Föreningen Hundar inom Fostran och Rehabilitering ordnade en två dagars nordisk konferens i juni om hundassisterade interventioner under rubriken ”Empowerment for humans-dog assisted intervention”. Ett 60-tal personer deltog i konferensen, de flesta deltagare från Finland men även några från Sverige, Norge och Ryssland fanns representerade.
Föreningens medlemmar är människor som har yrkesutbildning inom utbildning, fostran, social- eller hälsovård och som använder hunden som terapeut i sitt arbete med olika typer av klienter. Klienterna kan vara allt från äldre personer med funktions- eller minnesstörningar som bor hemma eller på servicehus, barn och vuxna med nedsatt kognitiv förmåga, barn med inlärningsproblem eller autism, barn som vittnar i brottsmål, personer med hjärnskador till patienter med nedsatt mental hälsa. Deltagarna under den nordiska konferensen var bl.a. fysioterapeuter, ergoterapeuter, närvårdare, speciallärare, läkare, forskare, studeranden och lärare inom yrkeshögskolor och universitet som använder hundar inom sitt arbete med klienterna eller som annars var intresserade av ämnet i fråga.
Forskare Katriina Tiira från gruppen som forskar i hundars genetik vid Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet föreläste om hundens personlighet, rädsla och fobier och hur stress påverkar hunden samt den aktuella forskningen kring detta. Vid val av terapihund är det viktigt att välja en sådan ras som passar för ditt arbete och att du har kunskap om föräldrarna, speciellt modern samt du ser till individen. Det är viktigt att vårdhunden är social mot människor och men även mot andra hundar, har en tuffhet, kan tränas och samarbeta samt att den är lugn. Socialisera hunden som valp till människor av olika storlek, kön och åldrar, ta den till nya miljöer och även till sin framtida arbetsmiljö. Tiira lämplighetstestar även hundarna inom föreningen före de godkänns som vårdhund.
David Appleby (AB Klinikka) föreläste om val av rätt vårdhund. Han har under många år fungerat som rådgivare om sällskapsdjurs beteende vid brittiska beteendekliniker och som föreläsare för veterinärstuderande vid universitetet i Cambridge och idag vid Veterinärmedicinska vid Helsingfors universitet. Appleby menar det är viktigt att utsätta valpen för okända stimuli och miljöer för att den skall få förtroende och ett positivt emotionellt tillstånd som den kan överföra till sitt framtida arbete. Man skall vänja hunden gradvis vid olika stimuli, men inte heller gå för snabbt framåt och inte heller överstimulera. Om hunden förlorar sitt positiva tillstånd kan den utveckla frustrationer, ångest, rädsla och fobier. Om hunden visar ett emotionellt svar, t.ex. genom att skälla när den blir rädd, har den utvecklat en hanteringsstrategi och kommer att upprepa det. Genom att lära hunden att inte bli rädd kommer den inte uppvisa undvikande eller defensivt beteende. När vi försöker påverka hundens temperament och beteende i den riktning vi vill ha, måste vi komma ihåg att genetik och tidig erfarenhet spelar en roll. Vi skall visa tacksamhet för hundens rätta beteende men även för att den ingenting gör, utveckla dess självkontroll och förtroende och träna hunden så att den passar in i miljön för sitt framtida arbete som vårdhund.
Anthrozoologi sentret (AZS) grundades år 2004 i Ås, Norge. Line Sandstedt berättade att där ordnas olika kurser om djur-människa interaktioner, bl.a. en introduktionskurs om djurassisterade interventioner för hälso- och socialarbetare, lärare och green care jordbrukare samt en annan kurs om djurassisterade interventioner med hundar för de som jobbar med vård- och skolhundar samt volontärer som jobbar med besökshundar. Framtida kurser som är under planering är för dem som jobbar med hästar och dem som jobbar på green care gårdar. AZS samarbetar även med Röda Korset i Norge. Sandstedt redogjorde även om den forskning som görs i samband med universitetet i Ås och som har resulterat i flera doktorsavhandlingar. Bl.a. i forskning vid Sunnars Rehabilteringsjukhus har man dragit slutsatsen att hunden kan ha en positiv effekt på patienter som rehabiliteras från stroke. I ett annat forskningsprojekt har man undersökt djurvälfärden hos hund under djurassisterad rehabilitering och bl.a. sett över 4790 tillgivna signaler, 49 hundorienterade signaler och 11 förskjutningssignaler hos hund.
Svenska Terapihundinstitutet (STI), grundades år 2012 i Solna, Sverige och Gunilla Backman berättade om deras verksamhet. Den består av 25 ekipage besöks- och terapihundar under träning, 15 ekipage som pedagoghund eller pedagogiska hundar samt 8 ekipage för läshundar. Det ordnas olika kurser om beteende och coaching, även kurser på internet vid STI. Vid bedömningstillfället att jobba som vårdhund görs en individuell intervju med ägaren då hunden är med och observeras i sitt arbete. Hunden kan börja tränas som valp men den formella träningen börjar först vid ett års ålder med miljöträning, att föraren skall lära sig läsa hund-språk, hur hunden skall tåla stress samt att coacha och ett professionellt tillvägagångssätt. Hunden skall inte hanteras som ett arbetsredskap, den är en familjemedlem. Hunden kan arbeta 1.5 h sträck med en klient men därefter måste den få vila.
Tre workshoppar ordnades under konferensen: en om hund assisterade interventioner i skolor, en annan om vuxen neurologi och geriatrik samt en tredje om psykiatrisk rehabilitering där olika klientfall studeras och det diskuterades hur du skall aktivera och rehabilitera klienterna inom de olika grupperna med hundassisterad verksamhet. Det var en intressant konferens med många givande diskussioner med studenter, lärare och engagerade människor som jobbar på terapifältet med sina hundar.
Text: Ingela Wikman