Finland har anslutit sig till många andra EU-länder och inför en obligatorisk identifiering och registrering av hundar för offentlig kontroll. Registreringen till officielt hundregister infördes genom den uppdaterade förordningen (68/2022) från jord- och skogsbruksministeriet och har väckt uppmärksamhet. Denna nya skyldighet har både för- och nackdelar, men obligatorisk registrering av hundar ger fler fördelar för djurens välbefinnande, till exempel att begränsa möjligheterna för valpfabriker och tillåta individuell identifiering av hundar.
Alla hundarna till hundregistret innan slutet av 2023
Alla hundägare ska skaffa identifiering för deras hund och anmäla identifieringsuppgifter till Livsmedelsverkets hundregister (koirarekisteri) före slutet av 2023. Hundar märkta med tatueringar ska också vara märkta med mikrochip och anmälas till registret. På samma sätt ska hundar som redan har chippats men inte registrerats, såsom hundar i andra privata register, registreras separat. Hundregistret öppnades för privatpersoner den 8:e maj. För företag öppnas registret senare.
Enligt de ansvariga för Livsmedelsverkets hundregister har registret i huvudsak fungerat bra. De fel som nu uppstått har redan korrigerats. Hundregistrets funktion utvecklas under de närmaste veckorna för att göra det lättare för hundinnehavare att använda hundregitrets tjänster.
Hundregistret hjälper till att identifiera valpfabriker och rymlingar
Skyldigheten att registrera hundar syftar till att förhindra valpfabriker, okontrollerad djurhandel och övergivande av djur på lång sikt. Eftersom registret samlar in information om hundinnehavare, uppfödare och importörer kommer det också vara möjligt att identifiera potentiella valpbruksägare i framtiden. Dessutom ökar hundregistrets transparens medborgarnas medvetenhet om obligatorisk identifiering och om att valpfabriker finns. Köparen av en hund kan be säljaren om ett intyg över att hunden har blivit korrekt införd i registret före försäljningen. Som förut kan köparen begära annan ytterligare information om till exempel uppfödarens eller importörens ansvar.
Identifieringsmärkningen är ett erkännande av hundens individuella medborgarskap
Tack vare öppenheten i djurhållningen, spårbarheten och sjukdomsskyddet har Finland en identifierings- och registreringsskyldighet för många djur, såsom nötkreatur, hästar och får, samt ett djurhållar- och djurhållningsplatsregister. Individuella identifieringsmärkningar underlättar spårbarheten för hundindivider och hundhållning i Finland. Dessutom kan det ses som en gest av uppskattning när det gäller att erkänna djurens individuella värde.
I Finland finns det problem med att hitta ägare till oregistrerade eller oidentifierade sällskapsdjur. Enbart i huvudstadsregionen tas årligen cirka tusen hundar in till skyddshem, och en tredjedel av dem är oregistrerade. Det kan också hända att hundar som importeras från utlandet inte registreras. Även om ägarna till hundarna nås snabbare jämfört med ägare till katt, utgör utredningsarbetet och djurvården en extra börda för både myndigheter och frivilliga. Djurinnehavaren ska även betala utgifter för varje dag som djuret är förlagt i ett skyddshem.
Veterinärers anmälningsplikt om avelbegränsande sjukdomar
I samband med hundregistret har det också diskuterats veterinärens skyldighet att anmäla alla sådana sjukdomar och brister hos hundar och katter som begränsar användningen av djur i avel. Anmälningsskyldigheten grundar sig på förordningen till den nya djurskyddslagen som träder i kraft och vars beredning fortfarande pågår. Det finns ännu ingen detaljerad lista över anmälningspliktiga sjukdomar, men den anmälningspliktiga informationen kan offentliggöras enligt lagen om utövande av veterinäryrket. När man köper en hund, är det möjligt att ta reda på om till exempel en hund som inte får användas i avel har använts i kulluppfödning. I samband med inspektionen kan djurskyddsmyndigheterna i registret även kontrollera om moderdjuret har avelsförbud och vid behov vidta åtgärder i ärendet.
Registrering av hundar på flera ställen väcker frågor
Utan ett officiellt hundregister är det omöjligt att veta det exakta antalet hundar i Finland. Enligt Statistikcentralens konsumtionsundersökning fanns det omkring 700 000 hundar i Finland år 2016. Enligt en enkät som Finska Kennelklubben beställde hos Taloustutkimus finns det cirka 800 000 hundar i Finland, av vilka cirka 580 000 finns i Finska Kennelklubbens privata register. Det är också möjligt att registrera flerrasiga hundar i Finska Kennelklubbens register.
Skyldigheten att göra anmälan till det officiella registret har väckt frågor om återrapportering om hundens uppgifter som redan finns i ett annat register. Man har också frågat varför uppgifter inte överförs direkt till exempel från Finska Kennelklubbens register till det officiella hundregistret. Enligt Livsmedelsverket utreddes ärendet och överföringen av uppgifter från privata register skulle ha varit för mödosam. En del av uppgifterna kan ha samlats in före stark autentisering, och Livsmedelsverket skulle separat ha behövt utreda om uppgifterna i privata register var aktuella. Dessutom skulle överföringen av uppgifter ha krävt samtycke från varje hundinnehavare.
Det är viktigt att notera att uppgifter också samlas in i olika register för olika ändamål och med olika noggrannhet. Livsmedelsverkets register innehåller hundens viktigaste identifieringsuppgifter och hundinnehavarens kontaktuppgifter. Denna information kan endast ses av myndigheterna och djurhem som hjälper med för att påskynda sökandet efter en förrymd hund. Å andra sidan samlar till exempel Finska Kennelklubbens register, som är ett av Finlands största privata register, in uppgifter om hundars hälsa, stamtavla samt hundutställnings- och tävlingsresultat vid evenemang som ordnas av Finska Kennelklubben, bland annat för avelsändamål. Offentlig delning av ägaruppgifter i Finska Kennelklubbens avelsregister är inte obligatorisk.
Det är billigast att registrera hundar på hundregistrets onlinetjänst
Registreringen i hundregistret sker antingen via Livsmedelsverkets webbtjänst (10 €/hund) eller med en pappersblankett (19 €/hund). Avgiften täcker kostnaderna för databehandling och Livsmedelsverket kan inte göra någon vinst på avgifterna.
Valpar födda 1.1.2023 eller senare ska chippas och registreras senast 3 månader efter födseln. Hundar som importeras från utlandet ska registreras inom 4 veckor från ankomsten till Finland. Vid byte av vårdnad av en hund för en period av mer än 3 månader, till exempel försäljning av en hund, ska både den nya och den gamla hundinnehavaren bekräfta ändringarna i registret inom en månad.
Myndigheterna övervakar genomförandet av registreringen
I Finland övervakas identifieringen av hundar av kommunala kontrollveterinärer, andra kommunala veterinärer och regionförvaltningsverkens landskapsveterinärer. Förflyttningen av djur mellan länder övervakas av Tullen och inspektörer från NTM-centralerna. Om det visar sig att en hundinnehavare inte har registrerat en hund, kan hundinnehavaren åläggas att rätta till situationen. Såsom vid annan överträdelse av djurslagen kan en persons underlåtenhet att rätta brister leda till vite och kontrollavgift.
Användningen av hundregistret stöds av registrets egen kundtjänst.
Se en video om hundregistrering, som lagts ut av kanslichef Jaana Husu Kallio på jord- och skogsbruksministeriet.
Kirsi Vehkakoski och Sanna Varjus, experter som ansvarar för Livsmedelsverkets hundregister, har ombetts kommentera artikeln.
Text: Heta Rautiainen. Rautiainen är praktikant på Djurens välfärdscentrum (EHK), djurtränare och masterstudent i djurens beteende- och välfärdsforskning.