När man talar om fiskars välfärd ligger fokus ofta på tillväxt, dödlighet och vattenkvalitet. Men i reformen av förordningen om odlade fiskars välfärd har perspektivet breddats. Frågor som fiskars vila och lekbeteende, belastning vid hantering, begränsad exponering för luft samt tekniska system för att förebygga välfärdsrisker diskuteras nu. Samtidigt behöver man fundera på hur grundläggande principer för djurvälfärd kan tillämpas i olika produktionsmiljöer, såsom recirkulerande akvakultursystem, kassodlingar och naturdammar. Det pågående beredningsarbetet speglar en bredare syn på fiskars välfärd och hur den i framtiden ska bedömas som en del av ett hållbart vattenbruk.
Fiskars beteende granskas nu ur ett bredare perspektiv än tidigare
Förordningen om odlade fiskars välfärd reformeras för närvarande. Reformen handlar inte bara om att uppdatera den befintliga regleringen. Den handlar även om att definiera vad fiskvälfärd innebär i praktiken och på vilka grunder välfärden bör bedömas. Bakom arbetet ligger kraven i djurvälfärdslagen, forskning som tillkommit under de senaste åren samt behovet av att förtydliga nuvarande bestämmelser, som delvis lämnar utrymme för tolkning. En sakkunnigarbetsgrupp som tillsatts för att stödja lagberedningen samlades i september för att diskutera innehållet i den nya förordningen. Målet är att skapa en mer sammanhängande helhet där fiskarnas välfärd granskas ur fiskens perspektiv genom hela produktionskedjan.
Under lång tid har fiskars välfärd främst bedömts utifrån dödlighet, tillväxt, sjukdomar och vattenkvalitet. I den pågående beredningen har diskussionen breddats till att även omfatta vilka beteendebehov fiskar har och hur dessa kan beaktas i fiskodlingen. Vid arbetsgruppens möte diskuterades bland annat fiskars lek och vila, som i djurvälfärdslagen erkänns som en del av djurens artspecifika beteendebehov.
Forskningsbaserad kunskap om fiskars lekbeteende är fortfarande begränsad, särskilt när det gäller odlade fiskar. Hos fiskar har man dock observerat beteenden som kan tolkas som utforskande av omgivningen eller som lek. Fiskar har behov av att utforska sin omgivning. De använder den berikning som erbjuds och behöver, liksom andra djur, positiva upplevelser som främjar deras välfärd. Synen på fiskars beteendebehov påverkar också vilka uppfödningsförhållanden som kan anses vara tillräckliga ur välfärdssynpunkt.
Fiskars vila och sömn lyftes fram som områden som det fortfarande finns förvånansvärt lite kunskap om. Fiskars sömn skiljer sig från däggdjurens, men forskning visar att även fiskar behöver perioder av vila och återhämtning. Belysning, utfodringsrytmer och dygnsrytm har också betydelse för möjligheterna till vila. Plötsliga förändringar i miljöförhållanden och invanda rytmer kan orsaka kraftiga stressreaktioner hos fiskar.
Naturdammar utmanar en enhetlig reglering
Odling av fisk i naturdammar väckte diskussion. Produktionsformen skiljer sig avsevärt från exempelvis landbaserade bassänger, kassodlingar eller recirkulerande akvakultursystem. Yngel växer upp i stora dammar huvudsakligen med naturlig föda, och möjligheterna att påverka förhållandena är begränsade.
Naturdammar liknar i många avseenden fiskarnas naturliga miljö mer än flera andra odlingssystem. Samtidigt kan exempelvis varma somrar ge upphov till allvarliga problem med vattenkvaliteten och ynglens överlevnad. Dödligheten bland yngel kan bli mycket hög på grund av miljöförhållandena. Det kan också vara svårt och tidskrävande att ingripa i problemsituationer eftersom vattenvolymerna är stora. De strukturella möjligheterna att påverka förhållandena är även begränsade. I beredningen av förordningen måste man därför balansera två mål: regleringen bör behandla olika produktionsformer konsekvent, men samtidigt ta hänsyn till de faktiska skillnaderna i deras verksamhetsmiljöer.
Exponering för luft vid hantering bör vara så kort som möjligt
En central fråga kring hantering av fisk var den tid som fisken måste tillbringa utanför vattnet. Den nuvarande regleringen bygger i stor utsträckning på allmänna krav om att undvika onödigt lidande, men i beredningsarbetet diskuterades möjligheten att precisera kraven genom numeriska gränsvärden.
Forskning visar att exponering för luft innebär en betydande belastning för fiskar. Hos regnbåge har redan mer än tio sekunders luftexponering kopplats till välfärdsproblem. För sövda fiskar, till exempel vid vaccination eller hantering av moderfiskar, är situationen något annorlunda eftersom den sövda fisken inte utmattar sig genom rörelser. Regleringen behöver därför skilja mellan olika typer av hanteringssituationer. Utöver att fastställa allmänna mål i regleringen behöver man också identifiera konkreta situationer där fiskarnas välfärd kan mätas och övervakas. Samtidigt måste man säkerställa att eventuella gränsvärden grundar sig på tillräckligt stark vetenskaplig evidens.
Teknik kan förebygga problem innan lidande uppstår
I takt med att recirkulerande akvakultursystem blir vanligare har tekniska system fått en allt större betydelse för fiskars välfärd. Under mötet diskuterades särskilt övervakning av syrehalter och larmsystem samt hur tidigt en välfärdsrisk bör identifieras.
Kroniska välfärdsproblem hos fisk ökar när syremättnaden sjunker till omkring 60 procent. Detta avgör inte automatiskt hur den framtida regleringen kommer att utformas, men visar att syftet med tekniska system inte enbart bör vara att förhindra fiskdöd. Målet är att upptäcka problem innan de hinner försämra fiskarnas välfärd.
Samma princip kom också fram i diskussionerna om hanteringsutrustning, nät och håvnät. Fokus låg på hur konstruktioner påverkar uppkomsten av slemskador, hudskador och andra negativa effekter som kan uppstå vid hantering.
Den kommande förordningen visar riktningen för framtidens bedömning av fiskvälfärd
I beredningsarbetet med den nya regleringen om odlade fiskars välfärd strävar man efter att skapa en helhet där fiskarnas välfärd beaktas ur ett bredare perspektiv än tidigare. Traditionella välfärdsfaktorer som vattenkvalitet, hälsa och dödlighet kommer fortfarande att vara centrala, men kompletteras med aspekter som rör beteende, hantering och djurens egna upplevelser. Samtidigt eftersträvas en mer detaljerad reglering i frågor där de nuvarande kraven är alltför allmänt hållna. I framtidens välfärdsreglering står frågor om hur välfärd kan mätas tillförlitligt, hur problem kan upptäckas i tid och hur välfärden kan tryggas i olika produktionsmiljöer i fokus. Hur den slutliga förordningen utformas kommer i hög grad att avgöra om välfärdskraven förblir principer eller omsätts i praktiken inom fiskodlingen.
Följ lagberedningen om välfärd av odlade fiskar här.
Läs mer
Statsrådets förordning om välfärd av odlade fiskar – Maa- ja metsätalousministeriö
Statsrådets förordning om skydd av odlade fiskar | 812/2010 | Lagstiftning | Finlex
Hur ser fiskars välfärd ut och vem bär ansvaret? – Eläintieto.fi
Fyra rekommendationer för att förbättra fiskvälfärd – Eläintieto.fi