
Hundens biologiska verklighet påverkas av många kulturella faktorer. Rasstandarder, rasspecifika avelsstrategier, hundutställningar, prov, filmer och litteratur beskriver inte bara hundar. De påverkar också vilka slags hundar som avlas, värderas och skaffas.
Rasstandarden beskriver idealet medan avelsstrategin belyser problemen
I rasstandarderna beskrivs vanligen hundens ideala utseende i detalj, samt acceptabla variationer i exempelvis storlek och färg. Hundens personlighet ges däremot mindre utrymme. De rasspecifika avelsstrategierna granskar däremot rasens situation ur perspektiv som hälsa, välfärd och genetisk mångfald. De strävar också till att styra rasens avel i framtiden.
Den rasspecifika avelsstrategin är en viktig informationskälla för alla som överväger att skaffa en rashund. Avelsstrategin kan synliggöra allvarliga sjukdomar, reproduktionsproblem och andra välfärdsrisker som förekommer inom rasen. Exempelvis innehåller avelsstrategierna för engelsk bulldogg och fransk bulldogg allvarlig information om rasernas hälsa och reproduktion.
Börja med att fundera över följande frågor innan du skaffar hund:
- Vilka sjukdomar förekommer inom rasen?
- Kan hunden andas, röra sig, fortplanta sig och föda valpar normalt?
- Hur stor är rasens genetiska mångfald?
- Vilka egenskaper kan orsaka hunden smärta eller begränsa dess naturliga beteende?
- Kan det önskade utseendet motiveras med tanke på hundens välbefinnande?
Ett helt nätverk av aktörer upprätthåller rashundssystemet
Rashundars egenskaper uppstår inte enbart genom enskilda uppfödares val. Rashundssystemet består av uppfödare, kennelorganisationer, rasklubbar, hundägare, utställningar, arbetsprov, rasstandarder och rasspecifika avelsstrategier. Även hundarna själva ingår i detta system som aktörer. Därtill kan populärkulturen påverka rasernas popularitet och därmed vilka slags hundar som föds upp.
Systemet har både egenskaper som upprätthåller problem och egenskaper som bidrar till att lösa dem. En registrerad hundpopulation gör det möjligt att följa härstamningsuppgifter, hälsodata och avelsval. Hälsoforskning i Finland och registrering av hundar skapar också möjligheter till förändring. Samtidigt kan strävan efter renrasighet, slutna populationer och betoningen av rastypiska egenskaper försvåra en ökning av den genetiska mångfalden.
Därför behöver hela systemet inte nödvändigtvis avskaffas, men dess målsättningar måste förändras i grunden, framhåller Ate Tervonen. I stället för utseende och renrasighet bör hundens välfärd i sin helhet stå i centrum.
”Människor borde släppa taget om sitt eget perspektiv, öppna sig mer för hundens perspektiv och ta hänsyn till det såväl i vardagen som i träning, fortplantning och lagstiftning.”– Ate Tervonen
Lyssna på avsnittet här:
I första avsnittet av den tredje säsongen av podden Djurrike diskuterar Matias Manner med forskaren Ate Tervonen från Jyväskylä universitet om den finländska hundkulturen, hundavel och hundarnas ställning i ett samhälle format av människor. Podcasten finns att lyssna på via Spotify, YouTube och Apple Podcasts. Avsnittet finns även som transkriberad textfil här.
***
Djurrike är en podcast från Djurens välfärdscentral som utforskar människans makt och ansvar i relation till andra djur. Serien är producerad av NN100.
Läs mer:
Arbetsgrupp inleder arbetet med att skärpa regleringen av hundavel – Eläintieto.fi
Hundregistret utnyttjar hundens välfärd på lång sikt – Eläintieto.fi