fbpx Siirry sisältöön
Tillbaka

Hästsportens sociala licens kräver aktiva åtgärder

hästsport och social licens

I Europa Finns det cirka 5 miljoner hästar (FAOSTAT), varav ungefär hälften används av människor inom hästsport. Hästar och hästindustrin har en stabil position i samhället, men bevaringen av hästsport kräver aktivt ansvarstagande och tydliga åtgärder för att säkerställa hästarnas välbefinnande. Främjande av social licens kräver mer än bara prat av hästvälfärd. Målet är en situation där varje person i kontakt med hästar har en kännedom av häst som djur, deras naturliga beteende och konfliktbeteende och kunskap att göra övervägda beslut baserade på denna information. Årets NORDCAW seminarium handlade om användning av hästar i hästsport: lagen måste erkänna hästar som kännande varelser, etiska problemen, hur utrustning påverkar hästen, och framtidens förändringar i hela EU.

Intrinsikalt värde 

Mette Uldahl, veterinär, forskare och danska ridförbundets konsult, öppnade seminariet med sin presentation av hästar som kännande varelser. Presentationen belyste hur viktigt det är att lagar och regler grundar sig på vetenskap och respekt för hästar som kännande varelser. Förfaringssätten inom hästindustrin måste också vara motiverade med logiska argument.

Intrinsikalt värde betyder att hästen har ett värde i sig. Hästen behöver inte producera någon nytta för människor för att ha rättigheter eller ett värde.

Djurvälfärd innefattar djurets egna upplevelse av sin välfärd, oberoende vad människan tycker är bra eller dåligt för djurets välfärd.

Enligt Uldahl finns det just nu mycket press från samhället att ändra djurens välfärd mot det bättre, men vi är blinda för saker som vi anser är vanliga. Hen jämför hästindustrin med framtidens förbud att hålla djur i bur. Om vi accepterar att det att vi håller djur i bur motverkar deras välfärd, måste vi också öppna ögonen för problemen med att hålla hästen i en liten box och hage. Hästar som används i hästsport lever oftast ett isolerat liv, även om detta inte är i linje med de vetenskapliga bevisen av vad som främjar hästens välfärd. Samma konsekventa, forskningsbaserade utvärdering bör även gälla all annan praxis inom hästnäringen.

Uldahl betonar att förändring kräver mer än bara mer information: Vi behöver också diskussion kring vilka värden som styr våra beslut. Det finns massor av vetenskapligt bevis att till exempel svanskupering orsakar mycket smärta och lidande för grisar, men många länder inom EU (förutom Finland och Sverige, bland andra) motiverar fortsättning av svanskupering med undantagsförfaranden. Hästnäringen är i samma problematiska situation när metoder som försämrar hästens välfärd motiveras med orsaker som inte är logiska enligt vetenskapligt bevis.

Träning av hästar borde motiveras på logiskt sätt

Enligt Uldahl borde lagstiftningen vara grundat på tanken att hästar är kännande varelser. Då behöver vi motivera många praxis på nytt på ett mer logiskt sätt för att kunna säga att något är acceptabelt. Vi bör tänka om på vilken grund vi accepterar nya metoder och hur de påverkar hästens rätt till ett gott liv. I slutändan handlar det om värdeval. Hur vägs hästens individuella värde jämfört med människors intressen, såsom viljan att tävla? Ämnet är aktuellt även i Finland, eftersom ett medborgarinitiativ, som kräver att djurens grundläggande rättigheter ska lagfästes, samlade det nödvändiga stödet för att framskrida till Riksdagens behandling. Grundläggande rättigheter skulle inte förbjuda hållning av sällskapsdjur, men djurens livskvalitet skulle få en starkare position i lagen.

Just nu varierar lagstiftningen gällande minimikraven för skyddandet av hästar och andra djur beroende på vilken kategori djuret placeras i. Hästar kan kategoriseras som produktionsdjur, sällskaps- och hobbydjur eller som försöksdjur. Hästens behov förändras dock inte, även om människan ger djuret olika användningsområden. Deltagarna i seminariet tog upp betydande motstridigheteri olika kategorier: vi fördömer ofta långa transportresor för hästar till slakt, men vi accepterar långa tävlingsresor runtom i världen, där hästar kan utsättas för allvarliga infektionssjukdomar och där hästarna är borta från bekant omgivning och bekanta rutiner.

”Om vi inte ändrar någonting, vart hamnar vi?” – Mette Uldahl

Många av deltagarna verkade hålla med om påståendet att det att prata om djurskyddsproblem och nödvändiga förändringar gör människor rädda för att förlora sina egna privilegier. Förändring är ofta svårt, men enligt Uldahl orsakar förlusten av den sociala licensen av hästnäringen i slutändan mer kostnader och ansträngningar, om samhällets acceptans för branschen i stället behöver återställas. ”Om vi inte ändrar någonting, vart hamnar vi?”, frågade hen. Enligt Uldahl är förändring lättare, om den åtföljs av positiva känslor och fördelar och bara några få rädslor och negativa bilder av livet efter förändringen.

Danmark sätter nya rekommendationer för hästvälfärd inom hästsport

Hästnäringen har varit ett tag i centrum av allmän diskussion för hästvälfärd och misshandel av hästar inom hästsport. I november 2023 lyfte den danska dokumentären Operation X upp hästvälfärden till samhällelig diskussion. Dokumentären avslöjade hur den internationellt framgångsrika och populära dressyrryttaren Andreas Helgstrand orsakade lidande för hästar i sin träning, och hur även Danska Ridsportförbundet hade länge blundat för händelserna. Även i OS 2021 i Tokyo piskade en tävlare hästen i hinderhopp i modern femkamp. Händelsen ledde till att ridningen togs bort från femkampen. Hästvälfärd har blivit ett eget forskningsområde, som erbjuder värdefull information om hästens liv med människor.

Det finns behov för regler som är grundade på vetenskapliga bevis. Därför har Danmarks djuretiska råd (Det Dyreetiske Råd) satt ihop en rapport, som innehåller rekommendationer om användning av hästar inom hästsport. Danmarks lantbruksministeriet har utnämnt rådet, alltid fyra år på gång, och rådets medlemmar består av veterinärer, filosofer och andra representanter inom djurbranschen. Teman i rapporten täcker hälsa, hållbarhet, levnadsmiljö, träning och tävling och använder dressyr och hoppning som exempel. Tidigare rekommendationerna var från år 1998, och sen dess har vetenskapliga beviset hade ökat så mycket att det var dags att uppdatera rapporten. Enligt rådets ordförande Bengt Holst är rekommendationerna och deras tillämpning i praktiken viktigare än någonsin. Kritiken som hästnäringen möter nu är en logisk följd av tidigare diskussion om djurens rättigheter.

Utdrag ur rekommendationerna från Danmarks djuretiska rådets rapport:

  • Minimiålder att börja tävla borde höjas ett år: Hästar i ridning kan börja som 5-åringar och i trav som 3-åringar. Tävlingsstarten ska följa hästens faktiska födelsedag och inte början av kalenderåret. Att höja åldersgränsen rekommenderas även för avelsevenemang.
  • Hästen ska ges möjlighet att uppfylla arttypiska beteendebehov (till exempel sociala kontakter, fri rörelse, betande och tuggning) och mänskliga tävlingsmål får inte användas som motiv för hästens isolerade och ostimulerade liv.
  • De metoder som används för att hantera och träna hästar ska baseras på inlärningsteori så att hästen kan motiveras positivt av träning så mycket som möjligt.
  • Hästen ska få tid att vänja sig vid människor, hantering och träning och de som hanterar hästarna ska ha kunskap att tolka hästens beteende.
  • Verktyg ska endast användas för att hjälpa hästen att förstå guidning, inte som ett verktyg för bestraffning.
  • Användningen av utrustning får inte orsaka skador på hästen. Skador ska övervakas före, under och efter tävlingar.
  • Utrustning som tvingar hästen i olika positioner, ändrar naturliga rörelser eller förhindrar användningen av sinnen ska inte användas. Utrustningen får inte hindra hästen från att visa tecken på obehag och smärta.
  • Om hästen inte svarar på människans begäran måste orsaken till beteendet utredas.
  • Tävlingar bör sätta tydliga definitioner för oacceptabel hantering av hästar.
  • Ryttare vars häst inte visar smärta, rädsla och andra konfliktbeteende ska belönas i tävlingar.

De nya rekommendationerna har fått mycket kritik av att de är för ambitiösa. På detta svarar Holst att i och med att det rör sig så mycket pengar (över 50 miljarder euro) inom hästsport måste det vara så svårt som möjligt att utsätta hästar för lidande. Framtida hästmänniskor måste också kunna respektera förebilder, som behandlar hästar på ett vänligt sätt. Rådet sätter som mål att varje människa som är i kontakt med hästar har information och kunskap om hästens biologi och beteende och av att tillämpa kunskapen i praktiken, och dessutom en vilja att utveckla sig och att agera på bästa sätt för hästens välfärd.

Enligt Holst finns det strukturella problem inom hästnäringen, och man får inte tänka på de senaste tiders misshandel som enstaka fall. Danmarks djuretiska råd är inte emot hästsport. Men om inte hästnäringen och förbunden ändrar regler och tillsyn kan den våldsamma behandlingen av hästar fortsätta bakom stängda dörrar och det blir även mer negativt uppmärksammat i framtiden. Lagar och regler bör visa tillåtna och förbjudna metoder tillräckligt detaljerade så att det inte är oklart för människor som hanterar hästar. Även Uldahl använde som exempel Danmarks förbud att piska hästar till högre löphastighet. Danska ridsportförbundets regler är oklara, och de definierar inte var gränsen för skadlig aktivitet går. Till exempel, vad är överdriven användning av sporrar eller hur definierar man användningen av en piska som ett ”anmärkningsverktyg”? Otydliga förändringar i reglerna om hur man får eller inte får använda spö har lett till att spön fortfarande används med hänvisning till säkerhet, utan vetenskapliga bevis eller logik.

Idén om en ”Happy Athlete” är oklar

Seminariet tog också upp konceptet om den glada idrottaren (Happy Athlete). Konceptet blev populariserat 2004 när det internationella ridförbundet FEI (The Fédération Equestre Internationale) uppdaterade målet på dressyr. Reglerna betonar hästens välfärd och hästens utveckling till den glada idrottaren genom harmonisk träning. Men, Danmarks djuretiska råd tycker att FEI:s idé om en Happy Athlete (glad idrottare) är oklar: vem kan bestämma när hästen är en glad idrottare, vad är harmonisk träning och hur mycket är hästens välfärd värt till människan som har motivation för tävling? Det är inte problematisk att erkänna hästens positiva känslor. Däremot finns det problem i att människor kan tolka hästens känslor positivt även i negativ kontext. Glädje är en subjektiv upplevelse och kan ändras genom livet, men det kan vara svårt att tolka när situationen är mixad med människors ambitioner. Holst rekommenderar ändå varmt tillämpning av vetenskapliga välfärdsmätare.

Enligt Holst borde man förstå hästens perspektiv bättre: Hästen har ingen ambition att vinna eller vilja att tävla så som vi människor har. Tävling och träning formar en intensiv del av hästens liv. Därför finns det en ökad risk för hög mental och fysisk belastning, som kan leda till hälsoproblem, till exempel magsår. Hästens möjligheter för arttypiskt liv kan också vara begränsat. Vi måste acceptera att tävling är något som människan väljer, inte hästen. Hästens biologi och välfärd sätter gränser på vad man kan göra med hästen.

Dragtyglar främjar inte hästens välfärd

Ett exempel på utrustning, som påtvingar hästens rörelse och position, som det Danska djuretiska rådet vill förbjuda, är olika dragtyglar som motverkar sitt avsedda syfte. Enligt den engelska forskaren och entreprenören Russell MacKechnie-Guire finns det nästan inga forskningsbevis om fördelar med dragtyglar för hästens biomekanik. Olika dragtyglar är populära i England för longering och de rekommenderas alltför okritiskt för rehabilitering av hästar, utan att tänka på hästens individuella behov eller kunskap hos användaren.

Med dragtyglar strävar man ofta efter en viss form och mer aktiv rörelse av bakbenen. Enligt forskningsbevisen som presenterats av MacKechnie-Guire, gör dessa verktyg det däremot svårt för hästen att hitta balans. Dessutom drar dragtyglarna, som kommer genom bettet och bakom bakbenen, alltid hästen från munnen när bakbenen rör sig bakåt. Enligt MacKechnie-Guire lär sig hästar också snabbt ett kompenserande rörelsemönster för att undvika smärta och obehag som orsakas av dragtyglarna och annan utrustning. Endast en utrustning visade sig vara till liten nytta vid korrekt användning: ett bälte med ett elastiskt band som kommer bara bakom bakbenen kan främja träningen, och orsakar inte tryck på hästens mun, nacke och rygg. Men MacKechnie-Guire rekommenderar dock andra sätt att träna en häst i stället för användning av dragtyglar: att röra sig i ojämn terräng, arbeta med bommar, små hinder och andra övningar, gärna från ung ålder. Hästens muskulatur utvecklas helt enkelt av träning, inte av dragtyglar.

Flera munsår på högre tävlingsnivå 

Seminariet bjöd många presentationer om hästens munhälsa, som har fått mycket uppmärksamhet också i Finland. Mette Uldahl och finska forskaren och veterinären Kati Tuomola presenterade sina resultat om munhälsa hos sporthästar. Uldahl och hens assistenter gjorde mer än 3 000 munsårskontroller i dressyr- och hopptävlingar i Danmark. Studierna fann att ju högre tävlingsnivå desto flera munsår hade hästarna. Enligt Uldahl är det bakvänt,eftersom hen tänker att mer erfarna ryttare borde vara mer kunniga och orsaka därmed mindre skada åt hästen. Typen av bett eller typen av disciplin hade ingen effekt, medan en spänd nosgrimma hade ett signifikant samband med munsåren. De flesta sår kom från kontinuerligt hårt tryck och Uldahl jämförde dem med skadorna på liggsår hos äldre människor.

Munundersökningar av sporthästar vid danska mästerskapen ledde till en situation där 20 % av deltagarna diskvalificerades från tävlingarna på grund av munsår. Att ta bort de tävlande redan innan start orsakade frustration, men redan året efter blev motståndet mindre och betydligt färre munskador hittades. Forskarna gjorde också en intressant observation, då fler munsår hittades hos hästar som tränats av vissa tränare. Enligt Uldahl är det svårt att be folk att ändra sina vanor, men när man hader diskussion med tränare och ryttare om en ridstil ledde till färre munskador på hästar.

Överraskningsundersökning avslöjar munsår bäst

Vid en ny undersökning 2020 gjorde Uldahl en intressant upptäckt: Ryttare räknade med att delta i vissa tävlingar om de visste att munundersökning skulle komma. I tävlingar där förhandsinformation av kontroller gavs konstaterades mycket få eller inga munskador. Vid överraskningsundersökningar i tävlingar på lägre nivå inspekterades i stället hälften av deltagarna, varav 50 % diskvalificerades från tävlingarna på grund av munsår, och slutligen inspekterades alla hästars munnar. Av Uldahls resultat kan man dra slutsatsen att förebyggande av munskador skulle kräva ett aktivt ansvar från de hästansvariga, tränarna och tävlingspersonalen.

Seminardiskussionen hämtade tydligt fram, att varje land har sitt eget sätt att övervaka munsår. Exempelvis har svenska tävlande fått i uppdrag att kontrollera munsår på sina hästar inför tävlingen och många har blivit förvånade av hur många munsår det finns. Även inom många discipliner har man riktat undersökningarna på de delar av munnen där de flesta skador har observerats.

I Finland är munkontroller inte vanliga inom hästsporten: trav- och gångtävlingar för islandshästar är få exempel på tävlingar med munsårkontroller. Båda disciplinerna har sina egna undersökningsmetoder och kriterier. Munsår har varit vanliga hos trav- och fälthästar som tidigare studerats i Finland. Studien ledde till ökad medvetenhet kring munundersökning av hästar och bett som ökar risken för munskador, samt rekommendationer för åtgärder för att förebygga munskador, såsom hästens välbefinnande på fritiden, ändrad körstil och systematisk träning av hästar för att svara på begäran. Relaterat till tidigare resultat, observerades det i en nyare finsk studie munskador på liknande sätt hos cirka 85 % av de undersökta hästarna, även om några av såren läkte under en veckas uppföljningsperioden.

Hästar med munskador skyndar sig

Veterinären och forskaren Kati Tuomola presenterade både resultaten av sin doktorandforskning om travhästars munskador och de preliminära resultaten av en ny pilotstudie om sambandet mellan tygeltryck, travhästars beteende och munskador. I studien vid olika hastigheter varierade trycket i tyglarna flera kg. Tuomola fann att ju hårdare tygeltrycket var, desto oftare och längre höll hästarna munnen öppen. Hästar med fler munskador visade sig också gå mer nervöst efter körning jämfört med hästar utan munskador. Enligt Tuomola bör sådana tecken på obehag hos hästar användas mer när man försöker identifiera hästar med möjliga munskador. Många deltagare diskuterade orsakerna till hårt tryck och hur hästar kan ges egenskaper som „het“ och „hård i munnen “, under sken av att motivera användningen av hårdare tryck. Det finns ingen grund för sådana föreställningar inom vetenskapen.

Konfliktbeteende hos hästar tolkas ofta fel

I videon galopperar hästen och bockar med ryttaren på ryggen, och texten beskriver hur hästen är exalterad inför våren. Eller finns det en annan förklaring? Enligt den svenska forskaren Elke Hartmann  förklarar människor ofta  hästens konfliktbeteende som entusiasm, dumhet eller illvilja. I sin presentation belyste Hartmann hur viktigt det är att systematiskt observera hästens beteende och att förstå orsakerna bakom beteendet.

Konfliktbeteende är aktivitet med vilken hästen försöker visa eller bli av med fysiskt eller psykiskt obehag. Orsaken till beteendet är ofta frustration, obehag, rädsla och/eller smärta. Konflikter uppstår även i situationer där det finns en konflikt mellan människans önskemål och hästens motivation.

Konfliktbeteende är ofta farligt och människor vill inte att hästen ska visa det. Även i tävlingar kan poäng dras av om hästen visar konfliktbeteende. Enligt Hartmann ska konfliktbeteende ändå aldrig ignoreras eller bestraffas, utan konfliktbeteende ska alltid ses som hästens försök att uttrycka sitt eget obehag och smärta. Orsakerna till beteendet kan vara allt från illasittande utrustning, smärta och rädsla, till människans oklara begäran. I stället kan man påverka beteendet genom att avlägsna orsakerna till konfliktbeteende och påverka känslorna på ett positivt sätt.

Exempel på hästens konfliktbeteende:

  • Rusnin
  • Häst skyndar sig/jogga
  • Rädsl
  • Förstelning (Frysrespons
  • Bocknin
  • Hästen hoppar upp i luften med frambene
  • Hästen skakar på huvude
  • Drar i tygla
  • Viftar med svanse
  • Öppnar munne
  • Hästen skjuter ut tungan ur munnen
Hästsport; hästens konfliktbeteende
Sex exempel av hästens konfliktbeteenden. Ovan från vänster till höger: Hästen drar tyglarna med huvudet; hästen skjuter ut tungan från munnen för att undvika trycket från tyglarna; hästen visar så kallad frysrespons (oftast öronen bakåt, tajta muskler på ansiktet och munnen). Nere från vänster till höger: Hästen skakar på huvudet; hästen bockar (sparkar i luften med bakbenen); hästen hoppar upp i luften med sina framben.

Hästnäringens framtid behöver aktiva åtgärder på många nivåer

Anette Graf, veterinär och vice ordförande i den europeiska föreningen av hästveterinärer FEEVA (European Association of Equine Veterinarians) höll seminariets sista taltur om hästnäringens framtidsutsikter. Hen är orolig över förlusten av hästnäringens sociala licens och hen använde hundkapplöpning som exempel, där åtgärderna för att främja hundarnas välbefinnande inte var tillräckliga och inte skedde i tid, vilket har lett till förlust av social acceptans av sporten. Även i Storbritannien godkände inte upp till 20 % av de svarande alls användningen av hästar i sporten.

Förändringen börjar när man både identifierar och accepterar problemet. Graf höll med Uldahls åsikter om att det finns människor som är omedvetna om problemen och människor som fortsätter trots att de är medvetna om problemen. Hen medger att många spelare inom hästbranschen befinner sig i en svår situation: hur ska man vara objektiv när man är en del av hästnäringen? Det kan vara svårt att se problemet inifrån eller prata högt om det.

Bas för social licens:

  • Legitimitet –Spela efter samhällets regler
  • Trovärdighet – Transparens, uppfyllande av skyldigheter
  • Förtroende – Tron på att hästmänniskor tar hand om sina hästar

Enligt Graaf har Europa länge pratat om hur hästarnas välbefinnande ska prioriteras inom ridsporten, men den kontinuerliga negativa uppmärksamheten och hästens dåliga hantering visar att åtgärderna ännu inte har vidtagits tillräckligt brett och detaljerat. Under de senaste åren har många rekommendationer publicerats i Europa angående användningen av hästar i ridsport (rapporten från det danska djuretiska rådet, holländska veterinärers vitbok och de franska rekommendationerna för OS 2024). Inom EU planeras också att diskutera fram ett rättsligt initiativ, som begär ett förbud mot uppfödning av slakthästar och mot Europaomfattande slaktresor för hästar, samt bättre skydd för hästar som utsätts för hård belastning i arbete och i ridsport. Enligt Graf är ett annat exempel på enskilda åtgärder som kan bevara sociala licensen förbudet av rollkur och tajta nosgrimmor, samt erkännandet av konfliktbeteende i uppvärmningen. Enligt hen bör kriterierna, reglerna, övervakningen och rapporteringen vara tydliga för all tävlingspersonal och tävlande för att undvika förlust av trovärdigheten. Detta kräver utbildning och stöd.

Den slutliga sammanfattningen av seminariet var uttömmande. Hästar fortsätter vara en del av samhället också i framtiden, men hästnäringens organisationer måste ta ett mer aktivt ansvar för att främja hästarnas välfärd. Traditioner och vanor eller utomståendes okunnighet om hästnäringen räcker inte längre som grund för att fortsätta agera som tidigare.

Seminariet väckte tankar om att vi i framtiden även får följa utvecklingen i Finland: År 2023 etablerade det finska ridförbundet (SRL) en hästvälfärdgrupp, som diskuterar aktuella välfärdsproblem och lösningar till dem inom hästsporten. Ytterligare trädde den nya lagen om djurvälfärd i kraft från början av 2024, och statsrådets förordning om skydd av hästar ska också uppdateras. Tillämpat från seminariet: kritiskt betänkande över egna värderingar och uppdatering av åsikter ger bra möjligheter att erbjuda det möjligt bästa livet för hästarna vi håller. Vi människor bedömer hästens välfärd varje dag så bra som vi kan, och för att bli bättre behöver vi vara nyfikna på hästar som djur och individer med subjektiva upplevelser om livet. Hoppas att framtidens förändringar väcker intresse och möjlighet till meningsfull samexistens.

Text: Heta Rautiainen. Gästskribent  Rautiainen är djurtränare och studerar djurens beteende och välfärd.

 

Läs mer:

Douglas J, Owers R, Campbell MLH. Social Licence to Operate: What Can Equestrian Sports Learn from Other Industries? Animals (Basel). 2022 Aug 5;12(15):1987. doi: 10.3390/ani12151987

Heleski, C. R. (2023). Social License to Operate–Why Public Perception Matters for Horse Sport–Some Personal Reflections. Journal of Equine Veterinary Science, 104266. https://doi.org/10.1016/j.jevs.2023.104266

Artikeln på finska: Hevosurheilun sosiaalinen lisenssi vaatii alalta aktiivisia toimia