En ny arbetsgrupp har inlett arbetet med att ta fram ett förslag till förordning som reglerar hundavel i Finland. Syftet är att skärpa och förtydliga de nationella reglerna för att bättre säkerställa hundars välfärd. Gruppen samlades för första gången den 11 juni 2025 och diskuterade vilka begränsningar som bör införas för att aveln ska vara i linje med den nya djurskyddslagen.
Reglerna ska gälla alla hundar
Avel har stor inverkan på djurens välfärd. Därför beslutades det i samband med beredningen av den nya djurvälfärdslagen att en separat, mer detaljerad förordning om avel ska tas fram. En arbetsgrupp, tillsatt av Jord- och skogsbruksministeriet, har i uppdrag att formulera förslag till de paragrafer som ska ingå i denna förordning. Dessa ska tydliggöra gränsen mellan tillåten och förbjuden avel, definiera vilka djur som inte får användas i avel, vilka metoder som är förbjudna eller tillåtna, samt hur man ska förhindra okontrollerad reproduktion. Reglerna kommer att omfatta alla hundar, oavsett ras. Förordningen kommer även att inkludera andra djurslag, såsom pälsdjur och eventuellt även katter.
Arbetsgruppen arbetar fram till slutet av 2025 och består av representanter från bland annat Regionförvaltningsverket, Livsmedelsverket, Kennelklubben, Finlands Hunduppfödares Förbund, Veterinärförbundet, SEY samt Centrum för Djurvälfärd. Även externa experter kan konsulteras vid behov. När arbetet är klart presenteras förslaget i ett öppet webbinarium och skickas på remiss. Protokollen är inte offentliga, men innehållet sammanfattas i bloggform på Centrum för djurvälfärds webbplats.
Lagen förbjuder avel på sjuka djur
Enligt djurvälfärdslagen får endast friska, livskraftiga och funktionella djur användas i avel. Det är förbjudet att använda kombinationer som sannolikt leder till sjukdomar eller egenskaper som försämrar avkommans välbefinnande. Djur som inte kan föröka sig naturligt på grund av genetiska defekter eller sjukdomar, eller som lider av avelsprocessen, får inte heller användas. Djurägaren ska dessutom förhindra okontrollerad förökning genom exempelvis uppdelning, övervakning, kastrering eller sterilisering.
Även EU bereder regler för hundavel
Utöver den nationella förordningen bereds just nu EU:s första förordning om sällskapsdjur, där ett särskilt avsnitt fokuserar på hundavel. Syftet är att motverka valpfabriker och förbättra djurens välfärd. Förslaget innehåller bland annat begränsningar av inavel, förbud mot varghybrider, samt regler som förbjuder parning av tikar som är för unga eller har genomgått två kejsarsnitt. Även avel på djur med extrema utseenden föreslås förbjudas. Förordningen gäller dock endast kommersiell uppfödning och omfattar inte alla hundar, vilket gör att kompletterande nationell reglering fortfarande behövs.
Flera andra länder skärper också reglerna. I Danmark införs en ny förordning med krav på hälsotester för vissa raser, till exempel ryggröntgen för taxar och BOAS-test för kortnosiga raser. I Österrike har import och export av extremt avlade djur begränsats. I Flandern (Belgien) måste avelsprogram godkännas för att valpar ska kunna registreras, men många hundar är fortfarande oregistrerade, vilket försvagar effekten av reglerna.
Målet med förordnigen är bättre djurvälfärd
Flera finska expertutredningar har nyligen lyft fram hur avelsrelaterade hälsoproblem och genetiska defekter orsakar lidande hos hundar. I utredningarna föreslås även hälsokrav och beteendekriterier som bör tillämpas vid avel, både för rashundar och blandraser.
Den kommande förordningen kan bland annat innebära att vissa hundar inte får användas i avel utan godkända testresultat. Den kan också innehålla krav på obligatoriska hälsotester, förbud mot tvångsparning, en gräns för hur många kejsarsnitt en tik får ha genomgått, åldersgränser för parning, minimitid mellan kullar samt ett maximalt antal kullar per tik.
Arbetsgruppen var enig om att för att motverka valpfabriker behöver både tikars och hanhundars reproduktion regleras. Det ansågs särskilt viktigt att begränsa avel på för unga, för gamla eller för tätt kullande tikar. Ett tak på två kejsarsnitt fick brett stöd. Förbud mot tvångsparning lyftes också fram som viktigt, även om det kan vara svårt att kontrollera i praktiken. Gällande artificiell insemination konstaterades att det enligt den nationella förordningen endast får utföras av veterinär på hundar och katter.
Hundregistret spelar en nyckelroll i avelskontrollen
Lagen om märkning och registrering av djur kommer att ändras sommaren 2026. Det nationella hundregistret kompletteras då med nya krav från både EU-förordningen och den nationella regleringen. I dagsläget saknas många hundar i registret, men i framtiden kan det införas sanktioner både för att sälja och ta emot en oregistrerad hund. Köparen ska ges möjlighet att kontrollera registreringsuppgifterna innan köp.
Arbetsgruppen var även enig om att hundar med symtom eller synliga defekter måste granskas särskilt noggrant vid avelsbeslut. Exempelvis bör förhållandet mellan nosens längd och skallens storlek ingå i bedömningen. Djur med ärftliga sjukdomar som kräver kirurgi eller långvarig medicinering bör få avelsförbud, vilket ska antecknas i registret. I vissa fall kan även genetiska tester krävas. Genom att tydligt lista vilka defekter och ingrepp som utgör hinder för avel kan många av dagens avelsrelaterade problem förebyggas. Regleringen ska alltid utgå från djurens välfärd.
Läs mer:
Koirien jalostukseen ja hyvinvointiin keskittyvä työryhmä aloitti asetusvalmistelun tukena
MMM: Ministeriö asettaa työryhmän koirien jalostussääntelyn valmisteluun
Kempe, R. ja Mäki, K. 2020. Eläinjalostukseen liittyvän eläinsuojelulainsäädännön toimeenpanon tehostaminen: Osa II: Alustava selvitys koirien jalostukseen liittyvistä ongelmista ja puuttumiskeinoista. Ruokaviraston raportti, 14.5.2020. 89 s.
Mäki, K. ja Kempe, R. 2023. Eläinjalostukseen liittyvän eläinsuojelulainsäädännön toimeenpanon tehostaminen : Osa III: Koiranjalostuksen ongelmat ja valvontakriteerit. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 16/2023. Luonnonvarakeskus. Helsinki. 153 s.